I kapitel 2 beskrivs fiberproduktionen i världen. Den domineras av bomull och polyester som de vanligaste materialen. Data visar från 2008 på bomull 34% och polyester 45%. Data från år 2016 visar på bomull 24,3% och syntetmaterial 62,7% där polyester ingår tillsammans med andra material. Procentuellt har inte några större förskjutningar skett de senaste åren även om den totala volymen ökat. Data från 2016 är hämtat från Lenzing Group AG årsredovisning som kan betraktas som pålitlig källa eftersom det är reglerat hur man rapporterar.
De ändliga resurserna av bomull och oljebaserade material är ett starkt argument för att utveckla textilåtervinningen. Sverige har lägst återvinningsgrad i Norden och potential för bättre
återvinning finns.
I Sverige förbrukar varje person i genomsnitt 13,1 kilogram textilier per år. Det är något lägre än övriga Europa. Den potential som finns för utökad återvinning enligt Swerea IVF är cirka 40 000 ton i Sverige eller 4,5 kilogram per person per år. Volymen varierar över året. Det finns
ytterligare mängder i ett mörkertal som beror på att större produktionsenheter lämnar textilavfall direkt till förbränningsanläggningar. Det måste beaktas. Med volymer på mer än 100 ton per dag i Sverige borde ett fungerande system kunna tas fram för att skapa ett bättre kretslopp än vad som är fallet idag.
Ett problem är att textilåtervinning är komplext beroende på sammansättningen i textilen och därmed vilken återvinningsmetod som är lämplig. Det avser även vad det är för kvalité på det återvunna materialet. En jämförelse med aluminiumburk och PET-flaskors pantsystem är att dessa har samma material och att återvinningsprocessen därmed är utvecklad och renodlad. Det finns i textilåtervinningen betydligt mer material som kräver sin egen återvinningsteknik. Det är den största skillnaden mot aluminiumburk och PET flaskåtervinningen.
Det är möjligt att ett centralt system för textilåtervinning kan vara optimalt för Sverige. På grund av att speciella tekniker måste tas fram beroende på materialen. Det kräver troligen större
volymer för att ha rationell hantering. Man bör fånga upp och dra lärdomar av existerande
pantsystem. En inte utvecklad sektor är själva insamlingen. Man kan diskutera om ett pantsystem skulle minska avfallsmängderna. Det krävs ett naturligt system med drivkraft för själva
insamlingen. Individer måste motiveras att lämna in textilier. Det är viktigt att volymen per material är högre än idag för att få en bättre återvinning. Ett centralt system kan dock sätta begränsningar för befintliga aktörer. Second-hand och biståndsverksamhet kanske inte får sin del textilavfallet.
När man tittar på hur insamlingen ska kunna förbättras kommer producenterna och
kommunernas återvinningscentraler i fokus. Det är inte troligt att konsumenterna kommer av sig själv att sortera och sköta inlämningen. Kanske finns det möjlighet som idag att begära av konsumenten att den sorterar de material som de tror kan gå till second-hand och
biståndsverksamhet. Då avser det att alla textilavfall ska lämnas in utöver second-hand och biståndsverksamhet. Marknadsföringen ska fokusera på allt ska lämnas in. Då finns alternativen att ha en extra box vid återvinningscentralerna för övrig textil i kombination med att
försäljningsställena har återvinningsboxar. Idag vet inte konsumenten var den ska lämna övrig textil och därmed hamnar stora mängder i hushållsavfallet. Ansvarsfrågan behöver sättas av regeringen för att kunna öka återvinningsgraden.
Dagens sortering måste förbättras för att ett textilkretslopp ska fungera. Den kan ske manuellt, automatiskt eller kombination av manuell och automatisk. En manuell sortering är
resurskrävande. ReturTex har tyvärr lagt ner sin verksamhet i Avesta på grund av svårigheter att få rätt volym och ekonomi. Svenska företag skickar textilavfall som ska återvinnas till bland
41
annat Tyskland för sortering. Forskningen i Sverige med automatiserad maskinell sortering leder förhoppningsvis till förbättrad sorteringsmetodik. För sorteringen finns svårigheter såsom olika material förekomst och materialkombinationer samt eventuellt farliga ämnen i textilen. En märkning skulle underlätta sorteringen. Dock känner alla till att märklappar klipps bort eftersom de upplevs obekväma. Något nytt sätt att utföra märkningen på måste fram. Annars fallerar systemet om märkningen klipps bort. Största andelen kläder och hemtextil importeras till Sverige. Det kräver att moderföretaget utför korrekt märkning. Märkningen skulle i och för sig kunna läggas på den som importerar varan.
Infraröd spektroskopi har troligen största potential som automatisk sorteringsmetod. Det gäller då också för att sortera ut blandmaterial. Återstår att se resultaten från IVL Miljöinstitutets forskning vid försöksanläggningen i Avesta.
Återvinningen kan klassas som mekanisk eller kemisk. Det finns även kombinationer av mekanisk och kemisk återvinning tillsammans.
Mekanisk återvinning leder till att fibrerna blir kortare och att de inte kan användas till samma ändamål som ursprungsmaterialet. För blandmaterial blir fibrerna ytterligare reducerade på grund av det krävs hårdare bearbetning. För att komma vidare med återvinning är alternativ användning av det återvunna materialet viktig. En grundlig kartläggning bör genomföras av möjliga
symbioser där det återvunna ska kunna användas till som alternativa ändamål.
Kemiska separationsmetoder av material behöver utvecklas mer för att separera blandmaterial.
Separationsmetoderna behöver utvecklas så pass mycket att det kan tas i drift i större skala.
Giftiga ämnen förekommer i textilier och därmed i kretsloppet vid återvinning. Det är brist på information om innehållet i textilier. Forskning med att finna substitut till dagens farliga ämnen bör startas. Idag sorteras allt för mycket material bort på grund av risken med kemikalier. Det stödjer behovet av märkning eller annat sätt att identifiera innehållet i textilier.
Ett exempel som skapar problem är att eftersom kunskap om ämnena saknas i en återvunnen miljö blir återanvändaren restriktiv till att ta in materialet i sin tillämpning. En personlig åsikt från Erik Perzon, Swerea IVF är att eftersom ämnena är accepterade i första användningen kommer andelen bli mycket mindre i den andra tillämpningen och därmed möjlig att använda.
Här har Volvo en annan syn att man vill ha utrett innan man sätter in materialet till exempel i kupén på bilarna. Det kräver ytterligare utredning eftersom man inte vet vad som händer med materialet och hur det reagerar vid yttre påfrestningar.
I Naturvårdsverkets underlagsrapport påstås att blandningar av polyamid 6 och polyamid 6.6 inte kan återvinnas idag. Vid litteraturgenomgången hittades en rapport från år 2010 som beskriver en metod för återvinning. Det är motsägelsefulla påståenden och bör undersökas vidare.
Naturvårdsverkets påstående är baserat på flera perspektiv bland annat miljö och ekonomi. Det kan vara anledningen till påståendet att det inte går att återvinna, men det bör undersökas närmare.
Det går inte att trycka mer på vikten att utveckla ett helhetssystem för textil återvinning. Alla delar är viktiga och det måste bedrivas forskning på samtliga delar av kretsloppet. Ett system måste byggas upp. Det är så pass komplext att alla måste samverka.
Regeringen har fått underlagsrapporter från Naturvårdsverket, IVL Miljöinstitutet. De har även fått en skrivelse från Naturvårdsverket för att bereda och kunna reglera textilåtervinningen i Sverige. Företag och forskningsinstitut har varit eniga att reglering är nästa steg för att kunna veta vilka spelreglerna är och att kunna genomföra fortsatt utveckling med textilåtervinning. För vems ansvar är det att genomföra klädinsamlingar är det kommunerna eller de enskilda
producenterna av kläder? Vems ansvar är det att bedriva kunskapsspridning? Hur hanteras
42
farliga kemikalier? Det är av största vikt att regeringen fattar beslut om hur det nationella textilåtervinningskretsloppet ska se ut i framtiden.
43
Referenser
1. Klimatsmart att köpa secondhand Kihlberg, J. 2017. Dagens Nyheter, Nr 86, sid 9, Utgivningsdatum av tidskriften: 2017-03-27, Bold Printing Stockholm
2. Klimatsmart att köpa secondhand Kihlberg, J. 2017. Publicerad/uppdaterades senast: 2017-03-27, Lästes senast: 2017-05-23 kl.18:00, http://www.dn.se/arkiv/nyheter/klimatsmart-att-kopa-secondhand/,
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Wolodarski
3. En familj slänger 30 kilo textil i soporna varje år text: Kihlberg, J. foto: Mattisson, L. grafik: Magnusson, T. 2017. Dagens Nyheter, NR 86, sid 8–9, Utgivningsdatum av tidskriften: 2017-03-27, Bold Printing Stockholm,
4. En familj slänger 30 kilo textil i soporna varje år text: Kihlberg, J. 2017. Publicerad/uppdaterades senast:
2017-03-27, Lästes senast: 2017-05-23 kl.18:23, http://www.dn.se/arkiv/nyheter/en-familj-slanger-30-kilo-textil-i-soporna-varje-ar/, Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Wolodarski
5. En familj slänger 30 kilo textil i soporna varje år text: Kihlberg, J. 2017. Uppdaterad senast: 2017-03-26, Publicerad: 2017-03-27, Lästes senast: 2017-05-23 kl.18:23, http://www.dn.se/arkiv/nyheter/en-familj-slanger-30-kilo-textil-i-soporna-varje-ar/, Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Wolodarski 6. Unik klädsorterare öppnar för lönsammare återvinning text: Kihlberg, J., foto: Brask, A. 2017. Dagens
Nyheter, Nr 87, sid 11, Utgivningsdatum av tidskriften: 2017-03-28, Bold Printing Stockholm 7. Unik klädsorterare öppnar för lönsammare återvinning text: Kihlberg, J., foto: Brask, A. 2017.
Publicerad/uppdaterad senast: 2017-03-28, Lästes senast: 2017-05-23 kl.18:34,
http://www.dn.se/nyheter/sverige/unik-kladsorterare-oppnar-for-lonsammare-atervinning/, Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Wolodarski
8. Sverige sämst i klassen på att samla in kläder Kihlberg, J. 2017. Dagens Nyheter, Nr 88, sid 14, Utgivningsdatum av tidskriften: 2017-03-29, Bold Printing Stockholm
9. Gammal handduk blir delar till en ny bil text: Kihlberg, J., foto: Claesson, P. 2017. Dagens Nyheter, Nr 90, sid 10, Utgivningsdatum av tidskriften: 2017-03-31, Bold Printing Stockholm
10. Stora aktörer återvinner textilen som lämnas in Kihlberg, J. 2017. Dagens Nyheter, Nr 91, sid 16, Utgivningsdatum av tidskriften: 2017-04-01, Bold Printing Stockholm
11. Ministern vill reglera insamling text: Kihlberg, J., foto: Hansen, P. 2017. Dagens Nyheter, Nr 92, sid 14, Utgivningsdatum av tidskriften: 2017-04-02, Bold Printing Stockholm
12. Sensorer sorterar gamla kläder Orring, A. 2017. Publicerad/uppdaterad senast: 2017-03-06, Lästes senast:
2017-05-23 kl.20:18, http://www.nyteknik.se/miljo/sensorer-sorterar-gamla-klader-6830033, TF Chefredaktör och ansvarig utgivare: Kalle Anrell
13. Textilåtervinning effektiviseras i Avesta reporter: Wikström, G. 2017. Publicerad/uppdaterad senast: 2017-03-21 kl.20:22, Sett senast: 2017-05-23 kl.20:28, https://www.svtplay.se/klipp/12934884/textilatervinning-effektiviseras-i-avesta?info=visa, SVT Nyheter Dalarna, videoklipp tillgängligt enligt hemsida fram till 2018-03-21
14. Gamla skor får ny chans reporter: Haglund, M. 2017. Publicerad/uppdaterad senast: 2017-01-10 kl.06:02, Sett senast: 2017-05-23 kl.20:28,
https://www.svtplay.se/klipp/11786946/gamla-skor-far-ny-chans?info=visa, Sveriges Television AB, videoklipp tillgängligt enligt hemsida fram till 2018-01-03 15. Förslag om hantering av textilier – Redovisning av regeringsuppdrag Skrivelse 2016-09-26 Ärendenr:
NV-06147-14. Naturvårdsverket. Publicerades/uppdaterades senast: 2016-09-26, Lästes senast: 2017-05-24 kl.12:50,
http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/regeringsuppdrag/2016/redovisade/redovisning-regeringsuppdrag-hantering-textilier-2016-09-26.pdf, Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency)
16. Textilåtervinning Tekniska möjligheter och utmaningar; Rapport 6685 · Oktober 2015. Östlund, Å. et al.
2015. Naturvårdsverket. ISSN 0282–7298, Rapport 6685, sid 7, 9, 17, 23, 32, 34, 35, 37, 116, 98–100 17. Lenzing; Leading Fiber Innovation; Annual Report 2016; Lenzing Group. Lenzing Group.
Publicerades/uppdaterades senast: 2017-03-22, Lästes senast: 2017-05-27 kl.21:19,
https://www.lenzing.com/fileadmin/template/pdf/konzern/geschaftsberichte_gb_ugb_jfb/GB_EN/GB_2016 _EN.pdf, Lenzing Group, sid 24
18. A Strategic Plan for the ICAC; International Cotton Advisory Committee; Standing Committee;
Washington, DC; February 14, 2008. International Cotton Advisory Committee (ICAC), 2008.
Publicerades senast: 2008-02-14, Lästes senast: 2017-05-27 kl:22:42,
https://www.icac.org/general/strategic_plan/e_strategic_plan_2008.pdf, International Cotton Advisory Committee (ICAC), sid 1
19. Strategic Plan of the ICAC, sammandrag av referens [18], International Cotton Advisory Committee (ICAC), Hemsida uppdaterades senast: 2017, Lästes senast: 2017-05-27 kl.22:49,
https://www.icac.org/about-International-Cotton-Advisory-Committee/Strategic-Plan, Ordförande (2016–
2017): Claudia Fontana Tobiassen
20. Materialforskning, Strandberg, Å. Miljöprojektet: Tyg till Tyg; Saiboo AB, Hemsida uppdaterades senast:
oklart, pågående forskningsprojekt nov 2016-juli 2017 som avser hemsidans syfte och innehåll, Lästes
44
senast: 2017-05-28 kl.21:22, http://tygtilltyg.se/slutna-materialcykler/materialforskning/, Projektledning:
Åsa Strandberg, Karolina Nätterlund, Jenny Persson
21. Environmental Improvement Potential of textiles (IMPRo Textiles); JRC SCIENTIFIC AND POLICY REPORTS; European Commission; Joint Research Centre; January 2014, Beton, A. et al. (BIO Intelligence Service) Desaxce, M. et al. (ENSAIT), 2014. European Comission Joint Research Centre Institute for Prospective Technological Studies (IPTS), JRC85895, EUR 26316 EN, ISBN 978-92-79-34554-8, ISSN 1831-9424 (online), doi:10.2791/52624, sid 9, 10, 29
22. Plastteknisk ordbok; SPIF Svensk Plastindustriförening; Plastmateril termoplaster härdplaster egenskaper Provmetoder Formningsmetoder, Krugloff, O. SPIF Svensk Plastindustriförening, Uppdaterades senast:
maj 2007, Lästes senast: 2017-05-29 kl:15:23, http://plastportalen.se/wp-content/uploads/2014/01/ordbok-070503ver2_1-995.v2.pdf, Kontaktpersoner: Olof Krugloff (SPIF Bredaryd), Lars Nordfors (SPIF Stockholm), sid 21
23. De vanligaste plasterna och tillsatsämnena, Naturskyddsföreningens rikskansli, Naturskyddsföreningen, Hemsida uppdaterades senast: 2017, Lästes senast: 2017-05-29 kl:15:35,
http://www.naturskyddsforeningen.se/node/35087/#C, Press och PR-chef: Jesper Liveröd
24. Allt du (inte) vill veta om plast; Naturskyddsföreningen, Dahl, U. Gunnarsson, A. Hedfors, C. Klar, M.
Prevodnik, A. 2014. Globalt samarbete finansierat av (Sida) Swedish Interational Development Cooperation Agency där miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen, EcoWate Coalition, (ESDO) Environmental and Social Development Organization, GroundWork, Toxics Link skriver utifrån var enskild organisations perspektiv, Uppdaterades senast: 2014, Lästes senast: 2017-05-29 kl:16:04, http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Plastrapporten.pdf, Naturskyddsföreningens Ordförande år 2014: Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens Ordförande år 2017: Johanna Sandahl, sid 150–155
25. Waste - Handbook for management, Kapitel 12 - Textile waste: Bartl, A. Editors: Letcher, T. Vallero, D.
2011. Elsevier Inc. Oxford. ISBN: 978-0-12-381475-3, sid 167–179
26. Greenhouse Labs; Connecting Science and Industry, Greenhouse Labs, Uppdaterades senast: 2016-09-19, Lästes senast: 2017-05-29 kl:23:39, https://www.greenhouselabs.che.kth.se/, Greenhouse Labs Advisory Board: Daniel Tavast, Mikael Lindström, Magnus Rehn, Malcolm Norlin och Siimon Waske,
Innehållsansvarig: webmaster@che.kth.se
27. Textilåtervinning; Swerea Swedish Research, Swerea IVF, Uppdaterades senast: 2017, Lästes senast: 2017-05-30 kl:00:18,
https://www.swerea.se/kompetensomraden/materialteknik-ravaror/textilier/textilatervinning, Kontaktperson Swerea IVF VD: Mats Lundin, Kontaktpersoner Swerea IVF Textilåtervinning: Erik Perzon, Lisa Schwarz Bour
28. Textilt avfall; En framtida resurs – Pilotprojekt i Stockholm; Rapport U2013:15; ISSN 1103-4092; Avfall Sverige utveckling, 2013. Avfall Sverige Utveckling. Uppdaterades senast: 2013, Lästes senast: 2017-06-03 kl:13:26, http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/U2013-15.pdf, VD: Weine Wiqvist weine.wiqvist@avfallsverige.se kontakt: office@avfallsverige.se, ISSN 1103-4092, sid 5, 8, 13
29. Swerea Lättvikt; Tekniska textilier;2018-08-13 Anders Bergner; Swerea IVF Rapport 13004, Bergner, A.
2013. Swerea IVF AB i Mölndal. Uppdaterades senast: 2013, Lästes senast: 2017-06-03 kl:19:10, https://www.swerea.se/sites/default/files/publications/13004_tekniska_textilier_asb.pdf, Kontakt:
ivf@swerea.se kontakt ang webbfrågor/webbplasten: webmaster@swerea.se, Swerea IVF Rapport 13004, ISSN 1404-191X, sid 8, 9, 18, 25, 36
30. Wool Production, IWTO International Wool Textile Organisation, Uppdaterades senast: copyright © 2010 International Wool Textile Organisation, Lästes senast: 2017-06-03 kl:19:56, http://www.iwto.org/wool-production, Secretary General: Dalena White white@iwto.org kontakt: info@iwto.org
31. Fakta om Returpack; Norrköping 2016-01-05; Returpack Pantamera, Returpack Svenska AB.
Uppdaterades senast: 2016-01-05, Lästes senast: 2017-06-03 kl:22:06, http://pantamera.nu/wp-content/uploads/2016/01/Fakta-Returpack-skolarbete-Uppdaterad20160105.pdf, VD: Bengt Lagerman bengt.lagerman@returpack.se Marknadschef: Katarina Lundell katarina.lundell@returpack.se kontakt:
info@returpack.se
32. Nyetablerat återvinningsföretag i konkurs, Forssell, H. foto: Wikström, G. 2017. Publicerad: 2017-04-18 kl:17:44, Uppdaterades senast: 2017-04-18 kl:20:02, Lästes senast: 2017-06-04 kl:12:15,
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/nyetablerat-atervinningsforetag-i-konkurs, Svt Nyheter Dalarna, Ansvarig utgivare: Nina Funke kontakt: dalarna@svt.se
33. ReturTex har ansökt om konkurs – 24 personer riskerar att mista jobbet, Ahlén, T. 2017.
Publicerad/uppdaterades senast: 2017-04-18, Lästes senast: 2017-06-04 kl:12:19,
http://www.avestatidning.com/dalarna/avesta/returtex-har-ansokt-om-konkurs-24-personer-riskerar-att-mista-jobbet, Avesta Tidning, MittMedia AB, Ansvarig utgivare: Carl-Johan Bergman kotnakt: carl-johan.bergman@mittmedia.se
34. The Business Concept; About re:newcell; re:newcell Pioneering Textile Recycling, © 2015 RE:NEWCELL AB, Publicerade/uppdaterades senast: 2015, Lästes senast: 2017-06-04 kl:18:45,
http://renewcell.se/about/business-concept/, Board of directors: David Schelin Per Aniansson Mikael Lindström Henrik Norlin Malcolm Norlin kontakt: info@renewcell.se
45
35. The Product; About re:newcell; re:newcell Pioneering Textile Recycling, © 2015 RE:NEWCELL AB, Publicerade/uppdaterades senast: 2015, Lästes senast: 2017-06-04 kl:18:51, http://renewcell.se/the-product/, Board of directors: David Schelin Per Aniansson Mikael Lindström Henrik Norlin Malcolm Norlin kontakt: info@renewcell.se
36. re:newcell Pioneering Textile Recycling, © 2015 RE:NEWCELL AB, Publicerade/uppdaterades senast:
2015, Lästes senast: 2017-06-04 kl:18:52, http://renewcell.se/, Board of directors: David Schelin Per Aniansson Mikael Lindström Henrik Norlin Malcolm Norlin kontakt: info@renewcell.se
37. Fouriertransform investerar i re:newcell – återvinning av textilier; Fouriertranform; Verksamheten 2016, Fouriertransform AB. 2017. Publicerad/uppdaterades senast: 2017-03-23, Lästes senast: 2017-06-04 kl:20:17,
http://www.fouriertransform.se/Global/Publikationer/2017/Svenska/Fouriertransform_Verksamheten_2016 .pdf?epslanguage=sv, VD Fouriertransform: Per Nordberg, sid 31
38. Fouriertransform Aktiebolag; ORG NR 556771-5700; Årsredovisning för moderbolaget och investmentföretaget; 1.1 – 31.12 2016; Fouriertransform, Fouriertransform AB. 2017.
Publicerad/uppdaterades senast: 2017-03-23, Lästes senast: 2017-06-04 kl:20:22,
http://www.fouriertransform.se/Global/Publikationer/2017/Svenska/Fouriertransforml_AR_2016.pdf, VD:
Per Nordberg, sid 10, 61
39. Fouriertransform investerar i återvinningsföretaget re:newcell, Fouriertransform AB. 2016.
Publicerad/uppdaterades senast: 2016-09-23, Lästes senast: 2017-06-04 kl:20:26,
http://www.fouriertransform.se/Media/Pressmeddelanden/2016/Fouriertransform-investerar-i-atervinningsforetaget-renewcell/, CEO, Fouriertransform AB: Per Nordberg Investment Director, Fouriertransform Per Aniansson Girincubator och styrelseledamot re:newcell AB: Henrik Norlin 40. re:newcell – Closing the Loop on Cotton -; Ekmandagarna; 25/1 2017, Norlin, H. 2017.
Publicerad/uppdaterades senast: 2017-01-25, Lästes senast: 2017-06-04 kl:21:19,
http://www.spci.se/shared/files/Henrik_Norlin_-_Nya_klader_av_gamla_klader.pdf, via SPCI, Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörsföreningen, re:newcell, kontakt: Henrik Norlin henrik@girindus.se 41. Cotton waste recycling; Quantitative and qualitative assessment, Halimi, M. T. Hassen, M. B. Sakli, F.
2008. Resources, Conversation and Recycling, volym 52, nummer 5, Mars 2008, sid 785–791, doi:
10.1016/j.resconrec.2007.11.009, finns tillgänglig online: Uppdaterades senast: 2008-01-30, Lästes senast:
2017-06-06 kl:16:04,
http://edge.rit.edu/edge/P16702/public/Phase%203%20Subsystems%20Design/Cleaning%20Sources/Effect
%20of%20cleaning%20on%20processed%20material.pdf, ScienceDirect Elsevier B. V.
Uppdaterades senast: 2008-01-30, Lästes senast: 2017-06-06 kl:16:00,
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921344907002078, ScienceDirect Elsevier B. V.
42. ”Experiences and bottlenecks with recycling of jeans”; ISWA/NVRD- project; ”Chain Management Jeans”, Heerink, M. Koenen, A. supervisor: van Bommel, Ir. H. W. M. 2013.
file:///C:/Users/Hanna%20Carlsson/Downloads/BottlenecksExperiences.pdf, Saxion University of Applied Sciences, Ir. H. W. M. van Bommel, sid 17
43. What happens to cellulosic fibers during papermaking and recycling?A review, Hubbe, M. A. Vendetti, R.
A. Rojas, O. J. 2007. North Carolina State University; BioResources, volym 2, nummer 4, sid 739–788, ISSN 1930–2126,
finns tillgänglig online via: uppdaterades senast: 2007, Lästes senast: 2017-06-06 kl:19:02,
http://www.twosidesna.org/download/What_Happens_to_Cellulosic_Fibers_during_Papermaking_and_Re cycling.pdf, Two Sides North America, Inc. www.twosidesna.org kontakt: info@twosidesna.org President:
Phil Riebel pnr@twosides.info
44. Ecological responsibility; TENCEL® fiber production; TENCEL® production process; Simplified depiction, Lenzing Group AG. 2017. Uppdaterades senast: 2017, Lästes senast: 2017-06-06 kl:19:18, http://www.lenzing.com/en/responsibility/ecological-responsibility/wood-based-cellulose-fibers/tencel-production.html, Lenzing Group AG Chairman of the Board, Chief Executive Officer: Stefan Doboczky kontakt: c.staffenberger@lenzing.com
45. Ecological responsibility; Viscose and Modal fiber production; Production process Lenzing Viscose® and Lenzing Modal®; Simplified depicion, Lenzing Group AG. 2017. Uppdaterades senast: 2017, Lästes senast:
2017-06-06 kl:19:24, http://www.lenzing.com/en/responsibility/ecological-responsibility/wood-based-cellulose-fibers/viscose-and-modal-production.html, Lenzing Group AG Chairman of the Board, Chief Executive Officer: Stefan Doboczky kontakt: c.staffenberger@lenzing.com
46. Textilt spillmaterial – grunden till framtidens produkter?, Granström, L. Nordlöf, J. 2015. Textilhögskolan i Borås, Rapport nr 2015.12.03, Uppdaterades senast: 2015, Lästes senast: 2017-06-06 kl:19:30,
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:842961/FULLTEXT01.pdf, Textilhögskolan i Borås handledare: Olle Holmlund, sid 12-13
47. Livscykelanalys av Tencelfiber (LCA for Tencel fibers); RAPPORT; ff mistra future fashion; swerea IVF, Roos, S. 2012. Mistra Futrurs Fashion och Swerea IVF, Mistra Future Fashion / Swerea IVF-rapport 23497, Swerea IVF kontakt: ivf@swerea.se, sid 11
46
finns tillgänglig online via: uppdaterades senast: 2012, Lästes senast: 2017-06-06 kl:19:41,
http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2015/12/D2.2a-Rapport-Livscykelanalys-Tencell-Swerea-IVF.pdf, Mistra Future Fashion, MISTRA, The Swedish Foundation for Strategic Enviromental Research RI.SE, Research Institutes of Sweden, Chairman: Nick Morley, Co-opted, contact at Mistra:
Malin Lindgren
48. Final report; Technologies for sorting end of life textiles; wrap; A technical and economic evaluation of the options applicable to clothing and household textiles, Han, S. Humpston, G. Willis, P. 2014. Wrap, Waste & Resources Action Programme, Oakdene Hollins Research & consulting Ltd, Manchester Metropolitan University, sid 20–23, project code: 014, file reference: WRAP01 370 MPD007-014.docx,
finns tillgänglig online: uppdaterades senast: 2007, Lästes senast: 2017-06-06 kl:20:03,
http://www.wrap.org.uk/sites/files/wrap/priv_download/MPD007-014%20Final_End%20of%20life%20sorting%20technologies.pdf, Oakdene Hollins Research & consluting Ltd, Giles Humpston kontakt: giles.humpston@oakdenehollins.co.uk info@wrap.org.uk
49. Final Report – Recycled Cotton for Gap Inc.; MIT Sloan School of Management; Strategies for Sustainable Business, Ford, P. Li-Carrillo, C. Nadella, B. Orr, W. P. 2016. MIT Sloan School of Management,
Uppdateras senast: 2016-05-12, Lästes senast: 2017-06-06 kl:22:28,
http://mitsloan.mit.edu/actionlearning/media/documents/s-lab-projects/Gap-Report-2016.pdf, MIT Sloan
http://mitsloan.mit.edu/actionlearning/media/documents/s-lab-projects/Gap-Report-2016.pdf, MIT Sloan