Diskussion och slutsatser

Tabell 6 visar en sammanställning över de studerade åtgärderna och en sammanfat- tande bedömning över de olika aspekterna inklusive relevans vilket avser i vilken omfattning åtgärden kan påverka återvinningsmålet tills 2020. Tabellen bygger på potentialen för de mängder som idag inte återvinns enligt Tabell 1. Den mest lo- vande åtgärden för att uppnå målet är att utöka och förbättra statistiken så att idag redan återvunna mängder även synliggörs i måluppföljningen. Utöver förbättrad statistik är det svårt att identifiera en enskild åtgärd som uppfyller samtliga kriterier för att på ett effektivt sett bidra till att återvinningsmålet nås på ett ekonomiskt och miljömässigt försvarbart sätt. Tabellen visar att den studerade åtgärd som har störst potential och relevans fram till återvinningsmålet år 2020 är åtgärden Underlätta hantering av avfall/Selektiv rivning. Det grundar sig främst i att denna åtgärd är den som går att införa på kortast tid och därmed få effekt av innan 2020.

Analysen visar att tre åtgärder som valdes ut efter workshopen inte bidrar nämnvärt till återvinningsmålet i motsats till den initiala bedömningen. Detta beror främst på den korta tidsrymden: återvinningsmålet är mindre än sex år bort och att dessa massor i mycket stor utsträckning redan förefaller gå till återvinning.

Baserat på samtal med branschaktörer bedöms potentalen av en ökad återvinning av asfalt som betydligt lägre jämfört med den initiala bedömningen, det beror främst på det höga priset på bitumen som har gjort det ekonomiskt motiverat att återvinna asfalt varför mängderna som går till deponering är små. Därför får denna åtgärd en låg reell potential. Ett kvalitetssystem syftar till att öka kvaliteten på de återvunna produkterna. Studien visar att en stor andel av bygg- och rivningsavfallet som går till återvinning går till ändamål där kvalitetskraven är låga som exempelvis användning som konstruktionsmaterial på deponier. Med ett kvalitetsystem kan stora mängder mineralavfall återvinnas för ändamål som ställer högre kvalitetskrav vilket minskar avfallsmängderna som går till downcycling. Den högre kvaliteten medför i sin tur att avfallet blir mer eftertraktat som råvara, vilket på längre sikt medför en lägre efterfrågan på jungfruligt material.

48

Tabell 6 Sammanställning över studerade åtgärder.

Åtgärd Reell potential* Åtgärds- kostnad Relevans m.a.p. tids- rymd Miljö- påverkan

Ökad asfaltåtervinning Låg** Låg kost- nad Viss effekt till 2020 Viss påverkan Kvalitetssystem Låg Medel- stor kostnad Liten effekt till 2020 Låg på- verkan Utökad sortering av mineralavfall Medel** Hög

kostnad

Liten effekt till 2020

Låg på- verkan Underlätta hantering av av-

fall/Selektiv rivning Medel Hög kostnad Stor effekt till 2020 Stor påverkan Förbättrad avfallsstatistik: Till-

ståndspliktiga anläggningar Låg Hög kostnad Stor effekt till 2020 - Förbättrad avfallsstatistik: Icke

tillståndspliktiga anläggningar Medel Hög kostnad Stor effekt till 2020 - Förbättrad avfallsstatistik: Asfalt-

återvinning Hög Låg kost- nad Stor effekt till 2020 - Materialbörs*** Låg Låg kostnad Viss effekt till 2020 Viss påverkan Ökade ytor för mellanlagring*** Låg påver-

kan Låg kostnad Viss effekt till 2020 Låg påverkan Skillnad i mottagningsavgifter

mellan blandade och källsorte- rade fraktioner*** Låg Hög kostnad Stor effekt till 2020 Viss påverkan Högre krav från byggherrar*** Medel Medel-

stor kostnad Viss effekt till 2020 Stor påverkan

* Reell potential är möjligheten att påverka mängder som inkluderas i återvinningsmålet **Inkluderar ej effekter till följd av förbättrad statistik.

***Observera att osäkerheten är större för åtgärderna som är markerade som kursiva då dessa inte studerats i detalj.

Den utökade analysen av mängderna som ingår i återvinningsmålet för bygg- och rivningsavfall visar på att återvinningsmålet, givet ytterligare osäkerheter i dataun- derlaget, i verkligheten är betydligt högre än vad som tidigare har rapporterats. Detta på grund av att framförallt asfaltsmängder till materialåtervinning samt även C-klassade avfallsanläggningar inte är inkluderade i dagens måluppföljning. Detta innebär att återvinningsmålet redan idag kan vara uppnått vilket skulle innebära att åtgärder i syfte att klara återvinningsmålet skulle vara omotiverat även om det finns andra skäl såsom miljömässiga att öka återvinningen. Det finns ett behov att för- bättra statistiken för att säkerställa huruvida återvinningsmålet redan är uppnått.

49

Återvinningsmålet är mindre än sex år bort och om man ska utreda och införa styrmedel och få människor att genomföra åtgärderna är det främst genom att Un- derlätta hantering av avfall/Selektiv rivning som effekt på återvinningsmålet kan uppnås.

Detta ska dock inte tolkas som att inga åtgärder bör tas inom återvinning av bygg- och rivningsavfall ur ett miljöperspektiv. En mycket stor del av dagens bygg- och rivningsavfall återvinns i lågvärdiga tillämpningar med en tydlig tonvikt på kon- struktionsmaterial på deponi och skulle med de analyserade åtgärderna kunna gå till en mer högvärdig återvinning. Detta påverkar inte återvinningsmålet i sig, men har betydelse för miljön. För fraktionerna betong och tegel är miljönyttan av åter- vinning låg eller obefintlig. Miljönyttan av återanvändning är däremot mycket hög respektive hög och åtgärder för dessa material ska därför inriktas på återanvänd- ning. Asfaltsåtervinning är redan brett tillämpad med stora ekonomiska och miljö- mässiga fördelar.

På längre sikt kan Sverige nå ett stadie då färre deponier behöver konstruktions- material och vid ett oförändrat återvinningsmål kommer det då att bli svårare att uppnå målet. Vid en sådan tidpunkt blir åtgärderna ”kvalitetsystem för mineralav- fall” och ”utökad och mer långtgående sortering” viktiga åtgärder. Anläggningsä- garna kommer sannolikt även fortsättningsvis aktivt arbeta för att avfall ska klassas som konstruktionsmaterial istället för att formellt deponeras.

50

6 Referenser

Allerup, J., 2014. En studie av bygg- och rivningsmålet i övriga EU, Stockholm: SMED.

Allfrakt, 2014. Baserat på observationer av avfallet på Allfrakts avfallsanläggning i Mölndal 2014-09-11. Mölndal: s.n.

Almhem, A., 2014. Personlig kommunikation med Alexander Almhem platschef Carlbergs [Interview] (26 september 2014).

Avfall Sverige, 2., 2013. Volymvikter för avfall, s.l.: Avfall Sverige.

Bergmans, J., 2014. Personlig kommunikation med Jef Bergmans, VITO 2014-08- 20 och 2014-08-26. s.l.:s.n.

Bigbag, 2014. bigbag.se. [Online] Available at: http://bigbag.se/ [Accessed 29 september 2014].

Denell, A., 2014. Personlig kommunikation med Anna Denell, miljöchef Vasakronan 2014-08-26, s.l.: s.n.

EAPA, 2012. Asphalt in figures 2011, Brussels: European Asphalt Pavement Association.

Gamle Mursten, 2014. Personlig kommunikation med Claus Juul Nielsen, VD på Gamle Mursten 2014-08-26, s.l.: s.n.

Gamnis, S., 2014. Personlig kommunikation med Stura Gamnis, Gatuingenjör Borlänge kommun [Interview] (02 10 2014).

Hansson, T., Nylander, J.-O. & Ullvén, K., 1998. Återvinning av trä., Karlskrona: Boverket.

Knoeri, C., Sanyé-Mengual, E. & Althaus, H.-J., 2013. Comparative LCA of recycled and conventional concrete for structural applications. International journal of Life cycle assessment, 18(5), pp. 909-918.

Kotake, m., 2014. Miljöansvarig [Interview] (29 10 2014).

Lambertz, O., 2012. IRCOW Newsletter no 2, Brussels: EC FP7 Project IRCOW. Lambertz, O., 2014-09-03. Personlig kommunikation med Oliver Lambertz, Business development engineer, Tomra Sorting solutions Recycling, s.l.: s.n. Lambertz, O., 2014. Personlig kommunikation med Oliver Lambertz, Business development Engineer, Tomra Sorting 2014-09-03, s.l.: s.n.

Lambertz, O. & Schubert, S., 2011. Personlig kommunikation med Oliver Lambertz och Stefanie Schubert, Tomra sorting solutions 2011-09-15, s.l.: s.n.

Lindgren, Å., 2014. Personlig kommunikation med Åsa Lindgren, Trafikverket 2014-08-26 och 2014-10-31. s.l.:s.n.

Lundberg, R., 2014. Personlig kommunikation med Roger Lundberg, NCC [Interview] (02 09 2014).

Miliutenko, S., Björklund, A. & Carlsson, A., 2012. Opportunities for

environmentally improved asphalt: The example of Sweden, Stockholm: Division of Environmental Strategies Research, KTH.

Naturvårdsverket, 2014a. Två lagstiftningar gäller parallellt. [Online] Available at: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-

51

miljoarbetet/Vagledningar/Avfall-bygg--och-rivningsavfall/Tva-lagstiftningar/ [Accessed 09 09 2014].

NVF, 2011. http://www.nvfnorden.org/lisalib/getfile.aspx?itemid=5410. [Online] Available at: http://www.nvfnorden.org

[Accessed 23 09 2014].

Palm, D. et al., 2012. Definition of optimal supply chains for reuse of building components derived from C&DW in the EU , Göteborg: EU 7e ramprogrammet ENV. 2010.3.1.3-1.

Persson, B.-O., 2014. Personlig kommunikation med Bengt-Olle Persson, Peab [Interview] (02 09 2014).

Pålsson, T., 2014. Personlig kommunikation med Tobias Pålsson, SKANSKA [Interview] (02 09 2014).

Sten, K., 2014. Personlig kommunikation med Kjell Sten, VD Rivners [Interview] (25 september 2014).

Stenmarck, Å., Elander, M., Björklund, A. & Finnveden, G., 2014. Styrmedel för ökad materialåtervinning, en kartläggning, s.l.: IVL Rapport B2196..

Sundqvist, J.-O., 2014a. Avfalls- och återvinningsexpert [Interview] (10 2014a). Sundqvist, J.-O., 2014b. Återvinningsgrad för byggavfall- ASP 2014, s.l.: SMED. Sundqvist, J.-O. e., 2013. Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik- med fokus på bygg- och rivningsavfall, s.l.: SMED, Rapport Nr 2013:113.

Sweden Green Building Council, 2014. Miljöbyggnad. [Online] Available at: www.sgbc.se/

[Accessed 09 09 2014].

Sveriges Byggindustrier, 2013. Kretsloppsrådets riktlinjer: Resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning, s.l.: Sveriges Byggindustrier.

Sysav, 2014b. Prislista för avlämning av inerta och utsorterade material. [Online] Available at: http://www.sysav.se/foretag/Priser/Prislista-for-inerta-och-

utsorterade-material---Trelleborg/ [Accessed 04 09 2014].

Sysav, 2014. Prislista för avlämning av de vanligaste avfallsslagen. [Online] Available at: http://www.sysav.se/foretag/Priser/Prislista-for-de-vanligaste- avfallsslagen/

[Accessed 04 09 2014].

Sörab, 2013. Prislista - verksamhetsavfall. [Online]

Available at: http://www.sorab.se/foretag/priser_verksamhetsavfall.pdf [Accessed 04 09 2014].

Thörnqvist, M., 2014. Personlig kommunikation med Martin Thörnqvist, säljchef, Allfrakt [Interview] (11 09 2014).

Tilling, R., 2014. Personlig kommunikation med Reinhold Tilling, PEAB [Interview] (02 10 2014).

Törnblom, P., 2011. Återvinning av asfalt och beting - ekonomisk lönsamhet, Lund: Examensarbete Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg.

Vegas, I., 2014. IRCOW Final Summary Brochure, s.l.: EC FP7 Project IRCOW. V. I. e. a., 2014. IRCOW Final Summary Brochure, s.l.: EC FP7 Project IRCOW.

52

Vägverket, 2004. Allmän teknisk beskrivning - Krossad betong i vägkonstruktioner, Borlänge: Publikation 2004:11.

Zwijzen, C., 2014. Personlig kommunikation med Corneel Zwijzen, Certipro 2014- 09-11. s.l.:s.n.

53

Bilaga A- Exempel på hantering