Syftet med studien var att undersöka hur migranter från Balkanregionen upplevde sin nuvarande livssituation i jämförelse med sin tidigare samt hur deras liv påverkats av dessa förändringar som migrationen medfört. För att undersöka detta utfördes semistrukturerade intervjuer med sex stycken migranter, tre män och tre kvinnor där fokus var att ur deras perspektiv jämföra deras ursprungliga kultur med den svenska. Studien har fått kunskap om detta genom följande frågor:
Hur beskriver migranten sin sociala delaktighet i det nya samhället?
Respondenterna upplever att det är en central skillnad i hur den vardagliga socialiseringen mellan människor ser ut i respektive kulturer. I den svenska kulturen sker det främst genom arbetet men ytterst sällan privat. Vissa av respondenterna anser att det är saknas en naturlig mötesplats utöver arbetsplatsen att umgås med svenskar och att det allt för ofta krävs planering för dessa möten. På så sätt skapas det få självklara sammankomster vilket respondenterna menar ständigt sker i hemlandet. De har därmed behövt anpassa sig efter det nya samhällets normer och sociala liv. Samtliga respondenter beskriver att mycket av den sociala delaktigheten är ändå sammankopplat med att ha ett arbete. Genom sysselsättningen skapas både kontakter och en känsla av att tillhöra sitt nya land. Två av kvinnorna menar att de känner sig delaktiga och upplever gemenskap till andra föräldrar genom sina barn.
Vilka utmaningar upplever migranten i sin vardag och på vilket sätt har detta påverkat migrantens liv?
Resultatet visar att den första tiden i det nya samhället var mycket svår och påfrestande för alla respondenterna. Framförallt ansågs de språkliga bristerna som en stor utmaning att hantera och att förhålla sig till den nya kulturella vardagligen. Att den sociala positionen i samhället har påverkats av migrationen är något som samtliga respondenter betonar. De menar att Sverige på många sätt erbjuder ekonomisk säkerhet och pålitliga institutioner vilket fallerar i hemlandet. De har haft möjlighet att utvecklas och förverkliga sina mål men betonar att detta har behövt ske på bekostnad av något annat. Den sociala tryggheten och gemenskapen är den del som respondenterna till viss del förlorat efter migrationen och får än idag kämpa för att bygga upp. Vidare beskriver endast två respondenter sin tidigare livssituation som tillfredsställande när det gäller tillgång till materiella ting medan fyra respondenter anses ha en mycket bättre ekonomisk situation i Sverige. Studiens resultat visar även att religionens betydelse varken har ökat eller minskat sedan migrationen för kvinnorna och för en av männen medan för de andra två är den oförändrad och har en fortsatt stor del i deras liv.
De teoretiska utgångspunkterna har delvis kunnat vägleda studien i att få en ökad förståelse varför dessa skillnader kan uppstå mellan Sveriges kultur och kulturen på Balkan. Genom att betrakta respondenternas upplevelser och erfarenheter ur dessa perspektiv framkommer faktumet att befolkningen har levt både under osmanskt styre och kommunistiskt inflytande vilket kan ha lett till en annan kultur än Sverige har. Det blir emellertid mer begripligt när
historiska händelser och förutsättningar tas i åtanke. En allt mer globaliserad värld möjliggör för en individ att kunna röra sig mellan och samverka i det traditionella och moderna. Kontexten kan sällan ses ur något statiskt sammanhang då globaliseringen har drivit alla samhällen mer eller mindre åt samma håll. Det går heller inte att anta att moderna och postmoderna värderingar leder till mer sekulära förhållningssätt hos individen på grund av en migration till ett mer sekulariserat land såsom Sverige.
Studien har uppmärksammat fenomen, mönster och utmaningar som migranterna själva nämnt. Dessa kan ses som universella för migranter, exempelvis känslan av tillhörighet kan behöva konfronteras på ett helt nytt sätt efter migrationen. I mötet med en ny kultur kan migranten behöva tyda sig till sammanhang där den känner att den passar in genom olika faktorer såsom etnicitet, religion och språk. Tillhörigheten kan öka genom ett mer formellt inträde i samhället såsom genom ett medborgarskap (Wessendorf, 2017; Dahlstedt et. al., 2017). Wessendorfs (2017) studie är den enda som är genomförd ur en annan kontext än de övriga, nämligen en brittisk men i föreliggande studie har det framkommit att detta stämmer till viss del hos några av respondenterna även i det svenska samhället.
