5 Diskussion och slutsatser
Syftet med den här studien är att undersöka informationens roll hos anställa i producerande företag. Det övergripande syftet är att kartlägga hur information kan användas för att höja produktiviteten. Resultatet gör tydligt att information har en viktig roll i produktion. Diskussionen kommer att baseras på rapportens frågeställningar; a)
Vilken generell information kräver definierade och avgränsade roller för arbetet med nödvändiga och värdeskapande processer i ett produktionssystem; och b)
Vilken specifik information kräver definierade och avgränsade roller för arbetet med
nödvändiga och värdeskapande processer hos fallstudieföretaget. Båda frågeställningarna har besvarats genom att jobba efter ”tratten”, viktigt var att frågeställning [1 besvarades innan [1]b) för att kunna identifiera en kritisk situation hos fallstudieföretaget.
Hur skulle rapporten sett ut om den påbörjades idag? I efterklokhetens sken så hade arbetet nått en högre nivå om fokus hade varit på informationsbehov i en definierad situation. Om studien varit situationsbaserad så hade det varit lättare för de anställda att förmedla konkreta svar och då skulle examensarbetet peka på konkreta behov i resultatet. Med det sagt så kunde den tekniska studien avsmalnas till en kritisk situation och anpassade frågor till ett mer koncentrerat urval i den kvalitativa metoden. För att spinna vidare på den kvalitativa studien så hade det varit bättre om vi varit mer pålästa kring information i industrikontext från början, istället hämtades det kunskap iterativt under studiens gång och kompletterande intervjuer fick genomföras med den nya kunskapen som underlag.
5.1 Diskussion kring validitet och reliabilitet i
undersökningen
Målet är att skapa en trovärdig och robust rapport. Ett viktigt verktyg för att nå målet är att triangulera insamlad data. Genom denna metod får man en mer mångfacetterad bild av vilket informationsbehov det finns [42, p. 107]. De olika metoderna för att samla in data diskuteras vidare nedan.
PPA-modellen som använts i studien är en etablerad modell, som tidigare har prövats och validerats av andra forskare. Modellen har använts som underlag till intervjuerna och grundorsaksanalysen. Reliabiliteten i PPA-modellen bör problematiseras eftersom Mastec menade på att deras OEE-tal inte var fullt så pålitligt utan bara kunde ge en fingervisning. Patel och Davidson förklarar att ”låg reliabilitet ger låg validitet” [42, p. 102], detta leder osökt in på OEE-talet igen som kan räknas ut olika från arbetsplats till arbetsplats. Därför var det av vikt att inte bara undersöka det faktiska OEE-talet utan även studera bakomliggande
parametrar. Det visade sig att fallstudieföretaget använder samma metod som tidigare metodik i PPA-studier. Dock bör det problematiseras att nyckeltalet investeringsvilja inte gick att få tag på, vilket gör att PPA-analysen inte blir helt fullständigt. Men själva PPA-modellen i sig har redan hög validitet eftersom den mäter produktivitet på en rad olika parametrar. Sammanfattningsvis kan investeringsviljan försummas och OEE-talet kan förbli godtyckligt samtidigt som metoden fortfarande har en hög validitet.
Efterföljande intervjufrågor formulerades med stöd från teorier i denna rapport, men även i samråd med handledare på skolan och forskare på Swerea. För att nå en hög reliabilitet så spelades intervjuerna in och direkt efter transkriberades och sammanfattades intervjun. Av resultatet att döma så blev det mindre innehåll i svaren hos de kollektivanställda än vad det blev för tjänstemännen, överlag visade tjänstemännen ett större perspektiv på vilket informationsbehov de hade, vilket gjorde att validiteten i svaren hos tjänstemännen blev högre. Men en stor del av resultatet kunde visa på att det fanns stöd i teorierna rapporten. För att ytterligare bekräfta empiri från fallstudieföretaget och teorier så utfördes en
kompletterande intervjurunda på ett annat företag.
