I det avslutande kapitlet sammanfattas och diskuteras studiens resultat i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna och till forskningsfrågorna. I studien genomfördes en kontrastiv undersökning av kulturspecifika element (ECR) med utgångspunkt i Tourys (2012) metod kompletterad med Pedersens (2011) typologi.
Med undersökningen har jag förväntat mig att besvara mina forskningsfrågor beträffande de normer som är aktuella för indirekt översättning av hebreisk högprestigelitteratur i Sverige.
Det är givetvis svårt att dra generella slutsatser om indirekt översättning från hebreiska till svenska eftersom det studerade materialet är begränsat. Det behövs fler undersökningar som baserar sig på större korpusar och bredare tidsramar. Det finns dessutom ett behov att utveckla en metod som på ett uttömmande sätt kan skildra de normer som är aktuella för indirekt översättning. Studiens resultat utgör förhoppningsvis en god grund för fortsatt forskning kring ämnet. Studien skulle exempelvis kunna kompletteras med en jämförande undersökning av olika skandinaviska litterära systems normer beträffande indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur.
34
Den första forskningsfrågan var vilka preliminära normer beträffande indirekt översättning av hebreisk litteratur till svenska som hade varit verksamma i Sverige under den undersökta tidsperioden. I den första kvantitativa delen av min undersökning har jag visat att Lindqvists (2002) antaganden om att det svenska litterära systemet karaktäriseras av ”hög toleranströskel” gentemot indirekt översättning inte stämmer. Resultatet står dessutom i motsats till 1997 års litteraturutredning som förespråkade att indirekt skönlitteräröversättning endast bör ske undantagsvist. Sålunda har jag även bekräftat att inom de angivna tidsramarna har skett en utveckling mot ökad användning av indirekt översättning. Den kvantitativa undersökningens resultat överensstämmer även med de resultat som Pięta (2012) kommit fram till i sin forskning av det polsk-portugisiska kulturella utbytet. Närmare bestämt att indirekt översättning allt oftare är det föredragna alternativet, vilket kanske har sin förklaring i engelskans allt starkare ställning på det globala översättningsfältet eller beror på marknadsmässiga skäl.
De slutsatser som kan dras från den kvalitativa undersökningen är att översättarnas övergripande översättningsstrategi är adekvansinriktning. Därmed besvarades frågan om de operationella normerna. Resultatet bekräftar dessutom Lindqvists (2002) hypoteser om högprestigeöversättarnas benägenhet till att välja ett adekvansinriktat arbetssätt. Hypotesen om att indirekt översättning förekommer när acceptansnormen dominerar kan därför förkastas. Därmed har jag besvarat forskningsfrågan angående vilken av hypoteserna som är aktuell för indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur till svenska. Relationen mellan den svenska måltexten och den hebreiska källtexten kan beskrivas som ekvivalent för att använda sig av Tourys (2012:117) terminologi. Det framkommer av undersökningen att indirekt översättning inte nödvändigtvis leder till en förvrängd kopia av en kopia. Det visar sig att indirekt översättning utförd av en högprestigeöversättare vars övergripande översättningsstrategi är adekvansinriktning kan leda till ett lika källtroget resultat som en direkt översättning när det gäller kulturspecifika element. Den indirekta översättningens adekvansinriktning är alltså i hög grad
beroende på de översättningsnormer som den medierande översättningen följer. I det här fallet har den engelska översättarens strategi varit att översätta adekvat vilket går emot den vedertagna
acceptansnormen hos engelska översättare som är orsakad av det angloamerikanska systemets slutenhet (Even-Zohar 1990:50). Sålunda bryter översättaren mot målsystemets normer (Lindqvist 2002:44). Denna strategi i samspel med den svenska översättarens extremt adekvansinriktade översättningsstrategi leder till det adekvansinriktade resultatet i den indirekta översättningen. Det faktum att resultatet för den svenska översättningen i hög grad var adekvansinriktat skulle dessutom kunna tyda på att den svenska översättaren på så sätt uttryckte sin vilja att kompensera för det att texten översätts indirekt.
Min förhoppning är att jag med denna studie också lyckats bevisa att den allmänna synen på indirekt översättning är felaktig. Den indirekta översättningens framgång beror på översättarnas kvalitet, särskilt när det gäller den översättare som utför den medierande översättningen (Radó 1975:51). Om båda är utmärkta blir resultatet ourskiljbart från en direkt översättning. I själva verket kan det vara bättre än en medioker direkt översättning.
35
Litteraturförteckning
Primära källorOz, Amos (2009). Temunot me-ḥaye ha-kefar. Yerushalayim.
Oz, Amos (2011). Lantliga scener. Översättning. Nielsen, Rose-Marie. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Oz. Amos (2011). Scenes from village life. Översättning. de Lange, Nicholas. London: Random House.
Sekundära källor
Axelsson, Marcus (2016). ”Kalla mig inte mamsell!”: en jämförelse av tre skandinaviska översättares behandling av kulturspecifika element i fransk- och engelskspråkig skönlitteratur. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Baker, Mona & Saldanha, Gabriela (red.) (2009). Routledge encyclopedia of translation studies. 2:a uppl. London: Routledge.
Baker, Mona (1992). In other words: a coursebook on translation. London: Routledge. Bassnett, Susan (1991). Translation studies. Rev. uppl. London: Routledge.
Branchadell, Albert & West, Lovell Margaret (red.) (2005). Less Translated Languages. John Benjamins Publishing Company.
Casanova, Pascale (2010). Consecration and Accumulation of Literary Capital: Translation as Unequal Exchange. I: Baker, Mona (red.). Critical Readings in Translation Studies. London/NY: Routledge, ss. 285–303.
Cronin, Michael. (2009). Minority. I: Baker, Mona & Saldanha, Gabriela (red.). Routledge encyclopedia of translation studies. 16:e. uppl. London: Routledge, ss. 169–172.
Dollerup. Cay (2008). Relay in translation. I: Bucharest Working Papers in Linguistics (10) 2, ss. 5– 14.
Elam, Ingrid. (1999). Hjälte på ordens slagfält. Dagens Nyheter, 9 april. Englund Dimitrova, Birgitta (2011). En översättare korsar sitt spår: Personlig
översättningsvetenskaplig betraktelse. Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures. 52, ss. 7– 30.
Escarpit, Robert (1973). Litteratursociologi. 2. uppl. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Even-Zohar, Itamar (1990). Polysystem Studies. Poetics Today 11:1. Durham: Duke University Press. Gottlieb, Henrik. (1997). Subtitles, Translation & Idioms. Copenhagen: Center for Translation Studies,
36
Gottlieb, Henrik (2009). Subtitling against the Current: Danish Concepts, English Minds” Díaz Cintas, Jorge. (red.). New Trends in Audiovisual Translation. (ss. 21–43) Bristol and Tonawonda, NY:
Multilingual Matters.
Hermans, Theo (1999). More systems? I: Translation in systems: descriptive and systemic approaches explained. Manchester: St. Jerome, ss. 132–136.
Hermans, Theo. (2003). Translation, Equivalence and Intertextuality. Wasafari: The Transnational Journal of International Writing 40 (Winter), ss. 39–41.
Kittel, Harald (1991). Vicissitudes of Mediation: The Case of Benjamin Franklin’s Autobiography. I: Kittel, Harald & Frank, Armin Paul. (red.). Interculturality and the Historical Study of Literary Translations. Berlin: Erich Schmidt Verlag, ss. 25–35.
Kuhiwczak, Piotr. 2008. How postcolonial is post-communist translation?
http://wrap.warwick.ac.uk/121/1/WRAP_Kuhiwczak_9070972-140808-Postcommunist_tr_final.pdf [2016–05–06].
Landers, Clifford E. (2001). Literary Translation: A Practical Guide. Clevedon: Multilingual Matters Leppihalme, Ritva. (1994) Culture Bumps: On the Translation of Allusions. English Department
Studies 2. Helsinki: University of Helsinki.
Lindqvist, Yvonne (2002). Översättning som social praktik: Toni Morrison och Harlequinserien Passion på svenska. Diss. Stockholms Universitet.
Lindqvist, Yvonne (2005). Högt och lågt i skönlitterär översättning till svenska. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Munday, Jeremy (2001). Introducing translation studies: theories and applications. London: Routledge.
Nedergaard–Larsen, Birgit. (1993). Culture–Bound Problems in Subtitling. Perspectives: Studies in Translatology 2, ss. 207–242.
Newmark, Peter. (1988). Approaches to translation. New York: Prentice Hall.
Nida, Eugene A. (1964). Toward a science of translating: with special reference to principles and procedures involved in Bible translating. Leiden: Brill.
Pedersen, Jan (2011). Subtitling norms for television: an exploration focussing on extralinguistic cultural references. Amsterdam: John Benjamins Publishing.
Perdu Honeyman, Nobel (2005). From Arabic to other languages through English. I: Branchadell, Albert & West, Margaret (red.). Less Translated Languages, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, ss.67–74.
Pięta, Hanna (2012). Patterns in (in)directness: An exploratory case study in the external history of Portuguese translations of Polish literature (1855–2010). Target 24 (2), ss. 310–337.
Pięta, Hanna. (2014). What do (we think) we know about indirectness in literary translation? A tentative review of the state–of–the–art and possible research avenues. I: Garcia Sala, Ivan, Sanz Roig, Diana & Zabolkicka, Bozena (red.). Traduccio indirecta en la literatura catalana. Barcelona: Punctum, ss. 15–34.
37
Popovič, Anton. (1975). Dictionary for the analysis of literary translation. Edmonton [Alta.]: Dept. of Comparative Literature, University of Alberta.
Pym, Anthony. (2011). Translation Research Terms: A Tentative Glossary for Moments of Perplexity and Dispute. I: Anthony, Pym. (red.). Translation Research Projects 3. Tarragona: Intercultural Studies Group, 75–110. http://isg.urv.es/publicity/isg/publications/trp_3_2011/pym.pdf [2016-05- 06].
Radó, György. (1975). Indirect Translation. Babel 21 (2), ss. 51–59.
Ringmar, Martin. (2007). Roundabouts Routes: Some Remarks on Indirect Translations. I: Mus, Francis. (red.). Selected Papers of the CETRA Research Seminar in Translation Studies 2006. https://www.arts.kuleuven.be/cetra/papers/files/ringmar.pdf [2016-05-06].
Ringmar, Martin (2012). Relay translation. I: Gambier, Yves & Doorslaer, Luc van (red.). Handbook of Translation Studies: Volume 3, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, ss.141–144.
Ringmar, Martin (2015). Figuring out the Local within the Global: (Sub)systems and Indirect
Translation. Iberoslavica. (2015) Special Issue on Translation Iberian–Slavonic Cultural Exchange and beyond, ss. 153–178.
Schleiermacher, Friedrich (1998). Om de olika metoderna att översätta. Övers. Bjurman, Lars. I: (red.) Kleberg, Lars. Med andra ord. Texter om litterär översättning. Stockholm: Natur och kultur, ss. 115–130.
SOU, Statens Offentliga Utredningar.Utredningen om boken och kulturtidskriften (1997). Boken i tiden: betänkande. Stockholm: Fritze.
Stackelberg, Jürgen von (1984). Übersetzungen aus zweiter Hand: Rezeptionsvorgänge in der europäischen Literatur vom 14. bis zum 18. Jahrhundert. Berlin: De Gruyter.
St. André, James. (2009). Relay. I: Baker, Mona & Saldanha, Gabriela (red.) (2009). Routledge encyclopedia of translation studies. 16:e. uppl. London: Routledge, ss. 230–232.
St. André, James. (2010). Lessons from Chinese History: Translation as a Collaborative and Multi-stage Process, TTR 23 (1). ss. 71–94.
Toury, Gideon (2012). Descriptive translation studies and beyond. (Rev.uppl.) Amsterdam: John Benjamins Pub. Co.
Venuti, Lawrence. (1995). The Translator’s Invisibility: A History of Translation. London – New York: Routledge.
Elektroniska källor
Arpi, Agnes (2013). Rose–Marie Nielsen firar andra Nobelpriset. Expressen. 10 december. http://www.expressen.se/gt/kultur/rose–marie–nielsen–firar–andra–nobelpriset/ [2016–04–22] Nationalbibliografin (1976–). (WWW).
38
Oz, Amos. Internationell författarscen. [online] http://play.kulturhuset.stockholm.se/internationell– forfattarscen–amos–oz–israel/ [ 2013–04–04]
Svenska Akademin. (WWW). http://www.svenskaakademien.se/akademiens–priser/fullstandig– forteckning–over–akademiens–priser [2016–04–22]
The Institute for the Translation of Hebrew Literature. (WWW). http://www.ithl.org.il/page_13793 [2016–05–06]
Translation studies bibliography (2003–). [online] Amsterdam: John Benjamins Pub. Co. https://benjamins.com/online/tsb/ [2016–05–05].
UNESCO (1976). Recommendations on the legal protection of translators and translations, and on means to improve the status of translators.
39 Bilaga 1
Translittereringsnyckeln enligt ISO 259–2
Hebreisk skrift Latinsk skrift
א ʾ ב b בּ ḃ ג g ה h הּ ḣ ו w ז z ח ḥ ט ṭ י y ך כ k ךּ כּ k̇ ל l ם מ m ן נ n ס s ע ʿ ף פ p פּ ףּ ṗ ץ צ ṣ ק q ר r ש s̀ שׂ ś שׁ š ת t
40 ' ' ט ט a ט ט e ט i ט o וֹט ŵ ט u וּט ẇ ט inget ח a ח o ח e
Stockholms universitet/Stockholm University SE–106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se