Energieffektivisering av gamla byggnader är dagens utmaning, då det finns väldigt stort antal byggnader som har gamla system. En del av de äldre byggnaderna bör renoveras för att klara av de krav som ställs av BBR. Denna rapport har tagit fram hur stor mängd energi som behövs för att byggnaden ska överleva och kunna användas. Under de senast åren har den största frågan varit om byggnaden ska vara eller icke vara kvar men det är så många aspekter som måste stämma. Enligt denna rapport kan kvalitet på inomhusklimat uppnås. Dock är det hållfastheten av byggnaden som förblir frågetecknet.
Resultaten från IDA ICE visar att byggnaden behöver energieffektiviseras för att kunna användas som teaterlokal. Resultaten visar att byggnaden behöver kylas ner under de varma månaderna detta på grund av värmeöverskott från bland annat solinstrålningen.
Med ventilation anser man att inneluft byts ut mot ren fräsch luft. Luftkvaliteten, framförallt inomhus påverkas av olika faktorer, byggnadsmaterial, människans verksamhet och
ventilationsflödet. Den största faktor som påverkar luftkvalitet är människans aktivitet i huset. Byggnaden ska användas till teaterlokal och det förväntas att 1200 personer ska kunna få plats. Luften blir väldigt smutsig om 1200 personer sitter i samma rum utan ventilation, och därför behöver byggnaden ett välfungerande ventilationssystem. Luftflödet
dimensionerades utifrån BBR:s tumregel.
Ventilationssystem med värmeåtervinning passar bäst för denna byggnad, eftersom det går att justera flödet och återanvända den största delen av värmen från frånluften. FTX-systemet kräver underhåll så att det fungerar bra. Man ska regelbundet rengöra kanaler, fläktar och filter i ventilationsaggregat. Filter ska bytas regelbundet och kontrolleras så att systemet fungerar bra.
Enligt (Sahlin & Blomqvist, 2013)är energianvändningen för uppvärmning i lokalbyggnad cirka 135 kWh/m2 men resultatet i denna rapport är 184 kWh/m2 vilket är högre än medelvärdet. Anledning till detta kan vara att byggnaden saknar isolering och har gamla fönster med dåligt U-värde.
Fjärrvärme är den bästa värmekällan för lokalen eftersom den finns tillgänglig i området och kan lätt anslutas. Belysningen fick vi endast information om vad som skulle gälla i zon 1 (650 Lux) och 450 Lux antogs för de andra zonerna. Detta har låg påverkan på byggnadens
energiförbrukning.
Byggnaden är byggd av tegelmaterial och den saknar separat isolering, det är förklaringen till varför transmissionsförlusterna genom väggarna är enorma. Det skulle löna sig att
tilläggsisolera bygganden för att minska kostnaderna för uppvärmning. Men isolering av väggarna kan inte utföras på grund av kraven för kulturvärde byggnader.
Inför simuleringen i IDA ICE gjordes ett val för en plats som skulle vara närmaste till Motala, vilket blev Jönköping. Det kunde lika gärna varit Bromma om man kollar på breddgraden men det som avgjorde var inte bara avståndet utan även läget där de befinner sig i landet. Både Motala och Jönköping har anslutning till Vättern och har nästan samma topografi. Små skillnader kan det finnas mellan de två städerna men det bedöms inte ha påverkat resultaten från simuleringen så mycket.
Detta examensarbete behandlar ventilations- och uppvärmningssystem men det finns också stora fuktproblem som måste tas om hand om allt ska fungera. Vi ser att en bra ventilation tar bort fuktproblemen på sikt. För att denna byggnad ska kunna användas krävs det mycket förändringar. I samband med energisimuleringar konstaterades att:
Tilläggsisolering av väggar kan vara nyttiga för byggnaden då det skulle minska på transmissionsförluster.
Om dessa förändringar skulle tillämpas kommer energianvändningen att bli ännu bättre. Tyvärr kan dessa ändringar inte tillämpas då byggnaden är ett kulturvärde som kommunen måste bevara.
