De undersökta ytorna var uppdelade utifrån höjdskillnaden mellan granen och björken samt utifrån andelen björk 20 % eller 50 %. I det insamlade
undersöknings material så kan vi hitta avvikelser mellan de olika bestånden men generellt så handlar det inte om några stora skillnader.
7.1 Diskussion
Om man tittar på diameterutvecklingen så har yta 8 och 6 utvecklat sig bäst och hade en medeldiameter på ca 19 cm. Ytor med sämst utveckling var yta 3, 4 och 5 med en medeldiameter på 17,8-18,4 cm. Björken är i behov av ljus för att kunna växa och utvecklas väl (Skogsstyrelsen, 2008). Höjdskillnaden mellan björken och granen skulle mot bakgrund av detta kunna vara en orsak till
skillnaderna i diametertillväxt. Yta 8 tillhörde block L med stor höjdskillnad, yta 6 tillhörde block M liksom yta 3. Yta 4 och 5 tillhörde däremot block S.
Under datainsamlingen i fält noterades att yta 3 och 4 hade ett mindre ljusinsläpp vilket gjorde att dessa upplevdes som mörkare jämfört med de övriga ytorna. Yta 1 var däremot placerad vid en vändplan vilket gjorde att den fick mycket ljus. Yta 5 låg längre ifrån vändplanen, men det fanns en större öppning nordväst om ytan vilket resulterade i ett högt ljusinsläpp i denna del. Yta 8 låg längst bort från vändplanen, men hade ett högt inflöde av ljus då det angränsade till ett annat björkbestånd. Den större diametertillväxten i yta 1 och 8 samt i den större diametertillväxten i yta 5 jämfört med yta 4, skulle kunna förklaras av tillgången på ljus.
Ytterligare en faktor som kan påverka ljustillgången hos enskilda björkar är huruvida de är placerade i grupp eller om det råder trädvis blandning i skogen (Skogsstyrelsen, 2012). Brudahallsförsöket präglades genomgående av en trädvis blandning i bestånden. I några av ytorna fanns grupperingar av björk men dessa påverkade inte resultaten så att det uppstod några nämnvärda skillnader mellan ytorna. Gruppvis ställda björkar kan lokalt leda till ett ökat ljusinsläpp och på så sätt borde träden i gruppen gynnas med avseende på ljustillgång.
Grönkronans storlek är viktig för björkens tillväxt och generellt gäller att grönkronan ska vara ca 50 % av trädet (Skogsstyrelsen, 2008).
Diametertillväxten var som tidigare nämnts störst i yta 8, 6 och 1. I dessa ytor var andelen grönkrona 50 % eller större. Av alla ytor var andelen grönkrona som lägst 45 % vilket får anses vara bra i förhållande till Skogsstyrelsens
rekommendationer (Skogsstyrelsen, 2005b). Detta tyder på att den röjning och gallring som utförts i Brudahallsförsöket har utförts i tid, annars borde björkarna haft mer upphissade kronor med en mindre andel grönkrona och då troligtvis även en lägre tillväxt som följd.
Antal träd inom radien 2,8 m från provträden varierade mellan 2,5 och 3,0 m, varav yta 1 och 8 hade flest träd; 2,9 respektive 3,0 stycken. Den röjning och gallring som har utförts har bidragit till ett minskat antal träd. Enligt Tegelmark Olsson (2000) skötselrekommendationer bör det efter en första gallring finnas kvar 2 träd inom en cirkelradie om 2,8 m. Utgår vi ifrån dessa skötselråd så fanns det i försöket ca 1 träd för mycket inom varje yta. Nu förespråkar Tegelmark Olsson (2000) en skötselprincip där björken prioriteras för att skapa kvalitet. Skötselåtgärderna i Brudahallsförsöket har inte utförts med fokus på björkens kvalitetsutveckling, utan gallringen har utförts enligt konventionella metoder och gallringsuttag om 30 % av grundytan. Det kan dock konstateras att trots att gallring utförts enligt konventionella metoder i försöket hade yta 1 och yta 8, 53 respektive 41 % potentiella timmerstockar. Om skötselprogrammet i stället haft fokus på björkens kvalitet skulle sannolikt en högre andel felfria timmerstockar kunnat erhållas, förutsatt att björkens övriga behov tillgodosätts.
Den genomsnittliga timmerkvaliteten hos björkarna i försöket kan förklaras av den utförda stamkvistningen. I försöket hade björkar på ungefär halva arealen av ytorna stamkvistats (Fahlvik, 2013b). Vilken strategi som legat till grund för urvalet av vilka björkar som skulle stamkvistas är inte känt. Stamkvistningen minskade antalet torrkvistar i genomsnitt från 2,6 till 0,02 per träd. Sett till mängden torrkvistar visar vår studie på en kvalitetsförbättring med
stamkvistning. Det behövs dock ytterligare studier av stamkvistningens
konsekvenser och kvalitetshöjande effekter kontra risken för röta och rödkärna för att dra generella slutsatser.
En jämförelse mellan behandlingarna B.20 och B.50 (tabell 10) visar inte på någon större skillnad förutom att det fanns en något större andel torrkvistar i B.50 behandlingarna. Däremot ses en tydligare skillnad mellan de olika blocken vid jämförelse utifrån höjdskillnaden L, M och S (tabell 11). Andelen torrkvistar minskade i takt med en ökad höjdskillnad och minst antal torrkvistar noterades i block L. Andelen stamkrök visade sig följa samma mönster där det lägsta antalet stamkrökar fanns i block L.
