Undersökningens första fråga: Hur kan inlärarnas egna ordböcker påverka verbinlärningen?
har besvarats genom att visa att denna ordinlärningsstrategi verkar ha positiv effekt på inlärarnas produktiva ordförråd vilket framkommer av studenternas slutprovsuppsatser i grupp 1. Till skillnad från grupp 2 har grupp 1 som använt denna strategi under 5 veckor visat en förhållandevis bättre produktiv kunskap beträffande de undersökta verben/verbfraserna så väl på gruppnivå som på individnivå. En möjlig förklaring till detta kan finnas i Involvement Load
Hypothesis (Laufer and Hulstijin, 2001) som går ut på att ord som vi lär oss tenderar att
stanna kvar i minnet när vårt engagemang (involvement load) är högt (se s. 11 i denna uppsats). Det kan alltså antas att studenternas engagemang i att skapa sina egna verbordböcker i denna undersökning var högre än vid mer traditionella arbetssätt gällande ordinlärning vilket i sin tur kan ha påverkat deras resultat i slutprovsuppsatsen.
Å andra sidan skulle man kunna hävda att dessa positiva effekter helt enkelt är ett resultat av ett ökat fokus på målorden via just klassrumsaktiviteter kring studenternas egna ordböcker. I detta sammanhang är det dock viktigt att poängtera att alla orden/fraserna som har undersökts i denna uppsats har identifierats som nya ord som ska läras in under kursens gång med tanke på att de tillhör svenskans femton allra vanligaste verb (Enström:2003). Detta, i sin tur, innebär att dessa har uppmärksammats under lektionerna med kontrollgruppen (grupp 2) i samma textböcker, tidningsartiklar, skönlitteratur och även i samma ordförståelseövningar som med grupp 1. Den största skillnaden är alltså att kontrollgruppen i denna studie inte har arbetat med orden på samma djupa plan som grupp 1 utan har bekantat sig med målorden via en mer traditionell undervisning om nya ord.
Oxford (2011) menar att ju mer explicita instruktioner vid ordinlärningsstrategier är desto effektivare blir ordinlärningsstrategier. Medan vissa instruktioner kan passera obemärkta eller framstå som otydliga för inlärarna eftersom de varken explicit omnämns, motiveras eller demonstreras i textläroboken/ av läraren, har instruktionskvalitén gällande studenternas egna ordböcker i denna undersökning varit hög, vilket i Oxford (2011:181) benämns som: ”Level 4. Completely informed strategy instruction (strategy-plus-control-instruction).”
Här har studenterna nämligen fått explicita instruktioner om hur de ska gå till väga beträffande själva utformningen av egna ordböcker samt en tydlig förklaring om varför denna strategi kan antas vara effektiv och varför just de valda målorden vara relevanta för dem. Dessutom har studenterna fått möjlighet att reflektera över den aktuella strategin och utvärdera dess effekt för att även informeras om hur de kan tillämpa strategin på kommande uppgifter.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att även Nyikos and Fans (2007:273) viktigaste pedagogiska implikationer beträffande ordinlärningsstrategier:
1. Att integrera instruktioner om ordinlärningsstrategier i undervisning verkar vara mer effektiv än att ha separata instruktioner om ordinlärningsstrategier.
2. Det är möjligt att signifikant förbättra ens ordförråd (beträffande både kompetens och performans) med hjälp av instruktioner om ordinlärningsstrategier. 3. En kombination av metakognitiva och specifika ordinlärningsstrategier tycks fungera bättre än var och en separat.
bekräftas i denna undersökning. När det gäller punkt 3 ovan blir det då relevant att upprepa att trots att just denna strategi (keeping a vocabulary notebook) räknas som en enskild strategi i Schmitts taxonomi (1997) förefaller det tydligt att den involverar en rad olika ordinlärningsstrategier, både kognitiva och metakognitiva, vilket kan utöka inlärarnas möjligheter att förbättra sin ordinlärning som ingen annan enskild ordinlärningsstrategi separat (Fowle:2002).
Den andra frågan i undersökningen handlar om studenternas attityder till egenproducerade ordböcker som ordinlärningsstrategi. Intervjuerna med studenterna visar övervägande positiva attityder till utformning samt användning av egna ordböcker trots att det är tidskrävande. De flesta har upplevt att de har lärt sig mycket, inte bara om dessa fraser, utan även allmänt om partikelverb, kollokationer och idiom medan en del dessutom angett att de har lärt sig hur de kan fortsätta med ordinlärningen i framtiden. En övervägande majoritet har även uttryckt att de har lärt sig mycket tack vare den lärarrespons de fått under arbetet med ordböckerna där det bekräftats att deras ordböcker tas på allvar:
Då blir det ett gemensamt projekt som vi har med dig som lärare, du tycker att det vi gör är viktigt och det smittar av sig. Vi skriver en viktig ordbok tillsammans!
Trots att frågan om lärarrespons inte har ställts explicit under intervjuerna har just lärarrespons nämnts som en av de mest betydelsefulla faktorerna för ordinlärningen under arbetet med ordböckerna. Detta kan tyda på att lärare i svenska som andraspråk bör lägga ännu mer tid på att planera på vilket sätt samt hur ofta de ska ge respons till sina elever för att kunna bemöta elevernas olika behov och inte minst fånga upp de som av olika skäl inte kan fokusera på sitt arbete.
Under intervjuerna har det även noterats en betydande skillnad mellan de ambitiösa studenterna som tänker fortsätta med att skriva sina egna ordböcker nästa termin och de andra som kommer att göra det bara om detta krävs av läraren, särskilt om det betygsätts eller om det ska ingå i slutprovet:
It seems that teachers can provide their students with a reason for learning in the classroom, but the motivation for continuing that learning beyond the classroom probably needs to spring from a different source (Walters and Bozkurt, 2009:419).
Att definiera attityder och motivation är komplext och som Abrahamsson (2009) påpekar kan inlärarnas attityder ibland ses som en integrerad del av motivationen. Vidare förklarar Abrahamsson (2009: 208) att man inte kan ”med säkerhet veta om det är en hög motivation som orsakar en framgångsrik inlärning, eller om det istället är goda resultat i L2-inlärningen som resulterar i hög motivation eller både och.” Det som är mer intressant och mer relevant för denna undersökning är den potentiella kopplingen mellan motivation och inlärningsstrategier som undersökts av bland annat Dörnyei och Skehan (2003:623) som hävdar att ”the effective use of learning strategies may be precisly the sort of behavior that causes motivational levels to be sustained within the learning situation.” För att kunna påvisa och eventuellt förtydliga en koppling mellan motivation och inlärningsstrategier borde man dock förlänga denna undersökning med ytterligare några veckor för att på så sätt kunna intervjua studenterna på en djupare plan och ge dem möjlighet att reflektera över sin inlärning under en längre period.
Denna undersökning omfattar ett relativt litet antal studenter under en kort tid och borde därför göras i en större skala med fler olika grupper som läser svenska som andraspråk under en längre tid för att kunna dra mer generella slutsatser. Undersökningens resultat kan trots detta tyda på att explicita instruktioner om effektiva ordinlärningsstrategier så som studenternas egenproducerade ordböcker kan förbättra ens ordförråd, särskilt när det gäller motiverade studenter. Detta i sin tur kan innebära att man borde överväga att införa användningen av denna strategi i kursplanen som en obligatorisk del för att den ska vara till nytta för alla studenter. På så sätt skulle även de mindre motiverade studenter få en utökad möjlighet att utveckla goda studievanor under hela inlärningsprocessen från början. Valet av orden som ska ingå i sådana ordböcker behöver nödvändigtvis inte heller bli styrt av läraren på samma sätt som i denna undersökning. Valet av orden skulle även kunna styras av studenterna själva så att dessa ordböcker blir ännu mer flexibla och personliga.
Litteraturförteckning
Abrahamsson, N. 2009. Andraspråksinlärning. Studentlitteratur AB.
Aitchison, J. 1987. Words in the Mind. An Introduction to the Mental Lexicon, Oxford: Basil Blackwell.
Anderson, N. J. 2008. Metacognition and good language learners. I: Griffiths, C. (red.),
Lessons from Good Language Learner. Cambridge, UK: Cambridge University Press.
Anward, J. & Linell, P. 1976. Om lexikaliserade fraser i svenskan. I: Nysvenska studier, s. 77-119.