Rapporten behandlar ett relativt ungt forskningsområde. Begrepp som information och digitalisering är svårdefinierat och därför ligger det stor vikt vid att få med olika perspektiv på dessa begrepp. Förhållningssättet till litteratursökning var anpassat till peer-reviewed
rapporter. Endast artiklar av icke vetenskaplig karaktär fungerade som ett komplement. Teorier som motsäger varandra, kompletterar varandra och liknar varandra har behandlats för att på så sätt få en mer nyanserad bild och högre validitet.
Diskussion och slutsatser
5.2 Generaliserbarhet
Finns det någon gemensam nämnare mellan studiens resultat och andra företag? Ambitionen som Swerea har som forskningsinstitut är att generalisera och i utsträckningen formulera heltäckande teorier. Målet var att hitta generella informationsbehov hos anställda på fallstudieföretaget och sen hitta likheter genom teorier och hos det andra företaget som det utfördes intervjuer på. Det finns såväl nya som gamla teorier (se avsnitt 2.3) som visar på att det finns gemensamma nämnare med fallstudieföretaget.
I början av arbetet var visionen att få generaliserbara resultat i högre utsträckning, men för att nå detta så hade ett antal studier på fler företag varit nödvändigt. Fallstudieföretag är
naturligtvis präglat av hur deras verksamhet ser ut, så det är problematiskt att hävda motsvarande behov finns på andra företag. Med facit i hand så räcker det inte med en fallstudie och ett kompletterande företag för att påstå att det är generaliserbart. En del av detta arbete skulle kunna vara en del av en metastudie eller ses som ett förarbete till en vidare studie för Swerea.
Däremot visar resultatet att anställda har behov av att använda information för att jobba mer förebyggande och ta strategiska/operativa (överhängande strategisk) beslut. Förebyggande arbete bekräftas hos det andra företaget som förklarar att de kan jobba effektivare om de får tillgång till rätt information (förebyggande arbete kan vara att duka med material till nästa detalj som ska köras eller få tillgång till en mer långsiktig körplan). Ovanstående bekräftas även under det teoretiska ramverket som behandlar proaktivt arbete och beslut som kräver olika detaljnivå på informationen. Med andra ord uppnår rapporten en viss mån av
generaliserbarhet.
Urvalet begränsades till personal i anslutning till produktionssystemet, där tillgängligheten på personalen varierade. Detta kan likställas med bekvämlighetsurval som innebär att urvalet består av de personer som är tillgängliga för oss. Dock var kategorier av roller till
produktionssystemet förutbestämt, men inom kategorierna kunde det växla (operatörer exempelvis, där deras tillgänglighet varierade i högre grad än tjänstemännen). Det innebär att generaliserbarheten påverkas eftersom det inte är helt slumpmässigt urval. Vidare var urvalet mättat, men tidsmässigt så blev det inte lika långa samtal med vissa på grund av att de alltid inte var tillgängliga, därför fanns det mer datainsamling hos vissa funktioner och det blir då lättare att ställa det i relation till det teoretiska ramverket.
Sammanfattningsvis så går det inte generalisera arbetet till den grad att uppdragsgivaren Swerea kan utveckla lösningar enbart med detta arbete som grund. Dock kan det ses som en förstudie för att fortsätta på forskningsområdet informationsbehov, big data analysis och digitalisering.
5.3 Trögheter i examensarbetets utförande
27 företag kontaktades i sökandet efter ett produktionsavsnitt att utföra en fallstudie på (se
Diskussion och slutsatser
). Ett av företagen kunde erbjuda ett studieobjekt och ett annat företag kunde ställa upp för intervjuer. Med utgångspunkt i att forskning kring informationsteknologier som syftar till att stödja industrier med deras värdeskapande och nödvändiga processer bör vara mist delvis förankrad i det faktiska näringslivet, går det att argumentera för att det här tyder på
utmaningar inom forskningsområdet. Många av företagen som kontaktades gav inget gensvar, vilket resulterade i mycket administrativt arbete som hade varit värdefullt att lägga på
rapporten. Att knyta kontakt med företag för genomförandet av fallstudien var en process som sträckte sig över tre månader och tog mycket fokus från examensarbetets syfte och
frågeställningar. Detta faktum bör belysas som bakgrund för genomförandet av eventuella framtida, liknande och kanske mer omfattande arbeten inom samma område som det här examensarbetet.