Fortsättningsvis har studien belyst olika faktorer om hur migrationen påverkat migrantens liv och hur det nya vardagslivet hanteras. Tidigare utbildning - och yrkeserfarenhet, traditionell och kulturell bakgrund kan ha betydelse för migrantens anpassning i olika sammanhang (Hammarén, 2014; Herz & Johansson, 2012). I denna studie har resultatet visat att arbetet var en stor drivkraft att migrera för två av respondenterna men att alla betonar vilken viktig del sysselsättningen har för att kunna känna sig delaktiga. Förändring i den yrkesmässiga och sociala positionen har haft mer framträdande negativ påverkan för männen men även till viss del för kvinnorna. Vidare framhålls religionen många gånger som en viktig funktion för sammanhållningen och gemenskapen och att orsaken till migrationen kan förstärka eller försvaga kontakten till det forna hemlandet (Roman & Goschin, 2011; Hall, 2014). Migranterna i studien har visat ett varierat förhållningssätt till religiösa traditioner. Ingen av kvinnorna säger att det har någon större betydelse ur ett religiöst perspektiv medan två av männen menar att det är en stor del av sin vardag. Det som har gått att urskilja är att traditionella värderingar angående familj och äktenskap är starka hos två av kvinnorna och två av männen samt mindre framträdande hos den tredje.
En annan förklaring till att respondenterna upplever svårigheter att få kontakt med svenskfödda personer på ett liknande sätt som i sitt hemland kan vara just att bosättning till ett västerländskt samhälle som Sverige där individualism, sekularisering och självständighet är framträdande värderingar som kan inte alltid överensstämmer med deras mer kollektiva samhörighet till andra. I denna studie har respondenternas egna perspektiv på sin livssituation och sitt vardagsliv haft främsta fokus. En annan tänkbar teoretisk referensram hade varit att främst använda sig av en postkolonial utgångspunkt för att lyfta fram djupare historiska samt nutida aspekter där resultatet eventuellt skulle visa att fördomar och stereotypa bilder fortfarande kan vara grunden till att individer tar avstånd från andra etniciteter än sin egen. Studien har berört ämnet men inte haft det som utgångsläge.
Avslutningsvis finns det, som tidigare nämnts under metodavsnittet, många aspekter som kvalitativa undersökningar behöver ta hänsyn till för att uppnå god kvalité på en studie. För att förbättra intervjuerna hade en förberedande pilotintervju kunnat genomföras inför intervjuerna med deltagarna. För att säkerställa intervjuguidens kvalité hade en provintervju möjligtvis förbättrat utformandet men som på grund av tidsbrist inte utfördes.
Ytterligare en av studiens begränsningar som är värd att nämna är själva urvalet. I och med att respondenterna har så pass varierande utgångspunkter gällande orsak till migrationen, vistelsetid i Sverige samt ålder skapar det ytterligare svårigheter att kunna generalisera resultatet. Studien syftar däremot till att undersöka varje respondents specifika upplevelse gällande sin migration och strävar därmed inte efter att göra någon mer ingående jämförelse mellan varandra. Då avsikten med studien var att fokusera på just den individuella upplevelsen ansåg författarna att det var viktigt att ta med alla respondenternas erfarenheter oavsett bakgrund. En annan aspekt som inte nämnts under studiens gång är vilken inverkan författarnas förförståelse kan ha haft på studiens utformande. En individs egen uppväxt påverkar hur den tolkar verkligheten i samhället. Författarna har växt upp i norra respektive sydöstra delen av Europa. Medvetenheten om att viss förförståelse existerar från början har däremot kunnat minska dess påverkan på den egna studien.
Fördelen med studiens resultat är emellertid att informationen som framkommit är från förstahandskällor, vilket i sin tur minimerar risken för att uppgifterna ska ha förvrängts eller förändrats utan författarnas kännedom. På grund av det lägre antal deltagare saknar studien förmågan att dra slutsatser till en större population av migranter från just Balkan. Däremot kan resultatets upptäckter skapa en större förståelse för migranter som kommer från den regionen och hur deras livssituation kan upplevas i Sverige. Detta kan i sin tur behövas för att även förstå komplexa samhällsvetenskapliga fenomen ur ett större perspektiv.