Bodegård, A. 1985. Tänk efter – verb + partikel = partikelverb, Stockholm: Skriptor.
Burling, R. 1980. Minimal kommunikationsnivå i svenska. I: Hemspråk och svenska 4, s. 26 – 31.
Chamot, A. U. 2004. Issues in language learning research and teaching. Electronic Journal of
Foreign Language Teaching, 1(1): s. 14-26.
Chamot, A. U. and Keatley, C. 2003. Learning Strategies of Adolescent Low-Literacy
Hispanic ESL Students. Annual Meeting of the American Research Association, Chicago, IL.
Council of Europe 2001. Common European Framework of Reference for Languages (CEFR): Learning, Teaching, Assessment. Hämtad: den femtonde oktober 2017 från:
http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/Cadre1_en.asp.
Craik, F. I. M. and Lockhart, R. S. 1972. Levels of processing: a framework for memory research. I: Journal of Verbal Learning and Verbal Behavior, 11 (6), s. 71-84.
Davies, A. and Elder, C. 2004. The Handbook of Applied Linguistics, Oxford, UK: Wiley-Blackwell.
DeKeyser, R. 2003. Implicit and Explicit Learning. I: Doughty, C. J. and Long, M. H. The
Handbook of Second Language Acquisition, Blackwell Publishing, s. 313-349.
Doughty, C. J. and Long, M. H. 2003. The Handbook of Second Language Acquisition, Blackwell Publishing.
Dörnyei, Z. and Shekan, P. 2003. Individual Differences in Second Language Learning. I: Doughty, Catherine J. and Long, Michael H. The Handbook of Second Language Acquisition, Blackwell Publishing, s. 589-631.
Ekberg, L. 2004. Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och
Enström, I. 1990. Feltyper i invandrargymnasisters användning av partikelverb, prefixverb
och reflexiva verb, Göteborg: Institutionen för nordiska språk/svenska vid Göteborgs
universitet.
Enström, I. 1996. Klara verba, Andraspråksinlärares verbanvändning i svenskan, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Enström, I. 2003. Verb med variation, Lund: Folkuniversitetets förlag.
Enström, I. 2004. Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och
samhälle, Lund: Studentlitteratur, s. 171 – 195.
Enström, I. 2010. Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Hallgren & Fallgren. Studieförlag AB.
Folse, K. S. 2004. Vocabulary Myths: Applying Second Language Research to Classroom
Teaching. The University of Michigan Press.
Fowle, C. 2002. Vocabulary notebooks: implementations and outcomes. English Language
Teaching Journal, 56 (4), s. 80 - 88.
Grenfell, M. and Harris, V. 1999. Modern Languages and Learning Strategies in Theory and
Practice. London: Routledge.
Gu, P. Y. and Johnson, R. K. 1996. Vocabulary Learning Strategies and Language Learning Outcomes. I: Language Learning, 46, s. 643-679.
Halliday, M. 1996. Systemic Functional Grammar, Brown and Miller (red.), Concise
Encyclopedia of Syntactic Theories. Oxford: Pergamon, s. 321 – 325.
Krashen, S. 1989. We Acquire Vocabulary and Spelling by Reading: Additional Evidence for the Input Hypothesis. I: The Modern Language Journal 73/4, s. 440-464.
Kvale, S. & Brinkmann, S. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lagerholm, P. 2010. Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Laufer, B. 2017. From word parts to full texts: Searching for effective methods of vocabulary learning. I: Language Teaching Research, 2017/21 (1), s. 5-11.
Laufer, B. & Hulstijn, J. 2001. Incidental vocabulary acquisition in a second language: The construct of Task-Induced Involvement. I: Applied Linguistics, 2001/22 (1), s. 1–26.
Laufer, B. and Nation, I. S. P. 1995. Vocabulary size and use. Lexical richness in L2 written production. Applied Linguistic, 16 (3), s. 307-322.
Lessard-Clouston, M. 1996. ESL vocabulary learning in a TOEFL preparation class: a case study. I: Canadian Modern Language Review, 53 (1), s. 97-119.
Lewis, M. 1999. How to Study a Foreign Language? Houndsmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Malmgren, S. - G. 2002. Begå eller ta självmord? Om svenska kollokationer och deras
förändringsbenägenhet 1800–2000. I: ORDAT - Det svenska ordförrådets utveckling 1800–
2000, (15). Hämtad den 20 december 2017 från:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/18763
Milton, J. 2009. Measuring second language vocabulary acquisition. Multilinguals Matters. Nation, I. S. P. 2001. Learning vocabulary in another language. Cambridge: Cambridge University Press.
Nation, I. S. P. 1990. Teaching and Learning Vocabulary. New York: Newbury House. Nation, I. S. P. and Waring, R. 1997. Vocabulary size, text coverage, and word lists. I:
Language Teaching, 32, s. 1-18.
Nyikos, M. and Fan, M. 2007. A review of vocabulary learning strategies: focus on language proficiency and learner voice. I: Cohen, A. D. and Macaro, E. (red.), Language Learning
Strategies. Oxford, UK: Oxford University Press, s. 251-273.
O`Malley, J. M. and Chamot, A. U. 1990. Learning strategies in second language acquisition. Cambridge: Cambridge Applied Linguistics.
Oxford, R. 1990. Language learning strategies: what every teacher should know. Boston, MA: Newbury House.
Oxford, R. L. 2011. Teaching and Researching language learning Strategies. Pearson Education Limited.
Ozeki, N. 2000. Listening Strategy Instruction for Female EFL College Students in Japan. Indiana University of Pennsylvania.
Robinson, P. 1997. Individual differences and the fundamental similarity of implicit and explicit adult second language learning. I: Language Learning, (47), s. 45-99.
SAG = Teleman, U., Hellberg, S. & Andersson, E. 1999. Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Norstedts Ordbok.
Schmitt, N. 1997. Vocabulary learning strategies. I: Schmitt, N, and McCarthy, M, (red.),
Vocabulary: description, acquisition and pedagagy (s.199-228). Cambridge: Cambridge
University Press.
Schmitt, N. and Schmitt, D. 1995. Vocabulary notebooks: theoretical underpinnings and practical suggestions. English Language Teaching Journal, 49(2), s. 33-43.
Searle, M. 2015. Specialarbete. Vuxna inlärares användning av löst sammansatta
partikelverb. Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språket. Hämtad den 20
december 2017 från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/39790/1/gupea_2077_39790_1.pdf
Stroud, C. 1979. Kontrastiv lexikologi. I: Hyltenstam, K, (utg.), Svenska i
invandrarperspektiv, Kontrastiv analys och språktypologi. Lund: Liber läromedel.
Teleman, U. 1974. Ordklasser och satsdelar – finns dom? I: Språket i bruk. Utg. av Teleman, U. & Hultman, T.G. Lund: Liber Läromedel, s. 72-98.
Viberg, Å. 1998. Ordförråd och ordinlärning. Några utgångspunkter för en studie av hur ordförrådet lärs in. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I: (utg.), Första symposiet om svenska som
andraspråk. Volym I: Föredrag om språk, språkinlärning och interaktion. Stockholms
universitet: Centrum för tvåspråkighetsforskning, s. 215 – 233.
Walters, J. and Bozkurt, N. 2009. The effect of keeping vocabulary notebooks on vocabulary acquisition. I: Language Teaching Research, 13 (4), s. 403-423.
Wilkins, D. 1972. Linguistic in language teaching. London, UK: Arnold.
Winne, P. H. and Perry, N. E. 2000. Measuring self-regulated learning. I: Boekaerts, M., Pintrich, P. R. and Zeidner, M. (eds.), Handbook of Self-Regulation. San Diego: Academic Press, s. 531-556.
Winqvist, V. 2010. Kandidat- uppsats, Lösa förbindelser – Andraspråksinlärares förståelse
av olika typer av partikelverb, Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket.
Hämtad den 20 oktober 2017 från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22695/1/gupea_2077_22695_1.pdf
Wray, A. 2008. Formulaic Language: Pushing the Boundaries. Oxford University Pres Yorio, C. A. (1989). Idiomaticity as an indicator of second language proficiency. I:
Hyltenstam, K. & Obler, L. K. (eds.), Bilingualism across the lifespan. Cambridge University Press, s. 55-72.