Syftet med studien är att beskriva socionomens roll och inflytande inom det tvärprofessionella teamar- betet i en organisation. Av tidigare forskning framgår att att socionomens legitimitet är låg i jämförelse med andra yrkeskategorier inom teamen, något som också påverkas av att medlemmar ur andra pro- fessioner har svårt att förstå vad som ingår i socionomens roll. Detta beskrivs som en källa till stress, och socionomer har i flera studier menat att de känner ett behov av att försvara sin sociala position. Forskning har också visat att många uppger att det är läkaren i teamet som avgör samarbetsklimat och förmåga till gemensam respekt mellan yrkesgrupperna, vilket sannolikt också påverkar socionomens möjlighet till inflytande. De flesta studier i ämnet har internationell karaktär och det finns lite skrivet inom svensk forskning. Den forskning som finns lämnar liten information om hur socionomen själv upplever sin roll och sin möjlighet till inflytande inom det tvärprofessionella teamet.
En studie kring hur socionomen upplever sin roll och möjlighet till inflytande i en organisation som profilerar sig med texten ”teamarbete på riktigt” kan vara intressant ur flera aspekter. Dels utförs här multimodal rehabilitering, vilken förutsätter ett tvärprofessionellt teamarbete runt patienten, och dels uppger många inom organisationen att den är så gott som ”hierarki-fri” och bedrivs med en tydlig in- riktning mot gemensamt värde och tätt samarbete mellan professionerna. Hur påverkar dessa förutsätt- ningar hur socionomen och de andra yrkesgrupperna upplever socionomens roll och inflytande?
Av resultatet framgår att socionomens roll tydligt kunde specificeras av både socionomerna och informanterna vad gäller arbetsfält och uppgifter. Det som dock framkom tidigt i studien var att det var svårt för informanterna att särskilja socionomens värdemässiga roll och möjlighet till inflytande från övriga inom teamet. Här behövdes alla för att kunna utföra arbetet på kliniken tillfredsställande, och värderades därför jämställt. Att informanterna verkade i det närmaste oförstående kring frågor om var- för just socionomens roll skulle värderas annorlunda ut än andra yrkesgruppers i teamarbetet, visar på denna likabehandling rollerna emellan.
Av resultatet framgår också att både socionomerna och övriga informanter berör den snabba ut- vecklingen i företaget, och vad denna kan medföra i både plus och minus. Socionomen påtalade vikten av att behålla den grundläggande trygghet inom teamen som upplevdes viktig för arbetet, medan andra informanter talade om en viss form av oro som kunde uppstå vid alltför många förändringar. Det framkommer tydligt att det finns två sidor av myntet med att vara i en organisation som växer snabbt, och att detta påverkar de anställda i olika grad med hänsyn till stress kontra nyfikenhet och möjlighet till utveckling. Socionomerna i gruppen bedömdes inte skilja sig från övriga informanter, utan ansåg att man som anställd behövde ha en strategi för att inte stressas av förändringar, men att man samtidigt kunde känna stor stimulans kring att vara i en organisation som präglas av nytänkande och nya rön. Av analysen framgår också att kopplingen mellan dessa känslor och det rollpositionerande som förekom- mer inom en grupp för att kunna samspela smidigt, är tydlig. Alltför många förändringar inom roller och verksamhet menar Nilsson (1993) kan påverka känslan av stabilitet och trygghet, något som också socionomerna intygade genom sitt uttalande om vikten av bevarandet av tryggheten i gruppen.
Det tvärprofessionella samarbetet inom organisationen är något som både socionomer och infor- manter upplever ligger till grund för organisationens verksamhet. Vissa menar att det skulle vara omöj- ligt att bedriva denna typ av verksamhet utan att låta den vila på det ömsesidiga utbyte som samarbetet medför. Resultatet av studien visar att detta är en källa till positivitet och trygghet och att det som an- ses utmärka organisationen är den gemensamma grundvärderingen kring allas värdemässiga likhet inom gruppen, oavsett yrkestillhörighet. När frågan om detta ställdes till socionomerna så utmärkte sig inte deras svar nämnvärt gentemot andra informanters. Någon upplevde sig ha lite högre status här än på tidigare anställningar, men grundinställningen var att alla hjälptes åt och bidrog med sin del.
Frågan om olika yrkesgruppers möjlighet till inflytande inom organisationen besvarades på något olika sätt. De flesta ansåg att man hade god möjlighet till inflytande, dels genom att kunna påverka sina egna arbetsmetoder i relativt hög utsträckning och dels genom att man kunde göra ”sin röst hörd” genom korta beslutsvägar inom organisationen. Den diskrepans som fanns mellan informanternas åsik- ter bestod främst i hur man skulle balansera denna goda möjlighet till inflytande mot den känsla av att vara styrd som fanns i och med det schema som ligger till grund för den dagliga verksamheten. En av informanterna ansåg att man kanske kunde göra lite mindre i varje enskilt fall för att räcka till för fler, medan en av socionomerna såg det som att ”det är så det är” när man jobbar enligt denna modell. För- vånansvärt få relaterade till den form av styrning som uppstår genom att det multimodala arbetssättet är förknippat med vissa bestämda regler. Informanter och socionomer verkade dock överens om att detta regelverk inte nämnvärt påverkade känslan av status eller möjlighet till inflytande för någon spe- cifik roll inom gruppen.
Varken socionomen eller informanterna ville påtala att det skulle finnas någon utmärkande skillnad mellan olika yrkesgruppers möjlighet till inflytande inom organisationen. I stället för att koppla infly- tande till makt, beskrev socionomerna att inflytandet inom denna organisation grundar sig på att andra vet att en person har goda kunskaper inom ett område. Här räcker det alltså inte med att ha en formell titel, detta beskrivs snarare som en form av expertmakt. Möjligheten till inflytande inom teamet be- skrevs i stället variera beroende på typ av ärende och inte beroende på vilken yrkesroll man besitter.
Denna studie visar på helt nya resultat gällande socionomens roll och möjlighet till inflytande inom det tvärprofessionella teamarbetet. Studien torde därför kunna bidra till forskningen genom att visa att många av de problem som påtalats i tidigare forskning kan förändras och påverkas i rätt riktning inom en organisation som är tydlig med vilka grundvärden som gäller mellan respektive roller. Huruvida modellen går att generalisera till andra verksamheter är emellertid ännu oklart, då kopplingen mellan typ av patientgrupp och storlek på organisation och socionomens möjlighet till förbättrade villkor be- höver beforskas ytterligare. Studiens relevans för socialt arbete bedöms dock som mycket god, då många socialarbetare väljer att arbeta som kuratorer inom sjukvården möter denna typ av dilemman.
7.2 Slutsatser
Hur upplever socionomen sin roll och möjlighet till inflytande inom det tvärprofessionella teamarbetet i organisationen?
* Tidigare forskning visar på en förståelse för att varje yrkesgrupps insatser i patientarbetet är viktig, men trots detta upplever socionomerna ofta en känsla av utanförskap och ett behov av att ”bevisa”
vikten av sitt arbete. I denna studie beskriver socionomen sin roll som tydlig och upplever sig re- spekterad inom teamet. Varje yrkesroll inom teamet upplevs ha lika stort värde i patientarbetet. * Socionomen upplever sig tillsammans med övriga yrkesgrupper ha en god möjlighet till inflytande,
både över det egna arbetssättet och möjligheten att göra sin röst hörd. En av socionomerna upplever att yrkesrollen har högre status på denna arbetsplats än tidigare.
* Socionomens möjligheter till inflytande påverkas enligt tidigare forskning också av den hierarki som finns inom sjukvården, där läkarens ord väger tungt. Fallföretaget beskrivs av socionomerna som ohierarkiskt, allas roller värderas likvärdigt trots olika uppgifter och funktioner. Det finns enligt so- cionomerna ingen prestige kopplad till yrkesrollerna, läkaren har inte större inflytande än andra. Hur upplever andra teammedlemmar socionomens roll och möjlighet till inflytande inom det tvärpro- fessionella teamarbetet i organisationen?
* Socionomens roll och möjlighet till inflytande ses inte som annorlunda gentemot de förutsättningar som andra yrkesgrupper har inom organisationen. Den skillnad som återges handlar mer om olika typer av arbetsuppgifter, vilket visar på en tydlig skillnad gentemot tidigare forskning.
* Andra informanter upplever att socionomen värdesätts utifrån de kunskaper som hen besitter, inte med hänsyn till yrkesval. Det anses inte ha att göra med yrkesrollen hur bra eller dåligt arbetet går, utan är mer personspecifikt. Socionomen får respekt utifrån sina kunskaper och har samma möjlig- heter som andra att göra sin röst hörd och ha gott inflytande över arbetet.
Hur kan man förstå betydelsen av teamarbete för socionomens roll och inflytande?
* Forskning visar att attityden till teamarbete kan variera i stor grad mellan olika personer och yrkes- grupper, dock är socionomer generellt positivt inställda. I denna studie beskriver både socionomer och övriga informanter att samarbetet i team utgör själva kärnan av arbetet. Socionomens arbete be- skrivs som en kugge i hjulet, där alla delar är lika viktiga. Teamet beskrivs inte bara som yrkesmäs- sigt stöd utan också som en plats för diskussioner, ömsesidig hjälp och avlastning i svåra situationer. Vikten av trygghetskänslan inom teamet framhålls, speciellt i en organisation som behandlar svåra patientgrupper. Arbetsgrupperna tänker i team och inte i enskilda rollers betydelse. Vinsten är ett förenklat jämlikt samarbete över yrkesgränserna.
* Informanterna hade svårt att särskilja värderingen av socionomens roll och möjlighet till inflytande från andras inom teamet, något som tydligt visar på teamets betydelse.
* Betoningen på teamarbetet i verksamheten speglar också hur inflytandet fördelas och förändras i takt med olika situationer och uppgifter. ”Den som har något att säga, säger det” visar att det finns en ömsesidig respekt mellan grupperna och att situationen styr inflytande, inte yrkesgrupp eller status.
7.3 Förslag på vidare forskning
Frågor som uppkommit under denna studie är ifall denna organisations storlek har någon avgörande betydelse för socionomens upplevelse av roll och inflytande. Det finns också en undran kring ifall just den multimodala arbetsmodellen är förknippad med det goda resultatet från denna studie. En tredje fråga gäller ifall det skulle gå att generalisera denna typ av verksamhet till andra verksamheter som har helt andra patientgrupper. Dessa områden skulle kunna utgöra grund för vidare forskning i ämnet.
Referenslista
Alenius, Annika. (2000). Socialt arbete i medicinens värld : om kuratorns villkor och det psyko-
sociala arbetets legitimitet inom kroppssjukvården. Umeå Universitet: Institutionen för soci-
alt arbete.
Angelöw, B., & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Bednarz, D. (1985). Quantity and quality in evaluation research: A devergent view. Evaluation and
Program Planning, 8, 289-306.
Blom, B., Lalos, A., Morén, S., & Olsson, M. (2014). Hälso- och sjukvården - en central arena för socialt arbete. I A. Lalos, B. Blom, S. Morén & M. Olsson (Red.), Socialt arbete i hälso- och sjukvård. Villkor, innehåll och utmaningar. (s. 17-31). Stockholm: Natur & Kultur.
Blomqvist, S. (2004). ”Ju mer vi är tillsammans?” Mångprofessionellt teamarbete i vården (FOG- rapport, nr 50). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber AB. Börjeson, B., & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Carlström, E., & Berlin, J. (2004). Boken om team. En kunskapsöversikt om team och teamarbete inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Kommentus Förlag.
Cronbach, L. J. (1975). Beyond the two disciplines of scientific psychology. American Psychologist, 30, 116-127.
Dalsgaard, L., & Bendix, J. (1998). Nätverksorganisering. Uppsala: Konsultförlaget.
Davis, C., Baldry, E., Milosevic, B., & Walsh, A. (2004). Defining the role of the hospital worker in Australia. International Social Work 47 (3), 346-358.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-scale Research Projects (5. uppl.). Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom sam- hällsvetenskaperna (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur
Drinka, T. J. (1994). Interdisciplinary geriatric teams: Approaches to conflict as indicators of potential to model teamwork. Educational Gerontology, 20, 87-103.
Erickson, F. (1986). Qualitative methods in research on teaching. I M. C. Whittrock (Red.), Handbook of Research on Teaching (3. uppl.). New York: Macmillan
Flyvbjerg, B (2003). Ur Statsvetenskaplig Tidskrift 2003/2004, årg 106 nr 3, s. 185-206.
Forinder, U., & Olsson, M. (2014). Teorier och metoder i kuratorsarbetet. I A. Lalos, B. Blom, S. Morén & M. Olsson (Red.), Socialt arbete i hälso- och sjukvård. Villkor, innehåll och utma- ningar. (s. 32-49). Stockholm: Natur & Kultur.
Galvin, S. W., & McCarthy, S. (1994). Multi-disciplinary community teams: Clinging to the wreckage. Journal of Mental Health, 3, 57-67.
Giddens, A., & Sutton, P. W. (2014). Sociologi (5. rev. och uppdat. uppl.). Lund: Studentlitteratur Glaser, B., & Suter, E. (2016). Interprofessional collaboration and integration as experienced by social
workers in health care. Social Work in Health Care 5, 395-408.
Guba, E. G., & Lincoln, Y. S. (1981). Effective Evaluation. San Francisco: Jossey-Bass
Gåfvels, C. (2014). Socialt arbete i en medicinsk kontext. I A. Lalos, B. Blom, S. Morén & M. Olsson (Red.), Socialt arbete i hälso- och sjukvård. Villkor, innehåll och utmaningar. (s. 50-68). Stockholm: Natur & Kultur.
Heinemann, G. D., Schmitt, M. H., Farell, M. P., & Brallier, S. A. (1999). Development of attitudes toward health care teams scale. Evaluation & the Health Professions, 22, 123-142.
Heycox, K., Hughes, A., Duffy, A., & Studdy, L. (1999). Keeping Peace with Practice: Social Work Practitioners in Hospitals. (n.d.).
Jacobsen, D.I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: en introduktion till samhällsveten- skaplig metod för hälsovård och socialt arbete. (2., uppdat. och utök. uppl.) Lund: Student- litteratur.
Jönsson, Å., & Vedefors, J. (2009). Tvärprofessionella team - en kvalitativ studie om teammedlem- mars upplevelse av tvärprofessionellt teamarbete inom vård och omsorg (C-uppsats Lunds
Universitet) Från http://lup.lub.lu.se/luur/download?
func=downloadFile&recordOId=1414379&fileOId=1414592
Karlsson, J., & Törnblom, E. (2015). Företag med växtvärk. En kvantitativ studie av svenska små och medelstora företag. (C-uppsats Örebro Universitet) Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:862446/FULLTEXT01.pdf
Kemmis, S. (1983). The imagination of the case and the invention of the study. I Case Study: An overview. Case Study Methods 1 (series). Victoria Australien: Deakin University Press. Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer. (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur.
Leipzig, R., M., Hyer, K., Ek, K., Wallenstein, S., Vezina, M. L., & Fairchild, S. (2002). Attitudes toward working on interdisciplinary healthcare teams: A comparison by discipline. Journal of the American Geriatrics Society, 50, 1141-1148.
Lennéer Axelson, B., & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. (4. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.
Lilja, J. Problemformulering. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer. (Red.). (2005). Forsknings- metoder i socialt arbete. (39-58). Lund: Studentlitteratur.
Lister, L. (1982). Role training for interdisciplinary health teams, Health and Social Work, 7, 19-25. Lundin, A., Benkel, I., de Neergaard, G., Johansson, B-M., & Öhrling, C. (2011). Kurator inom häl-
so- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
Malone, D., & Koblewski, P. J. (1999). Professionals attitudes and perceptions of teamwork supporting people with disabilities. Journal of Developmental & Physical Disabilities 11, 77-89.
Meerriam, S. B. (2011). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Molnar Feiger, S., & Schmitt, M. H. (1979). Collegiality in interdisciplinary health teams. It’s measurements and its effects. Social Science and Medicine, 13, 217-229.
Morén, S., Blom, B. & Perlinski, M. (2012). Domänteori för organisering av socialt arbete i offentlig sektor - en utveckling. Paper till nordisk FORSA-konferens, Partnership in social work - active collaboration with different actors, Trondheim 4-6 oktober 2012.
Niklasson, M. (2005). Tvärprofessionella team inom vård och omsorg - samband mellan teamstruktur, upplevd effektivitet och ledarskap. (Magisteruppsats Göteborgs Universitet, Pyskologiska in stitutionen). Från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/2546/1/2005_Tvarprofessionella_team.pdf
Nilsson, B. (1993). Individ och grupp. En introduktion till gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur. Olsson, S. (1999). Kuratorn förr och nu: Sjukhuskuratorns arbete i ett historiskt perspektiv. (Doktors-
avhandling från Göteborgs Universitet) Från http://hdl.handle.net/2077/13486
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4.uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Rawson, D. (1994). Models of interprofessional work. In A. Leathard (ed.), Going interprofessional (p. 39-63) London: Routledge.
Pawson, R., Greenhalgh, T., Harvey, G., & Walshe, K. (2005). Realist review - A new method of systematic review designed for complex policy interventions. Journal of Health Services Re- search & Policy, 10, 21-34.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Ross, J.W. (1993). Redefining Hospital Social Work: An Embattled Professional Domain, i Health and Social Work 18(4), 243-248.
Socialstyrelsen (2012). Metoder för brukarinflytande och medverkan inom socialtjänst och psykiatri – en kartläggning av forskning och praktik. Hämtad 2018-03-24 från Socialstyrelsen, http:// www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen (2014). Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. (2014-04-21) Hämtad 2018-03-20 från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se
Sohlberg, B-M., & Sohlberg, P. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Liber.
Svedberg, L. (2007). Grupp-psykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svensk Kuratorsförening (2000). Kvalitetspolicy. Hämtad 2018-03-22 från Svensk Kuratorsförening, http://www.kurator.se
Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2016). Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., omarb. uppl.). Stockholm: Liber
Thylefors, I. (2013). Babels torn. Om tvärprofessionellt teamsamarbete. Stockholm: Natur & kultur. Thylefors I., Persson, O., & Hellström, D. (2005). Team types, perceived efficiency and team climate
in Swedish cross-professional teamwork. Journal of Interprofessional Care, 19(2), 102-114. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forsk-
ning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlander, G. (1993). Socialpsykologi. Tankemodeller om människor i arbete. Göteborg: Akade mi förlaget.
Wheelan, S. A. (2016). Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur.
WHO/Världshälsoorganisationen. (1999). Health 21. The health for all policy framework for the WHO European Region. European Health for All Series, no 6. Copenhagen: WHO, Regional Office for Europe.
WHO/Världshälsoorganisationen (2011). The new European policy for health - Health 2020: Vision, values, main directions and approaches. First European Conference on the New European Po licy for Health - Health 2020. Copenhagen: WHO, Regional Office for Europe.