Det finns flera tänkbara tillvägagångssätt att utforska djupare utifrån den här studiens resultat och reflektioner. Det hade varit intressant att utföra fler och mer omfattande intervjuer i flera städer i Sverige om migranter från Balkan och jämföra om de belyser liknande faktorer som påverkar deras vardag. Det skulle också vara att intressant utvidga perspektivet och studera andra generationens migranter från Balkan som är uppväxta i Sverige. Att undersöka vilken tillhörighet de främst identifierar sig själva till och djupare studera om och i så fall på vilket sätt deras sociala liv påverkas på grund av föräldrarnas ursprung. Vidare hade det även varit intresseväckande att genomföra en liknande studie med svenska migranter som flyttat till ett mindre individualistiskt och sekulärt samhälle. Hade liknande effekter på deras liv uppkommit och hur förhåller sig svenskarna till ett förändrat socialt kontaktnät, på vilket sätt har det fått ändrad betydelse sedan deras migration? Ytterligare en utgångspunkt hade varit att genomföra en form av deltagandeobservation eller använda en fokusgrupp mellan svenskfödda och första generationens migranter från Balkan för att eventuellt synliggöra vilka djupare faktorer som kan påverka varför socialiseringsprocessen ser så annorlunda ut.
Referenser
Al-Baldawi, Riyadh. (2014). Migration och anpassning: den okända resan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber AB.
Beck, Ulrich. (1996). Att uppfinna det politiska: bidrag till en teori om reflexiv modernisering. Göteborg: Daidalos AB.
Beck, Ulrich. (1998). Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos AB.
Borevi, Karin. (2014). Multiculturalism and welfare state integration: Swedish model path dependency. Identities, 21(6), 708–723, doi: 10.1080/1070289X.2013.868351
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber AB.
Bäck, Henry. (1989). Jugoslaviska invandrarföreningar i Sverige. Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer (CEIFO).
Campbell, J, Patricia. McKinnon, Aron & Stevens, R, Christy. (2010). An introduction to global
studies. 1. uppl. West Sussex: Wiley-Blackwell Publishing.
Dahlstedt, Magnus; Fejes, Andreas; Olson, Maria; Rahm, Lina; Sandberg, Fredrik. (2017). Longing to Belong: Stories of (non) belonging in multi-ethnic Sweden. Nordic Journal of
Migration Research, 7(4), 197-204. doi:10.1515/njmr-2017- 0020
Durbin, Paul. (2013). A contrarian view of postmodern society and information technologies.
Al & Society, 28(1), 51-54. doi:10.1007/s00146-012-0391-5
Giddens, Anthony & Sutton, Philip. (2013) Sociologi. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Hall, Jonathan. (2014). Are Migrants More Extreme Than Locals After War? Evidence From a Simultaneous Survey of Migrants in Sweden and Locals in Bosnia. Journal of Conflict
Resolution, 60(1), 89-117. doi: 10.1177/0022002714540471
Hammarén, Nils (2014). Identities at Stake: Young Adult Migrants and Strategies for Resisting Future Unemployment. Young 22(3), 203–225. doi:10.1177/1103308814533459.
Herz, Marcus, Johansson, Thomas. (2012). The Experience of Being Stopped: Young Immigrants, Social Exclusion and Strategies. Young, 20(2). 157 - 176. doi:10.1177/110330881202000203
Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco. (2014). Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys. 2 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Inglehart, Ronald. (1997). Modernization and Postmodernization- cultural, economic and
political change in 43 countries. Chichester: Princeton University Press.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundh, Christer. (2016). Invandringen till Sverige. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Migrationsverket. (2018). Fakta om migration. Hämtad 2018-04-10 från https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration.html
Nationalencyklopedin. (u.å). Jugoslavien. Hämtad 2018-06-12 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jugoslavien
Resic, Sanimir. (2006). En historia om Balkan: Jugoslaviens uppgång och fall. Lund: Historiska media.
Roman, Monica, & Goschin, Zizi. (2011). Does religion matter? Exploring economic performance differences among romanian emigrants. Journal for the Study of Religions and
Ideologies, 10(30), 183-212. Hämtad 2018-05-11 från http://proxy.library.ju.se/login?url=https://search-proquest-
com.proxy.library.ju.se/docview/910515436?accountid=11754
Statistiska Centralbyrån (2018). In och utvandring. Hämtad 2018-05-18 från http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/ United Nations High Commissioner for Refugees. (2013). Refugee Protection and
International Migration in the Western Balkans Suggestions for a Comprehensive Regional Approach. Hämtad 2018-06-12 från http://www.unhcr.org/protection/migration/531d88ee9/refugee-protection-international-
migration-western-balkans-suggestions.html
Wessendorf, Susanne. (2017). Migrant belonging, social location and the neighbourhood: recent migrants in East London and Birmingham. Urban Studies.
doi:10.1177/0042098017730300
World Migration Report. (2018). Report overview: Making sense of migration in an
increasingly interconnected world. Hämtad 2018-05-10 från http://www.iom.int/wmr/chapter-
1
World Value Survey. (2018). Findings and Insights. Hämtad 2018-05-10 från http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp