Diskussion

Socialstyrelsen och tidigare forskning pekar på att personer med samsjuklighet bör få integrerad vård och behandling för sin problematik samt betonas vikten av samverkan mellan myndigheter eftersom missbruk och psykisk ohälsa är uppdelat mellan olika aktörer. Flera studier utgår från den professionellas perspektiv och därför tar föreliggande uppsats ansats i klientperspektivet eftersom de är

nyckelpersonerna i behandlingsprocessen. Genom att utgå från ett klientperspektiv har vi belyst före detta klienters erfarenheter och betydelsefulla faktorer av vård och behandling. Utifrån föreliggande uppsats och tidigare forskning (Ducharme,

Knudsen & Roman 2006) är komplexiteten ett faktum då klienter och professionella verkar tala olika språk samt ha olika synsätt och kunskap angående vård och

behandling. Detta visar sig exempelvis genom att tidigare forskning belyser samverkan som en betydelsefull faktor medan klienter tycker att relationen är viktigare. Det är väsentligt att tänka på i arbetet med personer med samsjuklighet att de inte alltid besitter samma kunskap som de professionella. Framtagandet av studiens resultat och analys visar även på att det kan vara svårt att identifiera samsjuklighet, då missbruket ofta döljer den psykiska ohälsan. Detta blir en utmaning för både personer med samsjuklighet och myndigheter att försöka reda ut om det föreligger psykisk ohälsa hos personer med missbruksproblematik för att de ska få så adekvat behandling som möjligt. Samtidigt kan det vara en svårighet att behandlas för sin samsjuklighet om den inledande behandlingen inte primärt tar hänsyn till missbruket då det annars kan vara utmanande att veta hur den psykiska ohälsan personen lider av ser ut.

Tidskontext för hur länge personer med samsjuklighet har fått insatser från aktörer togs initialt hänsyn till genom intervjuguiden. Empirin visade emellertid inget mönster för intervjupersonerna om det hade inverkan på deras upplevelser av vård och behandling eller hur de blev mottagliga för hjälp. I en framtida studie finns det förutsättningar att fokusera på ett genusperspektiv, om upplevelserna och

erfarenheterna från vård och behandling skiljer sig åt mellan könen för personer med samsjuklighet.

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök.

och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber AB (ss. 17-31)

Andersson, L & Johnson, B (2019). Patient choice as a means of empowerment in opioid substitution treatment : a case from Sweden. Drugs : Education, Prevention and Policy. Tillgänglig på Internet:

http://muep.mau.se/bitstream/2043/28348/2/Patient%20choice%20as%20a%20mea

ns%20of%20empowerment%20in%20opioid%20substitution%20treatment%20-%20a%20case%20from%20Sweden.pdf (Hämtad 2019-12-10)

Anonyma narkomaner NA Sverige (2018). Om anonyma narkomaner. Tillgänglig på internet: https://www.nasverige.org/ (Hämtad 2019-11-03)

Daglish, M. (2018). The multiple facets of addiction in psychiatry. Australasian Psychiatry, 26(1), 5–6.

https://journals-sagepub-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1177/1039856217752831 (Hämtad 2019-09-30) Ducharme, L. J., Knudsen, H. K. & Roman, P. (2006). Availability of Integrated Care for Co-occurring Substance Abuse and Psychiatric Conditions. Community Mental Health Journal, 42(4), 363-375. doi: 10.1007/S10597-005-9030-7

Edman, J. (2004). Örfilar och förnimmelser. Det svenska alkoholistvångstvångets utveckling under 1900-talet. I Missbruk och behandling. Gamla problem - nya lösningar? Socialtjänstforum - ett möte mellan forskning och socialtjänst. Göteborg, Sverige 21-22 april 2009 (ss. 43-53)

Egidius, H. (2008). Psykologilexikon. 4. utg. Stockholm: Natur och kultur

Ekermo, M. & Beckman, L. (2008). Det räcker inte med en bra idé: utvärdering av Sveriges Kommuner och Landstings metodutvecklingsarbete med case management för människor med dubbla diagnoser. Eskilstuna: Mälardalens högskola

Eriksson-Zetterlund, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P.

(red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl.

Stockholm: Liber AB (ss. 34-54) Folkhälsomyndigheten (2017). Begrepp.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/ (Hämtad 2019-10-28).

Gagne, M & Deci E. L (2005) Self-determination theory and work motivation. Nr 26, s. 331-362 i Journal of Organizational Behavior: John Wiley & Sons, Ltd.

Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 4. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur Lindqvist, R., Markström, U. & Rosenberg, D. (2014). Psykiska funktionshinder i samhället: aktörer, insatser, reformer. 2. uppl. Malmö: Gleerup

Link, B.G., & Phelan, J. C. (2001). Conceptualising stigma. Annual Review of Sociology, 27(1), 363–385.

Matthews, S. Dwyer, R. & Snoek, A. (2017) Stigma and self-stigma in addiction.

Journal of Bioethical Inquiry, vol. 14 (2): 275–286

Markström, U. (2003). Den svenska psykiatrireformen: bland brukare, eldsjälar och byråkrater. Diss. Umeå : Univ., 2003. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59

Matscheck. D och Fleetwood, C. (2013). Samverkan kring missbruk och beroende. I Axelsson, Runo & Bihari Axelsson, Susanna (red.) (2013). Om samverkan: för utveckling av hälsa och välfärd. Lund: Studentlitteratur (ss. 133–149)

Mossberg, L. (2018). Mellan norm och praktik: Strategisk samverkan och brukarmedverkan inom verksamhetsområdet psykisk ohälsa. Diss.

(sammanfattning), 2018

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G.

& Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber AB (ss. 220–236)

SFS (2017:30) Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet SFS (2003:460) Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

Stockholm: Utbildningsdepartementet

SFS (1988:870) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm:

Socialdepartementet

SFS (2001:453) Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet

Skau, G. M. (2018). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Uppl. 4 Stockholm: Liber

Skogens, L., Von Greiff, N., Topor, A. (2019) Positiva förändringsprocesser hos personer med dubbel problematik - Betydelsen av sociala faktorer inom vård och behandling. Socionomen. Forskningssupplement nr 46. (ss. 4–13).

Socialstyrelsen (2019a). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/missbruk-och-beroende/ (hämtad 2019-09-10)

SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och ansvaret. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

https://www.regeringen.se/contentassets/e8736c3d067c4c45abf7a338b728f445/miss bruket-kunskapen-varden-hela-dokumentet-sou-20116 (hämtad 2019-10-16) Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups Utbildning

Jacobson, T. (1998). Kontroll och påverkan. I Denvall, V., & Jacobson, T. (red).

(1998). Vardagsbegrepp i socialt arbete. Ideologi teori och praktik. Norstedts Juridik AB: Stockholm (ss. 254–266).

Vesterberg, V. (2011). (O)likheter och egen makt [Elektronisk resurs] : om ett socialfondsprojekt för ökat arbetskraftsutbud. Text Linköping: Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society, LiU (REMESO) Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-65434 (Hämtad 2019-12-19)

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ (hämtad 191014) Yin, Robert K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur