5 Pågående initiativ inom klimat märkning av livsmedel
6.12 Diskussion och slutsatser
• Klimatmärkningsarbete är positivt då det innebär kunskapshöjande hos de klimatmärkande företagen, deras kunder samt hos medvetna konsu- menter.
• Kommunikationen av klimatinformation ska ske utifrån konsumenternas behov. Detta innebär bl.a. att märkesdjungeln bör begränsas för att kon- sumenterna ska få större möjligheter till överblick och medvetna val. Klimatmärkning/information bör därmed ske inom befintliga märken snarare än via en separat märkning.
• Eftersom både märkning med klimatavtryck och kriteriebaserad märk- ning har sina begränsningar kan det vara intressant att undersöka möjlig- heterna på sikt för en kombination av dessa, dvs. en kriteriebaserad märkning med tillägg av en CO2-siffra utmärkt på en skala.
• Användning av enbart en siffra för CO2-utsläpp på en icke-miljömärkt produkt, utan ytterligare information, är en tveksam åtgärd. Många erfa- renheter och auktoriteter talar för detta. Exempelvis är slutsatserna från det tyska PCF-projektets omfattande arbete att en CO2-siffra inte är lämplig att använda så som görs idag. Inte heller CO2-siffrorna i Miljöstyrningsrådets klimatdeklarationer är avsedda att finnas som sif- feruppgifter på livsmedelsförpackningarna, då dessa siffror kan vara svå- ra för konsumenten att tolka.
• CO2-siffror bör åtföljas av en skala e d som visar utsläpp i förhållande till andra livsmedel. Samma skala bör användas av olika aktörer och för oli- ka livsmedelsgrupper. Detta för att jämförelser ska kunna ske mellan oli- ka varumärken och mellan olika livsmedelsgrupper. Då kan konsumenten lättare se hur stor skillnad det kan vara mellan t.ex.. kött och bönor. • Om CO2-siffror används bör de vara avrundade för att inte ge intryck av
större noggrannhet än metoden medger. Jordbruksproduktion utgörs av biologiska processer som medför variation i klimatpåverkan för en och samma vara även om produktionssättet är ett och detsamma.
• Det är tveksamt att gentemot konsumenten använda precisa klimatav- tryck-siffror så länge det inte finns en gemensam standard och PCR:er för framtagning av LCA-data som ger jämförbara siffror för olika varu- märkens varor.
73
Patrik Söderholm et al (2009). Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Slutrapport till Naturvårdsverket från forskningsprogrammet SHARP. Stockholm. Naturvårdsverket rapport Nr 5899. Hämtad 100317 från: www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-
• Standarder för klimatmärkning ska ta hänsyn till effekter av markan- vändning, t.ex. avverkning av regnskog, och en sådan utveckling är på gång.
• Det är viktigt att ta fram vägledning kring hur klimatdata bör användas i producentens kommunikation gentemot konsumenten.
• En obligatorisk märkning ger betydligt större effekt än en frivillig. Con- sumers International vill se en obligatorisk klimatmärkning.
• Klimatmärkning blir mer användbar för konsumenten om alla livsme- delstyper märks, men även om bara de livsmedel märks som ligger bra till i klimathänseende så underlättas valet av dessa.
• Klimatmärkningar ska vara tredjepartscertifierade för att vara trovärdiga för konsumenten.
• Då flera märkningsinitiativ pågår inom båda spåren kriteriebaserad märkning och klimatfotavtryck finns inte anledning för Sverige att idag påbörja ytterligare initiativ. Gynnsamma omständigheter behövs dock för vidareutveckling av de pågående svenska initiativen inom klimatmärk- ning och klimatdeklarationer. Det är också angeläget att följa internatio- nellt arbete och att medverka i diskussionsforum inom området. För EU:s arbete kring en eventuell gemensam klimatmärkning är det viktigt att dra lärdomar av exempelvis Frankrikes arbete och av de svenska initiativen. • För att skapa goda förutsättningar för en klimatanpassad livsmedelskon-
sumtion behöver klimatmärkning kompletteras med andra styrmedel – in- formation, lagstiftning och ekonomiska styrmedel. Inom området livs- medel råder brist på styrmedel som bidrar till att skapa en situation med ett miljömässigt utbud ”till rätt” pris, jämför exempelvis med områdena boende och transporter där fler styrmedel har inrättats.
• Miljö- och klimatpåverkan från livsmedel är komplex, och det är viktigt att styrmedel för att minska klimatpåverkan respektive annan miljöpå- verkan inte motverkar varandra.
7 Referenser
Aalto, Kristiina et al (2008). The Nordic Swan – From past experiences to future possibilities. Copenhagen: Tema Nord 2008:529. ISBN 978-92-893-1680-4. Häm- tat 100317 från: www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2008-
529/at_download/publicationfile
Aeon. Hämtat 100317 från: www.aeon.info/en/index.html
Bolwig, Simon and Gibbon, Peter. (2009). Overview of Product Carbon Footprint- ing Schemes and Standards. Report prepared for the OECD Joint Working Party on Trade and Environment, Trade and Agriculture Directorate. Version 18-11-2009. The Climate Smart Food conference in Lund on 23–24 November 2009 by the Swedish presidency of the European Union. Hämtat 100316 från:
www.se2009.eu/polopoly_fs/1.24631!menu/standard/file/Simon%20Bolwig.pdf Carbon Footprint of Products (CFP) Pilot Project, Japan. Hämtat 100325 från: www.cfp-japan.jp/english/system/project.html
Carbon Trust. The Carbon Reduction Label. Hämtat 100317 från: www.carbon- label.com/
Carbon Trust. Working with Tesco. Product carbon footprinting in practice. Case study CTS055. Hämtat 100317 från: www.carbon-label.com/casestudies/Tesco.pdf E.Leclerc. La méthode. Tout pour comprendre comment les bilans CO2 eq. sont calculés ! Hämtat 100317 från: www.jeconomisemaplanete.fr/methode.html European Commission/Environment/Ecolabel and Carbon Footprint. Hämtat 100317 från:
http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/about_ecolabel/carbon_footprint_en.htm European Commission. Flash Eurobarometer. Europeans' attitudes towards the issue of sustainable consumption and production. Hämtat 100317 från:
http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_256_en.pdf
Garnett, Tara (2008). Cooking up a storm. Food, greenhouse gas emissions and our changing climate. Food Climate Research Network. Centre for Environmental Strategy. University of Surrey. Hämtad 100317 från:
www.fcrn.org.uk/fcrnPublications/index.php?id=6
GEDnet, Global Type III Environmental Product Declarations Network. Hämtat 100316 från: www.gednet.org/
Groupe Casino. The Casino Carbon Index: a green label for products. Hämtat 100317 från: www.groupe-casino.fr/en/The-Casino-Carbon-Index-a-green.html Hofer. ”Zurück zum Ursprung”. Hämtat 100317 från:
JEMAI, The Japan Environmental Management Association for Industry. Carbon Footprint of Products. Hämtat 100317 från:
www.jemai.or.jp/english/carbonfootprint.cfm
Klimatmärkning för mat. Hämtat 100317 från: www.klimatmarkningen.se/ Jordbruksverket (2009). Miljömärkning för konsumenten, producenten eller mil- jön? Rapport 2009:12. Hämtad 100317 från:
www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra09_12.pdf KRAV. Nya klimatregler ökar KRAV-märkets värde. Hämtat 100317 från: www.krav.se/Foretag/Artiklar-fran-KRAV-aktuellt/Nya-klimatregler-okar-KRAV- markets-varde/
Lagerberg Fogelberg, Charlotte (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Veten- skapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Uppsala: Livsmedelsverkets rapport 2008/9. Hämtat 100316 från:
www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2008_livsmedelsverket_9_milj oanpassade_kostrad.pdf
Lantmännen. Hämtat 100317 från: www.lantmannen.se/
Lindén, Anna-Lisa (2009); Klimat och konsumtion. Tre fallstudier kring styrmedel och konsumentbeteende. Lund. Department of Sociology. Lund university. Re- search Report in Sociology 2009:1. ISBN 91-7267-294-3
Max Hamburgare. Hämtat 100317 från: www.max.se/food.aspx?page=klimatdeklaration
Max Hamburgare. Klimatbokslut 2008. Hämtat 100324 från: www.thenaturalstep.org/sites/all/files/MAX_klimatbokslut.pdf Miljöstyrningsrådet. Klimatdeklarationer. Hämtat 100317 från: www.msr.se/sv/epd/Klimatdeklarationer
Ministère de l’Ecologie, de L’Énergie, du Développement durable et de la Mer. Display of the environmental characteristics of products. Hämtat 100325 från: www.developpement-durable.gouv.fr/IMG/pdf/LPS39EN.pdf
Naturskyddsföreningen. Klimatmärkning sågas av miljörörelse. Hämtat 100317 från:
www.naturskyddsforeningen.se/press/pressmeddelanden/?month=9&year=2009&n ews=11223
Naturvårdsverket (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. ISBN 978-91-620-5903-3.pdf. ISSN 0282-7298. Hämtat 100317 från:
www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5903-3.pdf Naturvårdsverket (2009). Allmänhetens syn på företagens klimatarbete. Omnibus- undersökning. Rapport 2. P1087. Hämtat 100317 från:
www.naturvardsverket.se/upload/05_klimat_i_forandring/pdf/rapport-allmanheten- foretag-klimat-2009.pdf
Naturvårdsverkets svar kring remiss från KRAV och Svenskt Sigill med förslag till ”Regler för minskad klimatpåverkan inom livs-medelsproduktion”, Dnr 619-4377- 08 Km
PAS 2050 (2009). The British Standards Institution. Hämtat 100316 från: http://shop.bsigroup.com/en/Browse-by-Sector/Energy--Utilities/PAS-2050/ PCF (Product Carbon Footprinting) Pilot Project Germany (2009). Project results report: Product Carbon Footprinting – the right way to promote low carbon prod- ucts and consumption habits?, Experiences, findings and recommendations from the Product Carbon Footprint Pilot Project Germany; THEMA1. Hämtat 100316 från: www.pcf-projekt.de/files/1241103260/lessons-learned_2009.pdf
Product Carbon Footprinting: On the Road to Harmonisation? 2nd PCF World Summit 2009, Berlin, 23-24 September 2009. Documentation. Beställningslänk hämtad 100317 från: www.pcf-world-forum.org/summit/get-the-dvds-now/
- Dickinson Robin; Ensuring consistency in PCF beyond existing stan- dards.
- Makela, Timo; Product Carbon Footprinting in EU environmental policy. - Misiga, Pavel; The future role of European Commission in Product Car-
bon Footprinting.
- Sprinz, Claudia; ”Zurück zum Ursprung”
- Upchurch, Luke/Consumers International. The consumer viewpoint of Product Carbon Footprinting
PCF World Forum. Climatop. Hämtat 100317 från: www.pcf-world- forum.org/partner/climatop/
Regeringskansliet. Klimatmärkt mat smart val. 8 juli 2007. Hämtat 100317 från: www.regeringen.se/sb/d/8577/a/85500
Regeringskansliet. Regeringen möter branschföreträdare för att utveckla klimat- märkning av livsmedel, 2 oktober 2007. Hämtat 100317 från:
www.regeringen.se/sb/d/9655/a/89463
Regeringskansliet. Uppföljningsseminarium av klimatmärkning av livsmedel. De- cember 2008. Hämtat 100317 från: www.regeringen.se/sb/d/11468/a/118653 Regeringskansliet, UD. Klimatkontrollera dina fotspår. Hämtat 100317 från: www.sweden.gov.se/sb/d/11410/a/135834
Richert, Anna (2009). Climate certification for the food chain – launch of a Swed- ish initiative. The Climate Smart Food conference in Lund on 23–24 November 2009 by the Swedish presidency of the European Union. Hämtat 100317 från: www.se2009.eu/polopoly_fs/1.24625!menu/standard/file/Anna%20Richert.pdf
SIS. Faktablad Växthusgaser – klimatdeklarationer. Hämtat 100316 från:: www.sis.se/pdf/SIS-TK_312_Projektblad.pdf
Söderholm Patrik et al (2009). Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk håll- barhet i vardagen. Slutrapport till Naturvårdsverket från forskningsprogrammet SHARP. Stockholm. Naturvårdsverket rapport Nr 5899. Hämtad 100317 från: www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/5800/978-91- 620-5899-9/
UD. UD:s projekt om klimatrelaterade standarder. Hämtat 100317 från: www.kommers.se/templates/Standard2____5345.aspx
Östling, Robert (2009). Beteendeekonomi och konsumentpolitik. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Hämtad 100317 från:
www.regeringen.se/sb/d/11302/a/128062 Muntliga källor
Thomas Angervall, chef för Miljö och uthållig produktion, SIK Institutet för Livs- medel och Bioteknik AB. Telefonsamtal 2009-11-18.
Elin Eriksson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Telefonsamtal 2009-11-18 samt synpunkter kring rapporten via e-post 2010-03-11.
Sven-Olof Ryding, VD för AB Svenska Miljöstyrningsrådet. Telefonsamtal 2009- 11-25, samtal 2009-12-07 och synpunkter kring rapporten 2009-12-16.
Johan Cejie, Chef klimat och omvärldsanalys KRAV. Telefonsamtal 2009-12-07. Anna Richert, klimatexpert, Svenskt Sigill. Telefonsamtal 2009-12-03.
Värdefull information har även erhållits från ett antal andra personer, bl.a. Lars Gunnar Lindfors (IVL) och Joakim Thornéus (Miljöstyrningsrådet).
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14.