Diskussion

S. Andersson Berglund (partner, 12 maj 2017) nämnde under sin intervju att vissa länder i Europa, som inte är med i EU, diskuterar om att börja tillämpa reglerna om obligatorisk byrårotation trots att de inte behöver. Detta är något som vi anser är intressant då det väcker många frågor och funderingar. Detta är något som kan ifrågasättas då litteraturgenomgången och de intervjuade experterna från EY och KPMG indikerade att obligatorisk byrårotation är kostsamt ur flera perspektiv. L. Kjellström (auktoriserad revisor, 28 april 2017) uttryckte även att han var tveksam till om det är en bra modell. Vi anser att det signalerar vikten av

allmänhetens förtroende för företagen. Trots att obligatorisk byrårotation är en dyr åtgärd för att bland annat stärka revisorns oberoende och för att stärka företagens förtroende på

marknaden tycks företagen tycka att det är värt de extra kostnaderna. Med beaktande av detta kan konstateras att principal-agentteorin fortfarande är en aktuell teori, speciellt eftersom byrårotation är en åtgärd för att stärka de problem som principal-agentteorin varnar för. Vi tror likt experterna att införandet av obligatorisk byrårotation kan komma att resultera i att marknadens förtroende för företagen av allmänt intresse ökar. Däremot tror vi inte att detta lagkrav kommer förändra revisorns oberoende, oberoende in fact, då lagen redan kräver att de ska vara oberoende. Trots detta kommer de revisorer som tidigare hittat kryphål för att

kringgå detta fortfarande kunna göra det.

6.2 Vidare forskning

Obligatorisk byrårotation gäller för företag av allmänt intresse vilket innebär att endast de revisionsbyråer som utför revision åt dessa bolag berörs av lagkravet. Tidigare studier som studerat hur obligatorisk byrårotation utformar revisionsarvodet har bland annat baserats på revisionsbyråerna KMPG, EY, Deloitte och PwC. Med beaktande av detta skulle det vara intressant om framtida forskning fokuserar på att studera hur införandet av obligatorisk byrårotation utformar revisionsarvodet för mindre revisionsbyråer, till exempel en

revisionsbyrå som inte omfattas av “The big four”. Detta då lagkravet tvingar företagen att byta revisionsbyrå vilket öppnar upp konkurrensen på revisionsmarknaden.

Denna studie är en framtidsstudie som bygger på experters tro om framtiden. Ett annat förslag skulle därför vara att i framtiden studera hur implementeringen av lagen faktiskt har tagits emot på marknaden. Om dess syfte om att revisorerna ska bli mer oberoende anses ha uppfyllts samt hur revisionsarvodet har utformats av lagkravet. En kommande studie kan genomföras för att se om experternas framtidstro stämmer överens med utfallet. Obligatorisk byrårotation infördes 2017 i Sverige och ska ske på rullande treårsbasis vilket innebär att det är först år 2021 som lagkravet träder i kraft och måste följas.

Ett annat tips för framtida forskning är att, om de länder som inte är med i EU väljer att tillämpa reglerna, studera varför de väljer att efterfölja reglerna om obligatorisk byrårotation trots att de inte är med i EU och därmed inte har detta krav. Byrårotation är mycket kostsamt och det är därför intressant att studera vilka eventuella fördelar dessa länder ser med detta krav.

Referenslista

Bitektine, A. (2008). Prospective Case Study Design: Qualitative Method for Deductive Theory Testing, Organizational Research Methods. 11(1), 160-180

DOI: 10.1177/1094428106292900

Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Casterella. J. R., & Johnston. D. (2013). Can the Academic Literature Contribute to the Debate Over Mandatory Audit Firm Rotation?. Research in Accounting Regulation, 25(1), 108–116. DOI:10.1016/j.racreg.2012.11.004.

Corbella, S., Florio, C., Gotti, G., & Mastrolia, S.L. (2015). Audit firm rotation, audit fees and audit quality: The Experience of Italian public companies. Journal of International Accounting Auditing & Taxation, 25, 46-66. DOI:10.1016/j.intaccaudtax.2015.10.003. Cumming-Potvin, W. (2013). “”New basics” and literacies: deepening reflexivity in qualitative research” Qualitative Research Journal, 13(2), 214-230. DOI: 10.1108/QRJ-04- 2013-0024

Daugherty, B.E., Dickins, D., Hatfield, R.C., & Higgs, J.L. (2012). An Examination of Partner Perceptions of Partner Rotation: Direct and Indirect Consequences to Audit Quality. Auditing A Journal of Practice & Theory, 31(1), 97-114. DOI:10.2308/ajpt-10193.

Fontaine, R., Khemakhem, H., & Herda, P., D. (2016). Audit committee perspectives on mandatory audit firm rotation: evidence from Canada. Journal of Management &

Governance, 20(3), 485–502. DOI:10.1007/s10997-015-9308-2.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Grisham, T. (2009). The Delphi technique: a method for testing complex and multifaceted topics. International Journal of Managing Projects in Business, 2(1), 112-130.

DOI:10.1108/17538370910930545.

Huang, H-W., Ranghunandan, K., Huang, T-C., Chiou, J-R. (2015). Fee Discounting and Audit Quality Following Audit Firm and Audit Partner Changes: Chinese Evidence. The Accounting Review, 90(4), 1517-1546. DOI:10.2308/accr-50958.

Hyde, K.F. (2000). Recognising deductive processes in qualitative research. Qualitative Market Research, 3(2), 82-89. DOI:10.1108/13522750010322089

Ionescu, L. (2016). The impact of rotation on accounting and audit quality. Economics, Management and Financial Markets, 11(3), 86-92.

Jackson, A.B., Moldrich, M., & Roebuck, P. (2008). Mandatory audit firm rotation and audit quality. Managerial Auditing Journal, 23(5), 420-437. DOI:10.1108/02686900810875271.

Kaplan, S.E., & Mauldin, E.G. (2008). Auditor rotation and the appearance of independence: Evidence from non-professional Investors. Journal of Accounting and Public Policy, 27(2), 177-192. DOI:10.1016/j.jaccpubpol.2008.01.004.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kwon, S.Y., Lim, Y. & Simnett, R. (2014). The effect of mandatory audit firm rotation on audit quality and audit fees: Empirical evidence from the Korean audit market. Auditing: A

Journal of Practice & Theory, 33(4), 167-195. DOI:10.2308/ajpt-50814.

McCall, S. (2002). The auditor as consultant. The Internal Auditor, 59(6), 35-39.

Millar, K., Thorstensen, E., Tomkins, S., Mepham, B., & Kaiser. M. (2007). Developing the Ethical Delphi. Journal of Agricultural and Environmental Ethics, 20(1), 53-63.

DOI:10.1007/s10806-006-9022-9.

Mullen, P.M. (2003). Delphi: Myths and reality. Journal of Health Organization and Management, 17(1), 37-52. DOI:10.1108/14777260310469319

Nicolaescu, E. (2014). The effects of audit firm rotation on earnings quality. Economics, Management and Financial Markets, 9(1), 148-153.

Prop. 2015/16:162. Revisorer och revision. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/496716/contentassets/2753f205d3a84b75950fd1e626194eb9/reviso rer-och-revision-prop.-201516162

Qu, S.Q., & Dumay, J. (2011). The qualitative research interview. Qualitative Research in Accounting and Management, 8(3), 238-264. DOI: 10.1108/11766091111162070

Rimmel, G., & Jonäll, K. (2016). Redovisningsteorier: Viktiga begrepp och teoretiska perspektiv inom redovisning (1 uppl.). Stockholm: Sanoma Utbildning

SFS 2005:551. Aktiebolagslagen. Stockholm: Justitiedepartementet L1.

Simon, D.T., & Francis, J.R. (1988). The Effects Of Auditor Change On Audit Fees: Tests Of Price Cutting and Price Recovery. The Accounting Review, 63(2), 255-269.

Simunic, D.A. (1980). The Pricing of Audit Services: Theory and Evidence. Journal of Accounting Research, 18(1), 161-190. DOI: 10.2307/2490397

Stefaniak, C.M., Robertson, J.C., & Houston, R.W. (2009) The Causes and Consequences of Auditor Switching: A Review of the Literature. Journal of Accounting Literature, 28, 47-121.

Tepalagul, N., & Lin, L. (2015). Auditor Independence and Audit Quality: A Literature Review. Journal of Accounting, Auditing & Finance. 30(1), 101-121.

DOI:10.1177/0148558X14544505.

Thibodeau, J.C. (2003). The development and transferability of task knowledge. Auditing A Journal of Practice & Theory 22(1), 47-67. DOI:10.2308/aud.2003.22.1.47.

Velte, P., & Freidank, C-C. (2015). The link between in- and external rotation of the auditor and the quality of financial accounting and external audit. European Journal of Law and Economics, 40(2), 225-246. DOI:10.1007/s10657-012-9361-0.

BILAGOR

Teoretisk

referensram

Intervjufrågor

revisorer

Område

Revision utifrån principal-

agentteorin 1,2,5,7,8 Revision

Obligatorisk byrårotation 2,3,4,5,6,7,8 Obligatorisk byrårotation

Konkurrens 4,12,14 Revisionsarvode

Strategisk prissättning 10,12,13,14 Revisionsarvode

BILAGA 2

INTERVJU MED REVISORER Introduktion

• Förklara kortfattat om företaget • Vad har du för utbildning?

• Hur många års arbetslivserfarenheter har du inom branschen? • Vad har du för position i företaget?

Revision

1. Berätta vad du arbetar med och vilken form av bolag? 2. Vilka faktorer anser du påverkar revisorns oberoende? Obligatorisk byrårotation

3. Hur tror du att införandet av EU:s nya direktiv och beslutet gällande byrårotation kommer att påverka ert arbete?

4. Hur ser du på att lagen begränsar storleken på konsulttjänster parallellt med revisionsuppdraget?

5. Hur anser du att byrårotation medför/kommer medföra något merarbete jämfört mot revisorsrotation, och i så fall på vilket sätt?

6. Hur kommer den nya tidsbegränsningen av era klientrelationer påverka er revisionsbyrå?

7. Beskriv hur du tror att revisorns oberoende kommer att förändras efter införandet av obligatorisk byrårotation?

8. Vad tror du att det kan finnas för för- och nackdelar med byrårotation för er revisionsbyrå och dess påverkan på klientrelationer?

Byrårotationens utformning av revisionsarvodet

9. Vilket arbete krävs det av er och hur mycket extra tid behöver/kommer ni behöva lägga på nya klienter?

10. Hur skiljer sig era arvoden från nya klienter till jämförelse med de ni haft ett visst antal år?

11. Hur lång tid i genomsnitt anser ni att det tar innan ni använder er fulla kapacitet/ är fullt effektiva på ett nytt revisionsuppdrag?

12. Hur tror du att detta lagkrav kommer påverka marknaden och konkurrensen mellan revisionsbyråerna?

13. Förklara vad ni utgår ifrån när ni ska besluta om vilket arvode ni ska ta för ett revisionsuppdrag?

14. Hur upplever ni konkurrensen om revisionsuppdragen och hur förhåller ni er till detta när det gäller revisionsarvodet?