Jag har i denna studie velat undersöka om de många skolreformer som genomförts i den svenska skolan sedan 1960-talet har förändrat unga lärares förväntningar på skolledare. För att synliggöra om någon förändring har skett har jag intervjuat lärare från 40-talet och från 1980-talet och sedan jämfört resultaten.
143 Jonnergård, et al, s. 10 144 SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.8 145 Ärlestig, s. 61 146
42
Mitt syfte och mina frågeställningar var följande:
Syfte:
Syftet med denna studie är att, genom en jämförelse mellan några lärare ifrån två olika generationer, undersöka om deras förväntningar på- och upplevelser av skolledarskapet har förändrats i takt med den svenska skolans många utbildningsreformer sedan 1960-talet.
Frågeställningar:
Vilka förväntningar hade några lärare födda på 1980-talet på sina skolledare inför sin
påbörjade karriär och hur beskrivs detta?
Vilka förväntningar hade några lärare födda på 1940-talet på sina skolledare inför sin
påbörjade karriär och hur beskrivs detta?
Går det att identifiera några skillnader i förhållande till synen på
skolledarskap/behovet av skolledarskap i den tidiga karriären mellan dessa lärare födda på 1940-talet respektive 1980-talet?
Inom några av de teman som jag har studerat går det att identifiera skillnader i arbetsrutiner för skolledare idag jämfört med de skolledare som 40-talisterna mötte runt 1970-talet. Detta gäller: rektors delaktighet i det pedagogiska arbetet samt kommunikation. Inom det förstnämnda temat visar resultaten att det har påbörjats en process där rektors delaktighet i det pedagogiska arbetet märks mer idag än det gjort tidigare. Detta nyligen lagstadgade krav på delaktighet, verkar bland 80-talisterna i denna studie väcka både frustration och tillfredställelse eftersom rektorerna uppvisat viss bredd på den typ av delaktighet som visats. Lärarna har givit exempel på pedagogisk detaljstyrning, vilket har upplevts mycket negativt samtidigt som några andra har upplevt att rektorns delaktighet i det pedagogiska arbetet har varit positivt. Det andra temat där någon skillnad märks avser kommunikation avseende de medarbetarsamtal som numera ingår som en årlig rutin för 80-talisterma. Detta existerade inte på samma sätt på 1970-talet.
Av de båda generationernas beskrivningar att döma, verkar bilden av skolledaren som auktoritär och strikt bestå. Detta hade varit mycket intressant att också studera närmare ur ett rollteoretiskt perspektiv, eftersom jag tror att med en sådan teori hade kunnat komma åt kärnan i rollen rektor. Denna statiska bild av skolledaren är fascinerande och som sagt, viktig att utforska närmare, just med hänsyn till tidsaspekten i studien.
43
Det tema gällande vilka förväntningar som lärarna hade på sina skolledare inför den påbörjade karriären förvånade mig mest med min studie. Samstämmigheten i svaren från de båda generationerna var slående och är det inte helt lätt att förstå hur detta kan komma sig. Det skiljer 40 år mellan tiden för när de olika generationerna påbörjade sitt arbete och skolan har under den tiden varit föremål för flera reformer som alla föregåtts av högljudda politiska och mediala debatter. Med hjälp av de teorier som jag valt för detta arbete har jag studerat resultatet ur olika perspektiv, men inte kunnat finna några enkla förklaringar till hur detta kan förstås.
Ett möjligt sätt att förklara detta är ju som tidigare nämnts, med hjälp av teorin om professionell autonomi. Eftersom lärares förväntningar och erfarenheter av skolledarskapet inte verkar ha förändrats nämnvärt sedan 1960-talet, så tror jag att lärarnas stora mått av självbestämmande också har tenderar att fungera som en sorts sköld både mot ”tyckare” och reformer genom tiderna. Detta kan å ena sidan betraktas som en adekvat skyddsmekanism, men å andra sidan kan det höga måttet av autonomi också ha resulterat i en avskärmning mellan läraren som individ och skolan som organisation, där skolledaren finns med som en central frontfigur.
