Syftet med min studie var att utifrån det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar på chefs- och ledarskapets känsla av sammanhang på den operativa nivån inom hemtjänsten/ordinärt boende. För att uppnå mitt syfte hade jag följande frågeställningar till hjälp: 1. Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån det organisatoriska perspektivet? 2. Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och ledarskapet är? och 3. Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsättningar förstås/förklaras? För att göra det mer pedagogiskt för läsaren kommer varje frågeställning att besvaras för sig. Jag vill påminna läsaren om att analysmodellen under kapitel 8 har utgjort den referensram utifrån vilken farmställningen i detta kapitel har styrts och jag dragit mina slutsatser av.
10.1 Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån organisatoriska
förutsättningar?
Svaret på den första frågan i frågeställningen är att flera faktorer lyfts fram av informanterna som kan kopplas till den organisatoriska kontexten. Tydlighet, stuprörstänk och möjlighet till delaktighet är några av dessa faktorer. Upplevelse av tydligheten kopplas framför allt till den överordnade chefens förmåga att ”plocka ner” de bollar som är relevanta för hemtjänstens del men också till ”stuprörstänket” inom hemtjänsten. Stuprörstänket kan kopplas till den lilla arbetsplatsens fördel, som innebär att man är mer hemtjänstfokuserad och att detta i sin tur leder till större tydlighet när det gäller den egna rollen. Något som lyfts som en nackdel är avsaknaden av samverkan inom organisationen, men detta anses hänga ihop med omorganisationen och att man inte ”hittat varandra” i den nya organisationen. Upplevelse av otydlighet anses hänga ihop med beslutsprocesser inom organisationen. Delegationsordningen i Göteborgs stad anses vara tydlig, men otydligheten uppstår när det kommer till
41
beslutsprocesser. Detta visar sig hänga ihop med chefernas upplevelse av delaktighet i olika beslutsprocesser. Den egna ledningsgruppen lyfts fram som det forum där möjlighet till delaktighet finns. Upplevelsen av delaktighet beskrivs som stor när det gäller sakfrågor, och upplevelsen av delaktigheten i olika beslutsprocesser beskrivs som ganska god av informanterna. Delaktigheten styrs mycket av vilken nivå det handlar om.
Slutsats: Upplevelse av tydlighet bland enhetscheferna kan kopplas till den närmsta chefens förmåga att ta fram det som är relevant för hemtjänstens del. Det finns en upplevelse av att det blivit mer stuprörstänk efter omorganisationen. Möjlighet till delaktighet upplevs vara stor, framför allt när det gäller sakfrågor.
10.2 Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och
ledarskapet är?
Faktorer såsom uppdelning mellan chefskap och ledarskap, administrativa förutsättningar, handlingsutrymme och motivation kan kopplas till förutsättningarna när det kommer till chefs- och ledarskap. Informanternas uppdelning mellan chefs- och ledarskap visar sig vara relevant. Och det är just i samband med uppdelningen kring chef- och ledarskap som en koppling kan göras till det administrativa stödet och chefsspannet. Informanterna lyfter fram att det formella chefskapet finns och att man kan vara chef över ett större antal medarbetare. Men när det kommer till ledarskapet ser situationen lite annorlunda ut. Det som lyfts fram av informanterna är att mer stödresurser, i form av administrativt stöd, måste till för att möjliggöra ledarskap. Det är främst avsaknaden av dessa resurser som lyfts fram av informanterna. Visserligen tas bland annat kompetent personal, budget, den egna erfarenheten och tid också upp som förutsättningar för chefs- och ledarskapet, men det förutsättningarna uttrycks tydligast höra samman med är stödresurser och antal medarbetare.
Chefernas upplevelse av handlingsutrymme utifrån krav och resurser kan beskrivas vara ganska god. Chefers upplevelse av att ha handlingsutrymme kan ses i enlighet med kontroll i arbetet, samtidigt finns en upplevelse av avsaknad av kontroll över arbetet bland cheferna. Vissa kopplingar kan dras mellan det egna handlingsutrymmet och den egna erfarenheten. Här kan vissa kopplingar dras när det gäller skapandet handlingsutrymme och den egna erfarenheten. Ibland kan skapandet av det egna handlingsutrymmet hänga ihop med erfarenhet och förmåga att förklara orimlighet i vissa krav. Detta kan ses mot bakgrund av hur expertis och kontroll hos en individ kan bidra till skapande av ens handlingsutrymme. Den egna erfarenheten i det här fallet, bland mina informanter, tycks hänga ihop med antal år de varit verksamma som chefer och ledare. Motivationen, som också kan ses som en faktor bland förutsättningarna för chefs- och ledarskap, tycks utgöras av att leda en grupp framåt, att få med sig människor, att få människor att växa, att något i verksamheten fungerar och att allting går. Dessa kan kopplas till komponenter såsom engagemang, handling och välbefinnande, komponenter som har en tydlig koppling till meningsfullheten.
Slutsats: Enhetscheferna lyfter fram att det formella chefskapet finns, men att mer resurser måste till (då främst i form av administrativt stöd) för att möjliggöra ledarskap. När det kommer till det egna handlingsutrymmet kan vissa kopplingar dras till den egna erfarenheten.
42
10.3 Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska
perspektivet och chefs- och ledarskapets förutsättningar förstås?
Här skulle jag vilja koppla chefers känsla av sammanhang till de tre komponenter som utgör just känslan av sammanhang.
När det kommer till begripligheten ser det väldigt olika ut bland cheferna. Det man kan säga är begripligt för cheferna, är att det är obegripligt. Framför allt tycks denna obegriplighet hänga ihop med resurser man har. Visserligen är det så att ökade resurser ”täcker” upp kraven som man har på sig som i sin tur bidrar till större begriplighet. Men det lyfts också fram hur en eventuell modifiering eller fastställande av vad kraven egentligen består av kan bidra till en större begriplighet kring upplevelsen av krav och resurser. Här kommer ledningsgruppen in som det forum där samtal kan föras kring vad kraven är och hur en eventuell modifiering eller fastställande av vad kraven egentligen består av kan bidra till en större begriplighet kring upplevelsen av krav och resurser. Detta kan ses mot bakgrund av begreppet öppen information, en faktor som kan bidra till begriplighet. Det är snarare avsaknaden av öppen information kring vad kraven är, som bidrar till den låga begripligheten här. Här skulle jag vilja koppla in den organisatoriska kontexten, och faktorer såsom tydlighet och delaktighet. Cheferna uppger att möjlighet till delaktigheten upplevs som ganska hög när det gäller de egna sakfrågorna, alltså frågor som främst rör hemtjänsten. Men det obegripligheten (i det här fallet i förhållande till kraven och resurserna) kan tänkas hänga ihop med, är beslutsprocesserna. Cheferna lyfter fram tydlighet kring delegationsordningen i staden, men otydligheten tycks hänga ihop med beslutsprocesser i staden, framför allt när det kommer till när beslut ska tas, att besluten kommer snabbt samt när de ska verkställas.
När det kommer till hanterbarheten görs en distinktion mellan arbetssituation och arbetsmiljö av vissa, av andra inte. Rent generellt kan man säga att hanterbarheten i förhållande till den egna arbetsmiljön upplevs ganska hög av cheferna. Detta kan tänkas hänga ihop med att arbetsmiljön till viss del kan styras av cheferna själva. När det kommer till upplevelsen av hanterbarhet i förhållande till den egna arbetssituationen ser det mera annorlunda ut. Vissa hanterar arbetssituationen genom att prioritera bland sina arbetsuppgifter, andra menar att det är väldigt situationsbundet hur hanterbar arbetssituationen är. Även antalet medarbetare kopplas till hur hanterbar arbetssituationen upplevs vara. Men det hanterbarheten framför allt tycks hänga ihop med (i förhållande till arbetssituationen) är det instrumentella stödet, det
administrativa stödet. Här skulle jag vilja koppla in chefs- och ledarskapets förutsättningar. Cheferna lyfter fram att det formella chefskapet finns och att man kan vara chef över ett större
antal medarbetare. Men för att möjliggöra ledarskap behövs mer resurser i form av administrativt stöd. Också det egna handlingsutrymmet, som kopplats till chefs- och ledarskapets förutsättningar, kan påverka upplevelsen av hanterbarhet. Men det är främst handlingsutrymmet som hör ihop med kontroll i arbetet som hanterbarheten kan kopplas till. I vissa fall kan chefen skapa handlingsutrymme (och därmed större hanterbarhet) men detta tycks hänga ihop med erfarenhet chefen tycks ha skaffat sig.
Upplevelse av meningsfullhet kan kopplas till det som utgör motivation hos enhetscheferna. En faktor bland förutsättningarna för chefs- och ledarskap är motivationen. Motivationen hos cheferna utgörs av känslan av att få människor med sig, att leda en grupp framåt, när det fungerar i verksamheten och känslan av att allt går. Alla dessa kan kopplas till komponenter som bidrar till meningsfullhet, bland annat komponenter såsom engagemang, handling och välbefinnande. Det finns en annan koppling som kan göras här, och det är att motivationen inte anses komma från organisationen.
43
Slutsats: Obegripligheten bland enhetscheferna tycks hänga ihop med resurserna. Fastställande av vad krav består av kan leda till större begriplighet. Hanterbarhet av den egna arbetsmiljön upplevs som hög, men upplevs som mindre när det kommer till den egna arbetssituationen. Handlingsutrymmet hör ihop med kontroll i arbetet, som också hanter-barheten kan kopplas till. Upplevelse av meningsfullhet kan kopplas till det som utgör motivation hos enhetscheferna. Dock anses motivationen inte komma från organisationen.
10.4 Vilka ytterligare slutsatser kan dras när det gäller förståelsen av chefers
känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och chefs- och
ledarskapets förutsättningar?
Som jag tidigare nämnt har uppdelningen kring chefs- och ledarskapet nästan följt som en röd tråd bland mina informanters svar. Och det verkar som att känslan av sammanhang finns bland cheferna när det gäller chefskapet, men att känslan av sammanhang är mindre när det kommer till upplevelsen av att vara ledare och ledarskap. Och det är just i informanternas uppdelning mellan chefs- och ledarskap som behovet av det administrativa, instrumentella stödet visar sig utgöra en förutsättning för just ledarskap. Jag har försökt att i bakhuvudet ha huruvida sammanslagningen av stadsdelarna kan ha bidragit till/bidrar till att förutsätt-ningarna ser olika ut i stadsdelarna och på sätt kan tänkas påverka känslan av sammanhang. Fem olika stadsdelar har ingått i den här studien men jag har inte kunnat se några systematiska skillnader när det kommer till förutsättningar eller dylikt. Det jag kunnat se är att vissa slutsatser kan dras när det kommer till exempelvis skapandet av det egna handlingsutrymmet, som tycks bero på individuella orsaker. Något som egentligen kan sammanfatta det mesta i den här uppsatsen när det kommer till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är att det finns, men i det lilla. Något annat som också lyfts fram är att det har blivit mer stuprör efter omorganisationen. Konsekvensen av detta är att det blivit mer hemtjänstfokuserat och att det bidragit till en större tydlighet bland cheferna.
Slutsats: Känslan av sammanhang finns bland cheferna när det gäller chefskap, men att känslan av sammanhang är mindre när det kommer till upplevelsen av att vara ledare och ledarskap. Vissa slutsatser kan göras när det kommer till skapandet av det egna handlingsut-rymmet, som tycks bero på individuella orsaker. Det finns en upplevelse att det blivit mer stuprörstänk efter omorganisationen.