De mätningar som gjorts har bidragit till ökade kunskaper om friktionskrafter mellan cykeldäck och väg under olika tillstånd. Mätningarna är långt mer noggranna och detaljerade än vad som tidigare rapporterats i den vetenskapliga litteraturen. Värden på cornering coefficient är generellt ca 50 procent högre än vad som rapporterats tidigare, med undantag för ett ospecificerat racingdäck i en studie (Dressel och Rahman, 2012). Värdena för camber coefficient motsvarar väl de värden som en studie av racingdäck uppvisat, men är 25–50 procent lägre än värden uppmätta på mer normala däck i en annan studie (se Tabell 1). Camberkrafterna per applicerad vinkel är mycket små jämfört med avdriftvinkelkraften, ungefär en faktor 20 till 40 lägre beroende på hjullast. Här verkar cykeldäck skilja sig mycket jämfört med personbils- och lastbilsdäck, där motsvarande faktor är ungefär 10. Detta kan jämföras med tidigare studier där Dressel och Rahman (2012) som har en faktor 20 för de flesta av sina uppmätta däck (utifrån uppskattningar som vi gjort av deras publicerade grafer), medan ett av däcken har faktorn 13. Roland och Lynch (1972) finner dock en avsevärt högre faktor, ungefär 100 för de flesta av deras uppmätta däck.
Mätning av relaxationslängden påverkades tyvärr av problem med mätutrustningen och vi kunde inte bestämma denna med önskad noggrannhet. Från mätningarna uppskattar vi relaxationslängden till 200–300 mm för det testade däcket, vilket är en faktor 2–3 ggr större än vad som rapporterades i Dressel och Rahmans studie. Det finns dock en osäkerhet i våra mätningar. Vi har efter genomförda mätningar undersökt vridstyvheten hos vår cykelrigg för att se om det finns svagheter som kan ha inverkat på resultaten. Slutsatsen från den undersökningen är att det fanns en liten svaghet när det gäller avdriftvinkelstyvhet, men att effekten är så pass liten att en korrektion för detta skulle minska cornering coefficient med endast ungefär 5 procent.
Vi har inte hittat några andra studier där bromsslip har mätts upp och därför finns inga data att jämföra med.
På grund av projektets teoretiska karaktär, har resultaten ingen praktisk tillämpning för den allmänne konsumenten. Däremot har vi i projektet kunnat ta fram modeller som beskriver viktiga
cykelsdäcksegenskaper som är nödvändiga att ha kunskap om vid cykelfordonssimuleringar. Sådana simuleringar kan användas för att exempelvis studera cyklisters beteende i olika situationer som man inte har möjlighet att studera i verklig trafik. Den ökade detaljkunskapen om ett cykeldäcks
bromsfriktionskrafter kan också vara användbar vid utveckling av effektiva låsningsfria bromsar till cykel.
Projektet har också bidragit till en fördjupad kunskap om cykeldäcks friktionsegenskaper, vilket kan bidra till en ökad förståelse för i vilka situationer en cyklist förlorar väggreppet och hur åtgärder kan anpassas för att förhindra omkullkörningar bland cyklister. Kunskaperna kan användas av väghållare för att anpassa driftmetoder och driftstrategier, av fordons- och däcktillverkare för produktutveckling och av Länsförsäkringar, eller andra, för bland annat konsumentupplysning.
Följande rekommendationer och förslag för fortsatta studier av cykeldäcks friktionsegenskaper för simuleringsändamål kan ges:
• Bättre uppskattning av relaxationslängden och dess inverkan av hjullast och däcktryck. • Undersökning av kombinerad slip, dvs. samtidig bromsning och styrning.
• Undersöka några olika typer av däck.
• Undersöka inverkan av underlag, exempelvis våt asfalt och slät is.
Referenser
Bergström, A., Åström, H. and Magnusson, R. (2002). Friction measurements on cycleways using a portable friction tester. Journal of Cold Regions Engineering, American Society of Civil Engineering,
vol. 17, Issue 1, 37-57.
Cole, DJ och Khoo, YH (2001) Prediction of vehicle stability using a `back to back' tyre test method.
International Journal of Vehicle Design, 26. pp. 573-582.
Cossalter V. (2006). Motorcycle Dynamics. LULU.
Doria A., Tognazzo M., Cusimano G., Bulsink V., Cooke A. och Koopman B. (2013). Identification of the mechanical properties of bicycle tyres for modelling of bicycle dynamics. Vehicle System
Dynamics, Vol. 51, No. 3, pp. 405-420.
Dressel A. och Rahman A. (2012). Measuring sideslip and camber characteristics of bicycle tyres.
Vehicle System Dynamics, Vol. 50, No. 8, pp. 1365-1378.
Genta G. (1997). Motor Vehicle Dynamics: Modeling and Simulation. World Scientific Pub Co Inc Hjort, M. och Niska, A. (2015). Kan dubbdäck på cykeln minska singelolyckorna? Friktionstester av cykeldäck i VTI:s stationära däckprovningsanläggning. VTI rapport 862, Statens väg- och
transportforskningsinstitut. Linköping.
Niska, A (2013). Varmsandning på gång- och cykelvägar. Utvärdering i Umeå av för- och nackdelar med metoden. VTI rapport 796, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Niska A. och Eriksson J. (2013). Statistik över cyklisters olyckor – faktaunderlag till åtgärdsstrategi för säkrare cykling. VTI rapport 801. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Niska, A. och Blomqvist, G. (2016). Sopsaltning av cykelvägar. Utvärdering av försök i Stockholm vintern 2013/14. VTI notat 28-2015, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Nordström, O. (1994). The VTI flat bed tyre test facility – A new tool for testing commercial tyre characteristics. Reprint from SAE Technical paper series, SP 1003 – The influence of tire, axle and brake characteristics on truck braking and steering performance, paper 93306, pp. 13-23. VTI särtryck
nr 220. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Nystart för Nollvisionen (2016). Ett intensifierat arbete för trafiksäkerheten i Sverige.
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/09/nystart-for-nollvisionen---ett-intensifierat- arbete-for-trafiksakerheten-i-sverige/ (hämtad 2018-04-17).
Pacejka H. B. (2002). Tyre and Vehicle Dynamics. Butterworth-Heinemann, Oxford.
Roland R.D och Lynch J.P. (1972) Bicycle dynamics, tire characteristics and rider modeling. Tech-
Rep. YA_3063-K-2, Cornell Aeronautical Laboratory, Inc. Buffalo, NY, March 1972.
Schwab A. L. och Meijaard J. P.(2013). A review of bicycle dynamics and rider control. Vehicle
System Dynamics, Vol. 51, No. 7, pp. 1059-1090.
Shepherd, R. (1994). Road and Path Quality for Cyclists. 17th ARRB Conference, part 5, Gold Coast,
Queensland 15–19 August 1994. Conference proceedings, volume 17, part 5, pp. 133-47, Australian
38 VTI rapport 952 Strandberg, L., Hildeskog, L. och Ottoson A-L. (1985). Footwear Friction Assesed by Walking
Experiments. VTI Rapport 300A, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Svendenius J. (2007). Tire Modeling and Friction. Estimation. PhD. Thesis. Department of Automatic Control. Lund University. Lund, April 2007
Åström H. (2000). Utvärdering av PFT som friktionsmätare för vägmarkeringsytor. VTI notat 45,