Jag har här försökt att bena ut och analysera resultatet av min studie med hjälp av tidigare forskning och befintliga teorier. Genom att belysa resultatet ur olika perspektiv har jag delvis förklarat och beskrivit det som framkommit. Vad som dock kvarstår är hur man ska förstå vad resultatet betyder idag och för framtiden? Vad innebär detta för skolans styrning, för lärare och annan personal som arbetar inom skolan? Att inte ha förväntningar på sina skolchefer vittnar enligt mig om en distanserad inställning till ledarskapet vilket får mig att fundera över vilken funktion skolledarna fyller som personalansvariga? Det är motstridigt att rektors höga arbetsbelastning och förstärkta roll framhålls genom både styrdokument, skollag och genom media samtidigt som lärare på väg ut i arbetslivet inte kan formulera några konkreta förväntningar på sina blivande skolledare. För att utröna om detta, enligt min mening- anmärkningsvärda -resultat är ett utbrett förhållningssätt bland lärare inför påbörjad karriär, krävs mer forskning på område. Mina förslag på vidare forskning är:
- Att det genomförs en omfattande kvantitativ studie kring nyutexaminerade lärares förväntningar på skolledarskapet idag. På så vis skulle man kunna synliggöra om detta är gemensamt för fler än lärarna i min undersökning samt i så fall börja fundera över möjliga åtgärder.
44
- På grund av skolledarnas idag stärkta position genom bland annat ny skollag vore det, enligt mitt förmenande, högst relevant att forska kring hur skolledarfunktionen diskuteras och förmedlas genom lärarutbildningarna i landet? Vilken information tilldelas lärarna om skolledarskapet, eller kanske ännu viktigare –vilka signaler sänder man ut kring detsamma?
45
Referenser
Berg, Gunnar (2003) Att förstå skolan- en teori om skolan som institution och skolor som organisation” Lund: Studentlitteratur
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur
Bourdieu, Pierre och Passeron, Jean-Claude (1970) Reproduktionen Lund: Arkiv förlag
Brüde Sundin, Josefine (2007) En riktig rektor, om ledarskap, genus och skolkulturer , Akademisk avhandling, Linköpings Universitet: Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Denscombe, Martyn (2009) Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Lund: Studentlitteratur
Elhalanti- Berlin, Sharon. (2012) Lärare vill bli stöttade och sedda. Magisteruppsats, Mälardalens Högskola
Florin, Christina. Från folkskola till grundskola tillgänglig: http://www.lararnashistoria.se/theme/till_dagens_skola
Goldstein Kyaga, Katrin (2008) Att skriva uppsats. Stockholm, Södertörns Högskola Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997)Vägar genom texten, Lund: Studentlitteratur
Jonnergård, K, Funck, E och Wolmesjö, M et. al.(2008) Professionell autonomi som risk och möjlighet, Växjö universitet: Forum för professionsforskning
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur
Larsson, Hans Albin (2012) ”Skola på ostadig grund- en tolkning av grundskolans föränderliga villkor”, ur: Grundskolan 50 år, från folkskola till folkets skola Stockholm: Ekerlids förlag
46
Leo, Ulf (2010) Rektorer gör och rektorer bör- en rättssociologisk studie om att identifiera, analysera och förstå professionella normer. Akademisk avhandling Lund: Lund University
Lidensjö, Bo och Lundgren, Ulf (2000) Utbildningsreformer och politisk styrning, Stockholm : Stockholms Universitets förlag
Linné, Agneta. Lärarutbildning i historisk belysning: tillgänglig http://www.lararnashistoria.se/article/lararutbildningens_historia_2
Ludvigsson, Ann (2009) Samproducerat ledarskap- Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete Akademisk avhandling, Jönköpings universitet
Nationalencyklopedin http://www.ne.se
Nihlfors, Elisabet och Johansson, Olof för SNS Utbildningskommission (2013) Rektor- en stark länk.Stockholm: SNS förlag
Robertson, Alexa Narrativanalys i Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund:
Studentlitteratur
Rodell Olgaç, Christina (2006). Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola: från hot till möjlighet. Akademisk avhandling. Stockholms universitet: HLS förlag
Scherp, Hans-Åke, Scherp, Gun-Britt (2007) Lärande och skolutveckling – Ledarskap för demokrati och meningsskapande Forskningsrapport. Karlstads universitet
SFS 1985:1100, 2.kap. § 2. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-19851100_sfs-1985-1100/
SKOLFS 2010:37 tillgänglig: http://www.skolverket.se/skolfs?id=1636
Skolverket (2010) Skola i förändring- om reformerna i den obligatoriska skolan. Beställningsnr: 10:1204. Stockholm
Skolinspektionen, rapport 2012:1, ”Rektors ledarskap- med ansvar för den pedagogiska verksamheten”tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2427
47
Stenlås, Niklas ”Läraryrket mellan autonomi och statliga reformideologier ur Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 17, nr 4, vintern 2011, s. 10, tillgänglig: http://www.kau.se/arbetsmarknad-arbetsliv/lasa-publicerade-artiklar (hämtad:2013-12-20)
Sundblad, Bo:” Nu klarnar ansvaret för skola och vi får den läroplan och de kursplaner vi hade behövt 1994”, s.150f ur: Grundskolan 50 år- från folkskola till folkets skola (2012)
Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf
Åsberg, Rodney (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Det kvalitativa - kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 6, nr. 4, s. 270-292.
Ärlestig, Helene (2008) Communication between principals and teachers in successful schools, . Akademisk avhandling. Umeå Universitet
48 Bilaga 1
Intervjuguide
Födelseår:
Började som lärare år: (Totalt antal år som lärare:) Ämnen?
1.Första arbetsplatsen? Var någonstans? Hur stor skola? 2.Hur trivdes du? Klimat?
3.Förväntningar på rektorn inför starten?
4. Hur var det att komma som ny lärare? Vilket stöd fanns? 5.Hur var första rektorn? Berätta.
-kommunikation?
-delaktighet i pedagogiska arbetet?
-lärares professionella utveckling/fortbildning?
6. När du ser tillbaka- Vem eller vad var det viktigaste stödet för dig i skolan de första åren? 7. Har du någon reflektion över hur du tror att rektorsrollen har förändrats sedan 70-talet?
8. Har du något som du vill tillägga?
49
Bilaga 2
Hej,
Jag heter Tove Briell och är magisterstudent i pedagogik på Södertörns Högskola. Nu arbetar jag med min uppsats som ska handla om skolledarskap.
I samband med intervjun som jag kommer att genomföra så är det min skyldighet att informera om några saker: -intervjun kommer att ta ca 30 min
-förutsatt att du samtycker, så kommer samtalet att spelas in, dock raderas intervjun efter slutfört arbete (senast juni 2014)
-intervjun kommer att anonymiseras, så det kommer inte gå att identifiera dig -svaren från intervjun kommer jag att analysera i min uppsats
-du kan när som helst ångra dig eller avbryta intervjun
Om du har frågor inför intervjun så får du mer än gärna höra av dig och ställa dem! Vänliga hälsningar
50
Bilaga 3
Hej!
Nu har jag transkriberat intervjun med dig och undrar om du kan läsa igenom intervjun för att säkerställa att jag har uppfattat dig rätt? Du får ändra och/eller lägga till där det behövs, men markera då gärna de partierna med fet stil så jag enklare kan hitta ändringarna.
Det kan vara viktigt att känna till att jag endast har transkriberat de delar av intervjun som jag anser mest relevanta för min studie. Jag vill också nämna att jag, i de fall jag kommer att citera något som du har sagt, kommer att ”snygga till” det genom att exempelvis ta bort upprepningar, stakningar eller utfyllnadsord som ”liksom”. Du kan alltså känna dig trygg med att dina eventuella citat kommer att presenteras på ett respektfullt sätt.
Jag vet att det är mycket att stå i nu inför jul, men uppskattar förstås ditt svar så snart som du har möjlighet.
Tack igen för din medverkan.
Du finner din intervju bifogad till detta mail. Vänligen//Tove Briell