Resultatdiskussion
Det kan tyckas vara märkligt att studie- och yrkesvägledarna inte vet vad eleven har för behov eller förväntningar på vägledningen. Det är märkligt på det sättet att studie- och
yrkesvägledarna på skolan är olyckligt ovetande om elevernas tankegångar. Eleverna visade på ett klart missnöje gentemot studie- och yrkesvägledningen. Jag anser att om vi blivande studie- och yrkesvägledare skulle ha en arbetsbeskrivning skulle vi för det första få konkreta arbetsuppgifter. Det andra vi skulle vinna på det är att vi skulle kunna berätta mer för eleven
24
kring vad det är vi arbetar med och vad vi kan hjälpa till med. Det skulle förhoppningsvis ge vägledaren en möjlighet att spendera mer tid åt vägledning och mindre tid åt administrativa uppgifter, om vi hade haft en arbetsbeskrivning. Det skulle även underlätta ifall kommunerna och rektorerna tog sitt ansvar och utvärderade studie- och yrkesvägledningen. Då skulle det säkerligen komma fram utvecklingsområden att arbeta med och för. I Skolverkets rapporter från 2005 och 2007 visar det sig att det finns brister och därefter skapades De allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013).
Metoddiskussion
Valet av kvalitativa intervjuer ansåg jag vara passande då jag som författare var intresserad av att få förståelse kring de intervjuades berättelser. Jag anser även att det var passande då jag ville gå på djupet för att förstå hur eleverna tänkte och kände och vilka erfarenheter de hade. Genomförandet av intervjuerna skedde på olika platser. Någonting som kan ha haft både för- och nackdelar. Jag anser att födelarna vägde tyngre, än nackdelarna. Hur kommer det sig? Jag lät informanterna välja plats för intervjuerna, det för att de valde att ställa upp som
informanter till arbetet och jag hade en tanke med att de då kunde känna sig mer avslappnade och ge mer naturliga svar om de själva fick bestämma var de ville genomföra intervjuerna någonstans. En intervju genomfördes på ett café och där var nackdelarna att det var hög musik som spelades, vilket i efterhand påverkade att jag fick lyssna på intervjun flera gånger för att höra så att jag skrev ner rätt ord. I slutändan hade detta ingen betydelse då jag ändå fick fram hela informantens berättelse ordagrant. Andra störningsmoment var caféutrustningen och att de fanns människor som man hörde samtalade i bakgrunden. Men som sagts tidigare var detta ingenting som påverkade slutresultatet. Den andra och tredje intervjun genomfördes på studie- och yrkesvägledarnas arbetsplats. Det kan ha varit så att studie- och yrkesvägledarna inte vågade svara fullt ut då de kanske kan ha uppfattat vissa av frågorna som känsliga, men jag fick så pass utförliga svar att jag ändå kunde jämföra dessa med varandra och även hitta likheter. Det fanns inga övriga störningsmoment som ringande telefoner och så vidare. Obalans i maktförhållandet var någonting som skulle kunna uppstått, allså att jag som oerfaren intervjuare skulle hamnat i underläge eftersom jag befann mig i studie- och
yrkesvägledarens arbetsrum. Även det att de är utbildade och jag inte är färdiglärd ännu, detta var inte heller någonting jag anser inträffade. Det här med "obalans i maktförhållandet" är någonting som också kunde skett under intervju 1, 4 och 5 då informanterna kunde anse att jag hade "övertaget" eftersom jag intervjuade dem och då var den som kanske kunde anses "veta mest och bäst", jag anser att eleverna svarade naturligt och sanningsenligt. Jag hade en gruppintervju och Trost (2000) säger att det kan finnas både för- och nackdelar med det. Fördelar är att de intervjuade kan inspirera varandra med tankar och idéer, men nackdelar kan vara att den som är mest talför får mest talutrymme och den andra personen i intervjun
hamnar i skymundan. En annan nackdel författaren tar upp är att de intervjuade kan samlas kring en åsikt för att de tror att de är "det som förväntas vara rätt svar". Det kan vara möjligt att Elisabeth fick mer talutrymme, men Jennifer vågade ändå ta för sig och jag som
intervjuade fick fördela ordet dem emellan. Flera frågor i en fråga var någonting som kunde uppstå under mina intervjuer och det anser jag är någonting som man endast kan lära sig genom att "övning ger färdighet". Jag är ingen intervjuare, men ju fler intervjuer jag
25
De intervjuade var sex kvinnor, vad kan det ha haft för betydelse för studien? Jag valde att intervjua dessa personer, dels utifrån att jag gjorde ett bekvämlighets urval, men tanken var från början att jag skulle haft med killar/män i studien också. Jag ville inte att fokus skulle ligga på "kvinnor söker sig mer till vägledning än män" som redan finns skrivet om i andra studier. Retrospektivafrågor var någonting annat jag arbetade med lite under studien. Trost (2000) menar på att det kan vara komplicerat att ställa dessa frågor då det inte går att säga exakt vad personen kände just där och då, utan att man mer får en minnesbild utav hur de kommer ihåg en viss händelse. Jag anser att eftersom det handlade om vägledning både i dåtid och nutid fick jag en mer nyanserad bild och de kunde relatera till studie- och
yrkesvägledningen i grundskolan då det till största del handlade om att söka till gymnasiet och att vägen redan var ganska så utstakad.
