I intervjuer med konsulter samt under workshopen med väghållare och regioner så framkom det att det finns ett intresse för cykeltrafikmodeller. För att kunna ta fram cykeltrafikmodeller som kan svara på de behov som efterfrågas i kapitel 5.1 och 5.2 krävs dock ökad kunskap om samband mellan
utformning, cyklistpreferenser och cyklistbeteende.
För makroskopiska trafikmodeller är det viktigt att framtida forskning fokuserar på effekter av olika typer av investeringar/åtgärder som kan leda till ökad cykling. Detta kopplas till kommuner och regioners önskemål om att kunna bedöma vilka typer av investeringar som är mest effektiva för att nå lokala, regionala och nationella mål för cykeltrafik. Makroskopiska trafikmodeller borde beakta olika beteendeaspekter vilket betyder att andra typer av faktorer, inte bara cykelinfrastruktur, som kan påverka cykling borde fångas upp i modellerna. Nya typer av cyklar som lådcyklar och elcyklar borde modelleras som separata ”färdmedel”.
För mikroskopiska trafikmodeller är det viktigt att modellerna kan hantera olika typer av trafikslag i täta trafikmiljöer. Framtidens forskning bör fokusera på matematisk beskrivning av cykel-cykel- interaktion, cykel-bil-interaktion samt cykel-gång-interaktion och implementering i mikroskopiska trafikmodeller. Cykling genom korsningar, speciellt signalerade korsningar är viktigt för analys av restidsfördröjning. Därför är analys av korsningar och utvärdering av ”alltgrönt” och ”grön våg” ett framtida forskningsområde. Mikroskopiska trafikmodeller borde också utvecklas så de kan hantera detaljerade cykelbeteenden och olika typer av cyklar för bättre representation av vekligheten.
Effektbedömningsmodeller för restidsvinster, hälsonyttor, överflyttningseffekter nämndes också som områden som borde utvecklas mer i samband med trafikmodeller, men detta ligger utanför ramen för denna förstudie.
Behoven av forskning och utveckling av trafikmodeller för cykeltrafik kan sammanfattas som: 1. Vidareutvecklamakroskopiska trafikmodeller så att de kan svara på hur stor effekt
investeringar/åtgärder har på andelen cyklande
2. Vidareutvecklamakroskopiska trafikmodeller så att de beaktar faktorer som påverkar andel och antal cyklande samt identifiera hur de cyklingspolitiska målen kan nås.
3. Vidareutvecklamikroskopiska trafikmodeller så att de kan beskriva framkomlighet i täta trafikmiljöer med interaktion mellan olika trafikslag
4. Vidareutvecklamikroskopiska trafikmodeller så att de kan beskriva interaktion mellan olika typer av trafikanter på såväl cykelbanor, blandtrafik och i korsningar.
5. Vidareutveckla mikroskopiska trafikmodeller så att de kan beskriva cyklisters hastighetsanpassning och fördröjning som funktion av infrastrukturutformningen.
Nästa steg i projektet är att baserat på kommunernas, regionernas, Trafikverkets och konsulternas behov genomföra litteratursökning för att sammanställa hur forskningsfronten ser ut i de identifierade områdena. Projektet ska slutrapporteras i slutet av våren 2020.
Referenser
Broach J., Dill, J. och Glibe, J. (2012). Where do cyclists ride? A route choice model developed with revealed preference GPS data. Transportation research part A, 46, 1730-1740.
Daniel och Eriksson, 2017, Jämförelse av flöde och hastigheter från två olika cykelmätningsutrustningar, VTI Notat 12-2017
Eriksson et al., 2017, Cyklister hastigheter – Kartläggning, mätning och observation, VTI rapport 943 Eriksson et al., 2018, New Ways of Collecting Individual Travel Information. VTI PM. Tillgänglig på:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1210391/FULLTEXT02.pdf
Fosgerau, M., Frejinger, M., Karlstrom, A. (2013). A link based network route choice model with unrestricted choice set. Transportation Research Part B, 56, 70-80.
Fernández-Heredia, Á., Jara-Díaz, S., & Monzón, A. (2016). Modelling bicycle use intention: the role of perceptions. Transportation, 43(1), 1–23. https://doi.org/10.1007/s11116-014-9559-9
Halldórsdóttir, K. (2015). Behavioural models for cycling - Case studies of the Copenhagen Region. PhD thesis. Technical University of Danmark.
Johansson, F. (2018). Estimating interaction delay in bicycle traffic from point measurements (Working papers in transport economics). Stockholm: Centre for transport studies. Retrieved from
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vti:diva-13361
Johansson, F., Pyddoke, R. (2018). Interaction Delay and Marginal Cost in Swedish Bicycle Traffic (Working papers in transport economics). Stockholm: Centre for transport studies. Retrieved from
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vti:diva-13362
Ma, X.L., Luo, D. (2016). Modeling cyclist acceleration process for bicycle traffic simulation using naturalistic data. Transportation Research Part F 40, 130-144.
Muñoz, B., Monzon, A. Daziano, R.A. (2016). The Increasing Role of Latent Variables in Modelling Bicycle Mode Choice. Transport Reviews 36(6), 737-771.
Liu, C., Tapani, A., Kristoffersson, I., Rydergren, C., Jonsson, D. (2019). En transportmodell med
fokus på cykeltrafik - Modellutveckling och scenarioanalyser. VTI rapport 1007.
Sener, A. Eluru, N. Bhat, C. (2009). An analysis of bicycle route choice preferences in Texas, US, Transportation 36(5), 511-539.
Ton, D., Cats, O., Duives, D. and Hoogendoorn, S. (2017). How Do People Cycle in Amsterdam, Netherlands? Estimating Cyclists’ Route Choice Determinants with GPS Data from an Urban Area. Transportation Research Record: Journal of the Transportation Research Board, 2662, 75-82.
www.vti.se
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring
infrastruktur, trafk och transporter. Kvalitetssystemet och
miljöledningssystemet är ISO-certiferat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och fnns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.
The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is an independent and internationally prominent research institute in the transport sector. Its principal task is to conduct research and development related to infrastructure, traffc and transport. The institute holds the quality management systems certifcate ISO 9001 and the environmental management systems certifcate ISO 14001. Some of its test methods are also certifed by Swedac. VTI has about 200 employees and is located in Linköping (head offce), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund.
HEAD OFFICE LINKÖPING SE-581 95 LINKÖPING PHONE +46 (0)13-20 40 00 STOCKHOLM Box 55685 SE-102 15 STOCKHOLM PHONE +46 (0)8-555 770 20 GOTHENBURG Box 8072 SE-402 78 GOTHENBURG PHONE +46 (0)31-750 26 00 BORLÄNGE Box 920 SE-781 29 BORLÄNGE PHONE +46 (0)243-44 68 60 LUND Bruksgatan 8 SE-222 36 LUND PHONE +46 (0)46-540 75 00