REFERENSER
Abel, E. & Elmroth, A.(2012) . Byggnaden som system. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur Benitez, M & Goyeryd, A(2015). Dagens inneklimat (kandidatuppsats Kungliga Tekniska Högskola) tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:858016/FULLTEXT01.pdf
Berglund, J.& Malmberg, K.(2009). Inneklimatet på ett kontor (kandidatuppsats, Mälardalens Högskola) tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:279997/FULLTEXT01.pdf
Bergsten, B. (2001) Energiberäkningsprogram för byggnader (Rapport Effektiv 2001:3) hämtad från
http://www.sp.se/sv/index/research/effektiv/publikationer/Documents/Projektrapporter/R apport%2001-03.pdf
Blomqvist, S.& Sundby, D (2014). Energianalys av fastighet Brynäs 12:1 (kandidatuppsats Högskolan i Gävle) tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:729015/FULLTEXT04.pdf
Bokalders, V. & Block, M. 2009, Byggekologi: kunskaper för ett hållbart byggande, Svensk byggtjänst
Cederborg, F.& Ekman, P(2000). Grundläggande Ventilationsteknik. Upplaga 3
Compricer .(2015). Värmepumpar - lär dig mer hämtad 2015-04-18 från:
https://www.compricer.se/el/energibesparing/varmepump/
E2B2.(2013). Välkommen till E2B2 hämtad 2015-05-26 från http://www.e2b2.se
Energimyndigheten.(2011). Så här tycker husägare om sina FTX-aggregat hämtad 2015-04- 16, från URL https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Testerresultat/Sa-har-tycker- husagare-om-sina-FTX-aggregat/
Energimyndigheten.(2012). Värmepump. Hämtad 2015-04-16, från
Energimyndigheten.(2014). Golvvärme. Hämtad 2015-04-13, från
https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/Varmedistribution-och- reglersystem/Golvvarme/
Energimyndigheten.(2011). Fjärrvärme. Hämtad 2015-04-18,
från,https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/Fjarrvarme/ )
Hamrin, G. (1994). Byggteknik. D. B, Byggnadsfysik. ([Ny, rev. uppl.]). Göteborg: Hamrin
Isover (2007). Isoverboken – Guide för arkitekter, konstruktörer och entreprenörer,
Tillgänglig: http://www.isover.se/sites/isover.se/files/assets/documents/isoverbokenpdf.pdf IVL Svenska Miljöinstitut. (2015). Tillförsel av uteluft- två ventilations principer. (2015, 22 april), hämtad från http://www.svetsaratt.se/lokalerna/allmanventilation/bra-
allmanventilation/tva-ventilationsprinciper
Jensen, L.(2001).
Värmebehovsberäkning. Hämtad 2016-02-02 frånhttp://www.hvac.lth.se/fileadmin/hvac/files/varmebeh.pdf
Jonsson, V.& Lundberg, M. (2009). Energieffektiv projektering masteruppsats. Mälardalens Högskola Västerås. http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:346041/FULLTEXT01.pdf
Motala kommun. (2014). Hämtad 2015-03-25 från http://motala.se/sv/Invanare/Kultur- och-fritid/museer/Lokverkstan/
Myhren, J.A, Olofsson, T. & Bergdahl, M.(2014). Låg temperatur uppvärmning med tilluftsradiatorer och värmeåtervinning i frånluft. (Rapport Högskolan Dalarna) tillgänglig
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:789447/FULLTEXT01.pdf
Norlander, L.& Wigermo, M.(2013). En lokals energibehov – Jämförelse och modellering av olika typer av klimatsystem (kandidat uppsats Linnéuniversitet) tillgänglig:
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:627018/FULLTEXT01.pdf Pettersson, B.& Göransson A.(2006). Kravnivå på energihushållning
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/70062.pdf
Sahlin, K. & Blomqvist, M(2013). Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2012 (2013:06) Eskilstuna: energimyndigheten.
http://www.energimyndigheten.se/Global/Ny%20statistik/Slutlig%20anv%C3%A4ndning/B ost%C3%A4der%20och%20service/sm%C3%A5hus%2C%20flerbostadshus%20och%20lokal
er/Energistatistik%20i%20sm%C3%A5hus%20flerbostadshus%20och%20lokaler%202012.p df
Svensk ventilation. (2015) . Från- och tilluftssystem hämtad 2015-04-22 från
http://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-ventilera/ftx-varmeatervinning/
Svensk ventilation. (2015) Värmeväxlare. hämtad 2015-04-10, från
http://www.svenskventilation.se/ventilation/varmevaxlare/
Tjallden.(2015) Golvvärme i betongplatta. Hämtad 2015-08-26 från
http://www.tjallden.se/produkter/golvvarme-betongplatta/
VVS forum.(2014). 24 miljoner till forskning om energieffektivisering hämtad 2015-05-26 från http://www.vvsforum.se/nyheter/2014/juni/24-miljoner-till-forskning-om-
energieffektivisering/
Warfvinge, C.& Dahlblom, M.(2010). Projektering av VVS-installationer. Lund: Studentlitteratur
Wendin, G.(2005). Luftbefuktning är inte bara en fråga om ESD-skydd! Hämtad 2015-08- 18 från http://www.armeka.se/epost/befuktning.htm
Wingfors, H.(2011) energieffektivisering 2015-05-26 hämtad från