Under arbetets gång har jag många gånger reflekterat kring det här med att skriva själv och jag anser att det har varit ett väldigt stort projekt. Många gånger övermäktigt. Skulle jag någon gång i framtiden skriva ett annat arbete skulle jag önska att skriva och samarbeta tillsammans med någon annan. Fördelarna med att kunna skriva med någon annan är att man får två perspektiv, kan arbeta mer effektivt och inspirera varandra.
Slutsatser
En slutsats som framkommit är att attityden till studie- och yrkesvägledningen är väldigt negativ och anledningen till att det är på det här sättet är på grund av grusade behov och förväntningar och att tidigare erfarenheter skapat en negativ attityd till studie- och yrkesvägledningen.
Som ni i början av studien kunde läsa finns ingen arbetsbeskrivning för studie- och yrkesvägledaren, utan studie- och yrkesvägledaren räknas som ”personalen” och det är
rektorn som är ansvarig för arbetsfördelningen av de studie- och yrkesorienterade uppgifterna. Jag tror att detta bidrar till att eleverna har en vag uppfattning och att vägledarna har svårt att möta elevernas behov.
Jag anser att nu när vi vet att eleverna vad eleverna har för attityd, behov, erfarenheter och förväntningar skulle vi kunna mötas. Vi skulle kunna mötas genom att marknadsföra oss för eleverna och genom att berätta vad vi kan göra för dem. En årlig utvärdering av studie- och yrkesverksamheten skulle hjälpa oss studie- och yrkesvägledare att få reda på vad som behöver utvecklas. Kommunerna behöver ta tag i detta försummade område vad gäller utvärdering. Övriga delar av skolväsendet utvärderas mycket noggrant årligen redan idag.
Förslag till framtida forskning
Jag skulle efter att ha undersökt elevernas uppfattningar kring attityd, behov, erfarenheter och förväntningar på studie- och yrkesvägledningen vilja se att huvudmännen och rektorerna tar mer ansvar för verksamheten. Jag tycker även det vore väldigt intressant om det gjordes större utvärderingar av studie- och yrkesverksamheten på gymnasiet. Av den anledningen att det är andra val i gymnasiet som kan bestå av både framtida studier eller framtida arbete i jämförelse med valen i grundskolan. Också för att den forskningen som finns idag till största del består
26
utav forskning kring vägledningen i grundskolan och det inte finns mycket studier kring studie- och yrkesvägledningen i gymnasiet.
27
9.Referenslista
Aaker, David A, Kumar, V. & Day, George S. (2004). Marketing research. 8. ed. Hoboken, N. J.: Wiley
Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom (2000). Introduktion till socialpsykologi. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Berg, Gunnar & Brettell, Leif & Lindskog, Erik & Nytell, Ulf & Söderström, Magnus
&Yttergren, Magdalena(1987). Skolans arbetsorganisation-vad är det? Lund: Studentlitteratur Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ekberg, Stefan (2012). Bokförlaget redaktionen Stockholm http://www.arbetsbeskrivning.se/ Hämtad: 2015- 05- 25
Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2008). Rapportboken: hur man skriver uppsatser, artiklar och examensarbeten. 1. uppl. Malmö: Liber
From, Jörgen & Holmgren, Carina (2000). Hermeneutik och pedagogik. Umeå universitet, 2000. Pedagogiska instutitionen https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&sq i=2&ved=0CCUQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.pedag.umu.se%2FdigitalAssets%2F19 %2F19677_hermeneutikochpedagogik.pdf&ei=dmpzVYu2KciqygO1jYCwDw&usg=AFQjC NHMuYQxUZKgHsxwamIWlUZt4B13VQ&sig2=dzJDVDBPhrTr6v7UDX8eMw&bvm=bv. 95039771,d.bGQ Hämtad: 2015-06-01
Lidström, Lena (2009). En resa med osäkra mål [Elektronisk resurs]: unga vuxnas
övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25574 Hämtad: 2015-03-25 Lindh, Gunnel (2012[1997]). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. 4. tr. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Diss. Lund: Univ.
Lundahl, Lisbeth & Lundahl, Lisbeth (2010). Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lärarnas Riksförbund (2012) Effekter av vägledning: [en rapport från Lärarnas riksförbund]. Stockholm: Lärarnas Riksförbund
Mann, Leon (1972). Socialpsykologi: gruppbeteende, individen i gruppen, attityder, beslutfattande, social interaktion. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Nilsson, Göran (2005). Vägledning - i vems intresse: skolans studie- och yrkesvägledning i ett historiskt och styrningsperspektiv. Umeå: Fakulteten för lärarutbildning, Umeå universitet
28
Schedin, Gunnar (2007). Expectations and experiences of career counselling: an exploration of interpersonal behaviour. Diss. (sammanfattning) Umeå: Umeå universitet, 2007
Skolverket 2013 Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm: Skolverket http://www.skolverket.se/publikationer?id=3143 Hämtad: 2015-03-25
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2002)Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: