Diskussion, slutsatser och förslag på vidare forskning

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommunens äldreomsorg, primärvården och frivilligorganisationer arbetar och samverkar kring äldre med psykisk ohälsa för att förebygga, uppmärksamma och hantera den psykiska ohälsan hos äldre. Detta har resulterat i följande frågeställningar:

- Hur upptäcks och uppmärksammas den psykiska ohälsan hos äldre och hur går aktörerna vidare när den uppmärksammats?

- Hur använder aktörerna varandras expertis och hur gagnar detta den äldre som drabbats av psykisk ohälsa?

- På vilket sätt samverkar olika aktörer för att förebygga psykisk ohälsa som kan uppstå hos äldre?

Psykisk ohälsa hos äldre upptäcks och uppmärksammas bland annat genom att försöka ha en hög kontinuitet. Genom denna kontinuitet träffar omsorgstagaren få ur personalen och en relation kan skapas mellan dem. Den nära relationen kan bidra till att det blir lättare för

45 hemtjänstpersonal att upptäcka om den äldre börjar må dåligt. Om hemtjänstpersonal, kommunens sjuksköterskor eller rehab upptäcker att en psykisk ohälsa börjar utvecklas hos en omsorgstagare kan de, i den större kommunen ta upp det på kommande hemteams möte. På dessa hemteam medverkar enhetschef för hemtjänsten tillsammans med sin personal, kommunens sjuksköterskor samt kommunens rehab. Där diskuterar de omsorgstagare och eventuella förändringar i deras mående. Dessutom kan de diskutera hur de ska gå vidare med den äldre för att hen ska må bättre. Även den lilla kommunen har tät kontakt med kommunsjuksköterskorna som gör att de kan diskutera dessa saker. Åtgärderna kan skilja sig från person till person, men ofta arbetar hemtjänsten med motivationsarbete för att den äldre ska må bättre. De arbetar då med att försöka få den äldre att göra saker som hen tidigare i livet har tyckt om att göra. Därför är det viktigt att ha en hög kontinuitet som skapar relationer mellan personal och omsorgstagare, först då kan personalen lättare veta vad den äldre tycker om och hur hen ska arbeta med den äldre.

Skulle det behövas en läkarkontakt till följd av den äldres psykiska ohälsa kan kommunens sjuksköterskor agera som en mellanhand mellan äldreomsorgen och primärvården. Genom att kommunens sjuksköterskor jobbar relativt nära hemtjänsten förstår de varandra bättre än vad hemtjänsten och primärvården skulle göra utan denna länk. De har även liknande eller samma utbildning som de som arbetar på primärvården. Kommunens sjuksköterskor blir därför en naturlig mellanhand mellan primärvård och hemtjänst då de förstår bådas sidor. Genom detta kan hemtjänsten ta del av primärvårdens expertis och primärvården kan ta del av den expertis som finns i hemtjänsten. Kommunens sjuksköterskor kan förmedla den information som respektive aktör vill förmedla. Detta blir till fördel för den äldre eftersom hemtjänsten och primärvården blir mer sammanlänkade, vilket gör att de kan skapa en gemensam vård- och omsorg som inte går emot varandra.

Aktörerna samverkar alltså för att förebygga psykisk ohälsa genom hemteamen där de diskuterar de äldres mående. Det förebyggande arbetet sker främst av hemtjänstpersonal och kommunens sjuksköterskor. Primärvården arbetar inte förebyggande på samma sätt men när psykisk ohälsa uppstår är de behjälpliga med att ställa diagnoser och ge behandling.

Trots detta kan förbättringar i samverkan och arbetet med psykisk ohälsa göras. Under studiens gång har det framkommit att en samverkan behövs mellan psykiatrin och de övriga

46 aktörerna, även samverkan mellan kommun och frivilligorganisationer skulle kunna utvecklas mer.

Resultatet har visat att kommun och landsting arbetar och samverkar för att förebygga och uppmärksamma psykisk ohälsa bland äldre men att det kan behövas en bättre-, och utökad-, samverkan med psykiatrin för att hantera problematiken på ett bättre sätt. De känner att genom kontinuitet, motivering och samverkan arbetar de för att förebygga och upptäcka psykisk ohälsa men att kompetensen inte alltid räcker till när det kommer till hur den psykiska ohälsan ska hanteras när den väl uppstått. I intervjuerna har det pratats om att kommunens äldreomsorg önskar handledning och föreläsningar av psykiatrin som kan hjälpa dem i sitt arbete att hantera den psykiska ohälsan bland äldre. Detta då äldre inte kommer till psykiatrin på grund av en påtalad resursbrist från psykiatrins sida. Skulle psykiatrin ha mer resurser hade de kunnat lägga mer resurser på äldres psykiska ohälsa istället för att denna grupp ska bli bortprioriterade och överlämnade till kommun och primärvård.

Utöver detta skulle en bättre samverkan med frivilligorganisationer även kunna hjälpa ytterligare i arbetet att förebygga och hantera äldres psykiska ohälsa. Detta eftersom en frivilligorganisation kan vara ett ställe där den äldre kan känna sig som alla andra och inte någon som ständigt behöver hjälp. Istället blir den äldre som “en i gänget” vilket kan resultera i att den äldre får ett sammanhang som ger mening, hen blir en del av något. Detta kan bidra till att psykisk ohälsa förebyggs.

Den tidigare benämnda resursbristen är en fråga som kan behöva diskuteras närmare på en nationell nivå för att en skillnad ska ske. Om resursbristen skulle lösas kan en bättre vård och omsorg erbjudas som på sikt kan förebygga och hantera äldres psykiska ohälsa. Genom att ta upp frågan om resurser på nationell nivå och resurser tillkommer till aktörer som arbetar med äldres psykiska ohälsa kan en bättre samverkan skapas, vilket leder till en förbättrad vård och omsorg för de äldre.

8.1 Förslag på vidare forskning

Med avseende på allt som framkommit i denna studie och de olika aktörernas perspektiv, hade det varit intressant och viktigt för forskningen kring detta område, att forska vidare om hur brukarna med psykisk ohälsa upplever hälso- och sjukvården. Kommer de uppleva vården på samma sätt som de olika aktörerna har gjort i föreliggande studie eller skiljer upplevelserna

47 sig åt? Ytterligare ett område som bör utforskas vidare är kulturella och generationsskillnader angående psykisk ohälsa.

Referenslista

1177 Vårdguiden (2018). Så åldras kroppen. Tillgänglig:

https://www.1177.se/Skane/Tema/Senior/Att-bli-aldre/Sa-aldras-kroppen/ [2018-05-24]

Abendstern, M, Tucker, Susan, Wilberforce, Mark, Jasper, Rowan, Brand, Christian, & Chal-lis, David (2016). Social Workers as Members of Community Mental Health Teams for Older People: What Is the Added Value? The British Journal of Social Work,46(1), 63-80.

Alin Åkerman, Britta (2013). Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktningen äldre personer, 2013: symtom riskfaktorer och bemötande vid psykisk ohälsa bland äldre personer:

en manual med inriktningen äldre personer framställd av NASP: med underlag från tillämpliga delar från MHFA:s vuxenmanual och den svenska anpassningen. Stockholm:

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinsta Institutet

Andersson, Gunvor & Swärd, Hans. (2008). ”Etiska reflektioner”. I Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red.) (2008).

Forskningsmetodik för socialvetare. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Axelsson, Runo & Bihari Axelsson, Susanna (2007). Samverkan - inneord eller utmaning för den svenska modellen. I Axelsson, Runo & Bihari Axelsson, Susanna (red.). Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Lund: Studentlitteratur

Barsom, Behcet & O. Molin, Lars. KD: Äldres psykiska ohälsa är en bortglömd folksjukdom.

Nerikes Allehanda. Tillgänglig: https://www.na.se/opinion/debatt/kd-aldres-psykiska-ohalsa-ar-en-bortglomd-folksjukdom

[2018-04-26]

Brante, Thomas (2009). Den nya psykiatrin: exemplet ADHD. I Hallerstedt, Gunilla (red).

Diagnosens makt- om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

49 Danermark, Berth (2000). Samverkan - himmel eller helvete?: [en bok om den svåra konsten att samverka]. Stockholm: Gothia

Danermark, Berth & Kullberg, Christian (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform.

Lund: Studentlitteratur

Eberle, Thomas S. & Meader, Christoph, (2016). Organizational Ethnography. I Silverman, David (red) Qualitative research. 4. ed. Thousand Oaks, CA: Sage Publications

Egelund, Tine (2008) Vinjettstudier. I Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red.). Forskningsmetodik för socialvetare. 1. utg. Stockholm:

Natur & kultur

Eriksson-Zetterquist, Ulla och Ahrne, Göran. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G och Svensson, P.

(red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 34-54

Fernandes, Lia & Constanca Paúl. (2017) Aging and Mental Health. Frontiers in Aging Neu-roscience. Tillgänglig: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnagi.2017.00025/full#B3 [2018-04-26]

Florin, Jan, E. O. Graaf, Tyra & Sjöberg, Arne (2017). Planering och dokumentation av vård och omsorg av äldre. Första upplagan Stockholm: Liber

Folkhälsomyndigheten (2013) Åldrande befolkning.

Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/halsosamt-aldrande/aldrande-befolkning/ [2018-02-05]

Folkhälsomyndigheten (2017). Statistik över äldres psykiska ohälsa.Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/statistik-over-aldres-psykiska-halsa/ [2018-01-26]

FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (2017). Mötet, berättelsen och

personens värden i livet - grunden för allians, hjälp och behandling vid psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa och depression hos äldre. Tillgänglig:

50 https://www.grkom.se/download/18.f1e1d4c15b160ad6114135c/1490790040251/Psykisk_oh alsa_och_depression_hos_aldre_WEBB2.pdf [2018-02-05]

Goffman, Erving (2014). Stigma den avvikandes roll och identitet. Enskede: TPB

Hallberg, Leif (2017). Vi pensionärer kan också må dåligt. Aftonbladet Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/ngWJ8Q/vi-pensionarer-kan-ocksa-ma-daligt [2017-02-12]

Hallerstedt, Gunilla (red) (2009). Diagnosens makt- om kunskap, pengar och lidande.

Göteborg: Daidalos.

Heule, Cecilia (2016) Socialt arbete som mobilisering. I Kristiansen, Arne, Heule, Cecilia &

Denvall, Verner (red.) Social mobilisering: en utmaning för socialt arbete. Malmö: Gleerups

Holstein, James A & Gubrium, F Jaber (2016) Narrative practice and the active interview. I Silverman, David (red) Qualitative research. 4. ed. Thousand Oaks, CA: Sage Publications

Johannisson, Karin (2009). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I Hallerstedt, Gunilla (red). Diagnosens makt- om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.

Järkestig Berggren, Ulrika (2010). Personligt ombud och förändringsprocesser på det socialpsykiatriska fältet. Diss. (sammanfattning) Växjö : Linnéuniversitetet, 2010

Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti & Rantakeisu, Ulla (2013). Social utsatthet och marginalisering. I Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti & Rantakeisu, Ulla (red.). Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur

Karlsson, Per-Åke, Nordström, Monica, Niemi, Mariella & Redberg, Pia (2005). Vad gör de som hjälper gamla i hemmet? En studie om samverkan och kompetens inom äldreomsorgen.

Rapport äldreväst sjuhärad.

51 Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti & Rantakeisu, Ulla (2013). Social utsatthet och marginalisering. I Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti & Rantakeisu, Ulla (red.). Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur

Kvale, Steinar och Svend, Brinkmann. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl.

Lund: Studentlitteratur AB.

Larsson, Kristina & Berger, Anna- Karin (2007) En osynlig grupp - Boendestöd för äldre med funktionshinder. Boendeprojektet. Delrapport 2, Boendeprojektet. Projektledare: Brunt, David.

Melin Emilsson, Ulla (2009). Health care, social care or both? A qualitative explorative study of different focuses in longterm care of older people in France, Portugal and Sweden. Euro-pean Journal of Social Work, 12:4, 419-434. https://doi.org/10.1080/13691450902981467

Moak, Gary S. (2011). Treatment of late-life mental disorders in primary care: We can do a better job. Journal of Aging & Social Policy, 23(3), 274-285.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/08959420.2011.579503 [2018-02-12]

Nationalencyklopedin, samverkan.

Tillgänglig: http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/samverkan [2018-05-24]

Nygren, Lennart (2012). Risken finns, finns nyttan? I Kalman, Hildur & Lövgren, Veronica (red.). Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen

Skoog, Ingmar, Waern, Margda, Sigström, Robert & Bucht, Gösta (2017) Ångest och depression hos äldre. FORTE: forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. vol. 8, ss. 8.

Soback, Sigmund (2009). Vad styr behandlingsutbudet vid psykiskt lidande? I Hallerstedt, Gunilla (red). Diagnosens makt- om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.

Socialstyrelsen. Att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa- Vägledning för verksamhetsansvariga inom socialtjänst, kommunal, hälso- och sjukvård samt primärvård.

Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/vagledning-ansvariga.pdf

[2018-01-26].

Socialstyrelsen (2017). Vård och omsorg om äldre - Lägesrapport 2017. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20469/2017-2-2.pdf [2018-02-12]

Starrin, Bengt (2013) Stigma, skam och fattigdom. I Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti &

Rantakeisu, Ulla (red.). Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur

Strandberg, Lena (2014). Trygga möten. I Rolfner Suvanto, Susanne (red.). Äldres psykiska hälsa och ohälsa: prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder. 1. uppl. Stockholm: Gothia Fortbildning

Thomassen, Magdalene. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR [2018-03-05]

Österström, Stefan (2007). Om konsten att överbrygga gränser- en fallstudie om kommunal äldreomsorg och samspelet med andra organisationer. Lic.-avh., Linköpings universitet.

Bilaga A

Informationsbrev till äldreomsorgen Hej!

Vi heter Lina Enochsson och Sarah Olsson och läser för närvarande vår sjätte termin på̊

socionomprogrammet på̊ Linnéuniversitetet i Kalmar. Under våren kommer vi att skriva vårt

examensarbete och inom ramen för detta genomföra vi en vetenskaplig studie. Vår studie syftar till att undersöka hur kommunens äldreomsorg arbetar och samverkar med andra aktörer kring äldre med psykisk ohälsa.

Vår förhoppning är att en enhetschef kan medverka tillsammans med 2-3 personer ur sin

personalgrupp på̊ en fallstudie och kan avsätta en timmes tid, som en del av vår studie. Syftet med fallstudien är att höra hur ni arbetar kring äldres psykiska ohälsa och hur ni hanterar vissa situationer.

Under vår tid hos er kommer tre fall delas ut som ni diskuterar och sedan berättar hur ni skulle lösa situationen.

Vid genomförandet av undersökningen är Vetenskapsrådets forskningsetiska principer tillämpliga.

Dessa innebär i korthet följande:

– Deltagandet i studien är frivilligt. Intervjupersonerna har rätt att avstå̊ från att besvara enskilda frågor och kan när som helst avbryta intervjun och sin medverkan i undersökningen. Trots detta kommer samtycket inhämtas skriftligt vid medverkan.

– För att underlätta transkriberingen materialet har vi en önskan om att få spela in intervjuerna.

Materialet kommer inte att spridas till någon obehörig. Så snart vår uppsats godkänts av examinatorn kommer inspelningsfilen och intervjuutskrifterna att förstöras.

– Intervjupersonernas namn kommer att avidentifieras i uppsatsen.

Förslag på̊ datum:

• XX

Om ni har frågor eller om något är oklart är ni välkomna att kontakta oss via våra respektive studentmailer eller via telefon: Lina: le222mi@student.lnu.se, tel.: 070-XXX XX XX eller Sarah:

so222jw@student.lnu.se, tel.: 072- XXX XX XX

Ni är även välkomna att kontakta vår handledare, Jan Petersson, via mail: jan.petersson@lnu.se Stort tack på̊ förhand! Vänliga hälsningar

Lina Enochsson & Sarah Olsson

Bilaga B

Informationsbrev primärvård Hej!

Vi heter Lina Enochsson och Sarah Olsson och läser för närvarande vår sjätte termin på̊

socionomprogrammet på̊ Linnéuniversitetet i Kalmar. Under våren kommer vi att skriva vårt

Vår förhoppning är att en sjuksköterska och en läkare är intresserade av att ställa upp på̊ en intervju och kan avsätta en timmes tid, som en del av vår studie. Studien kommer förhoppningsvis i framtiden kunna gagna ert utvecklingsarbete i frågan. Syftet med intervjun är att ta reda på hur ni arbetar med äldres psykiska ohälsa. Vi vill även ta reda på hur ni samverkar med kommunens äldreomsorg. Under intervjun kommer vi utgå från en intervjuguide. Detta för att få en djupare förståelse för arbetet kring äldres psykiska ohälsa.

Vid genomförandet av undersökningen är Vetenskapsrådets forskningsetiska principer tillämpliga.

Dessa innebär i korthet följande:

– Deltagandet i forskningsintervjun är frivilligt. Intervjupersonerna har rätt att avstå̊ från att besvara enskilda frågor och kan när som helst avbryta intervjun och sin medverkan i undersökningen. Trots detta kommer samtycket inhämtas skriftligt vid medverkan.

– För att underlätta transkriberingen av intervjumaterialet har vi en önskan om att få spela in

intervjuerna. Materialet kommer inte att spridas till någon obehörig. Så snart vår uppsats godkänts av examinatorn kommer inspelningsfilen och intervjuutskrifterna att förstöras.

– Intervjupersonernas namn kommer att avidentifieras i uppsatsen.

Förslag på̊ datum

• XX

Om ni har frågor eller om något är oklart är ni välkomna att kontakta oss via våra respektive studentmailer eller via telefon: Lina: le222mi@student.lnu.se, tel.: 070-XXX XX XX eller Sarah:

so222jw@student.lnu.se, tel.: 072- XXX XX XX

Ni är även välkomna att kontakta vår handledare, Jan Petersson, via mail: jan.petersson@lnu.se Stort tack på̊ förhand! Vänliga hälsningar

Lina Enochsson & Sarah Olsson

III

Bilaga C

Informationsbrev frivilligorganisationer Hej!

Vi heter Lina Enochsson och Sarah Olsson och läser för närvarande vår sjätte termin på̊

socionomprogrammet på̊ Linnéuniversitetet i Kalmar. Under våren kommer vi att skriva vårt

Vår förhoppning är att en representant från er är intresserade av att ställa upp på̊ en intervju och kan avsätta en timmes tid, som en del av vår studie. Studien kommer förhoppningsvis i framtiden kunna gagna ert utvecklingsarbete i frågan. Syftet med intervjun är att ta reda på hur ni arbetar med äldres psykiska ohälsa. Vi vill även ta reda på hur ni samverkar med kommunens äldreomsorg. Under intervjun kommer vi utgå från en intervjuguide. Detta för att få en djupare förståelse för arbetet kring äldres psykiska ohälsa.

Vid genomförandet av undersökningen är Vetenskapsrådets forskningsetiska principer tillämpliga.

Dessa innebär i korthet följande:

– För att underlätta transkriberingen av intervjumaterialet har vi en önskan om att få spela in

intervjuerna. Materialet kommer inte att spridas till någon obehörig. Så snart vår uppsats godkänts av examinatorn kommer inspelningsfilen och intervjuutskrifterna att förstöras.

– Intervjupersonernas namn kommer att avidentifieras i uppsatsen.

Förslag på̊ datum

• XX

Om ni har frågor eller om något är oklart är ni välkomna att kontakta oss via våra respektive studentmailer eller via telefon: Lina: le222mi@student.lnu.se, tel.: 070-XXX XX XX eller Sarah:

so222jw@student.lnu.se, tel.: 072- XXX XX XX

Ni är även välkomna att kontakta vår handledare, Jan Petersson, via mail: jan.petersson@lnu.se Stort tack på̊ förhand! Vänliga hälsningar

Lina Enochsson & Sarah Olsson

Bilaga D

Vinjetter till äldreomsorgen

Vinjett 1 Berit 87

Berit lever ensam i en tvårumslägenhet. Hon har besök dagligen av hemtjänsten i form av stöd vid måltider och bädda sängen. Hon har även sedan flera år tillbaka stöd med tvätt och städning en gång varannan vecka. Hon har även ett trygghetslarm. Berit har starr på ena ögat som hon opererats för utan framgång. Hon har även opererat höften för 1,5 år sedan efter ett fall i hemmet. Berit går med hjälp av rullator.

De senaste veckorna har ni uppmärksammat att Berit har börjat äta mycket mindre och börjat gå ned i vikt, hon sover väldigt lite men ligger i sängen större delen av dagen. När ni frågar henne om det berättar hon att det är för att hon har ont i sina axlar och rygg. Hon berättar även att hon ofta känner sig illamående, yr och att hon har hjärtklappning. Hon säger att hon känner sig svag och att hon därför inte vill göra något på dagarna.

Diskutera hur ni skulle gå vidare med Berits fall

In document Psykisk ohälsa bland äldre: En kvalitativ studie med inriktning mot samverkan kring äldres psykiska ohälsa. (Page 45-62)