Sammanställningen av den potentiella andelen timmerstockar som motsvarar VMR´s riktlinjer (2000) för sågtimmer i klass A, B och C visade att den största andelen potentiella timmerstockar återfanns i yta 1 och 8 (figur 14). Dessa bestånd tillhör block L, vilket också är det block som vi ansåg ha de bästa ljusförutsättningarna för björken. Yta 8 och 1 har också haft en förhållandevis bra tillväxt (tabell 8) och en stor diametertillväxt kan leda till att kvist övervallas snabbare (Sennblad, 2002).
Bestånd 4 och 5 tillhörde block S och hade den minsta höjdskillnaden mellan björk och gran vilket skulle innebära sämre förutsättningar för björken i fråga om ljustillgång. I detta fall bedömer vi att bestånden fram till nu har påverkats mer av det ljusinsläpp som beror av den angränsande omgivningen. Det block som vi bedömde ha de sämsta ljusförhållandena är också det block med minsta andelen potentiella timmerstockar.
I medeltal hade ytor med 50 % björk en större andel potentiella timmerstockar jämfört med ytor med 20 % björk. Dock kan vi inte dra några generella slutsatser utifrån detta då flera faktorer samverkar och påverkar björkarnas
kvalitetsutveckling. Exempel på sådana faktorer är ljustillgång och antal träd inom ytan.
Försöket i Asa är anlagt på bördig mark vilket anses gynna granen (Fahlvik, 2013a). Detta kan ha påverkat björkens utveckling i negativ riktning varför det enligt Fahlvik (2013a) finns anledning att tro på bättre förutsättningar för björken på magrare mark. Det kan mot denna bakgrund vara viktigt att vidare studera ståndortens egenskaper och se till att främja de olika trädslagen där de passar bäst. Eller som Rytter et al. (2008) uttrycker det ”För att nå en hög tillväxt och god vitalitet i lövskogsbruket är det väsentligt att de olika trädslagen hamnar på rätt plats”.
Vid första gallringen i Brudahallsförsöket var målet att behålla
trädslagsfördelningen. För att björken ska fortsätta att utvecklas bra med avseende på diametertillväxt och timmerkvalitet krävs mer fokus på björkens behov vid kommande gallringsinsatser. Vi ser även att man prioriterar ett urval av björkar med potential för timmerproduktion.
Vi har i denna studie fokuserat på förutsättningarna för produktion av god timmerkvalitet men som framhålls av Eriksson (2007) och i Projekt Al, Asp och Björk (2000) finns det även andra aspekter och värden som talar för att främja lövets utveckling i blandskogen. Klimatfrågan samt det rika djurlivet i
blandskogen är några argument som talar till blandskogen fördel (Eriksson, 2007). Andra argument kan vara att människan upplever blandskogen som ljusare och gästvänligare jämfört med upplevelsen av tät granskog (Johansson, 2001). Som skogsägare kommer man dock alltid tillbaka till frågan - vad vill jag med min skog och hur kan jag uppnå målen för mitt skogsbrukande?
Vi har under vårt arbete med denna studie kommit i kontakt med ett flertal frågeställningar som vore intressanta att studera vidare. Exempel sådana frågeställningar är:
Hur påverkar olika boniteter utvecklingen av blandbestånd med gran och björk?
Hur påverkar markens lutning förekomsten av ändkrök hos björk? Hur kan ett skötselprogram utformas för att främja utvecklingen av
björktimmer i blandskog så att det också blir hanterbart för den enskilde skogsägaren?
Hur utformas en analys för skattning av blandskogens värden där såväl ekonomiska, produktionsmässiga som natur- och klimatfaktorer vägs in? Beträffande reliabiliteten i denna studie kan sägas att tidpunkten för mätningen (juni) medförde vissa problem vid höjdmätningen. Trädens kronor skuggade och skymde sikten i vissa fall. Även skillnader i markens lutning mellan de olika
bestånden kan ha påverkat höjdmätningen negativt. Båda dessa faktorer anses dock ha liten påverkan på slutresultatet. En annan faktor som vi inte tagit hänsyn till i studien är de träd som tidigare befunnit sig inom radien 2,8 m från
provträdet och som röjts eller gallrats bort. Dessa träd kan dock inte anses ha påverkat provträdets utveckling i nämnvärd omfattning då de troligen tagits bort innan de påverkat grönkronan negativt hos provträden.
7.2 Slutsatser
För att erhålla kvalitetstimmer av björk i blandskog med gran krävs både kunskap och ett aktivt skogsbrukande (Skogsstyrelsen, 2005b). Denna studie visar på möjligheten att erhålla kvalitetstimmer av björk i blandbestånd med gran under förutsättning att röjning och gallringsåtgärder genomförs vid rätt tidpunkt i beståndets utveckling samt att beståndet har lämpliga förutsättningar vad gäller ljustillgång. Björken är ett ljuskrävande träd (Nylinder et al., 2006, Rytter, 1998) vilket man som skogsbrukare bör ta hänsyn till vid planeringen av blandbestånd om man vill skapa förutsättningar för björktimmer.
En grundläggande förutsättning för en bra etablering och utveckling av björken i blandbestånd är också anpassningen till lämplig ståndort. Genom att gynna björken i de områden där den lämpar sig bäst och beroende på om det är volym eller torrsubstansproduktion som eftersträvas kan björken i viss mån konkurrera med granen på svagare boniteter (Almgren, 2000). Samtliga block i denna studie är belägna på bördig mark med ståndortsindex G34. Fahlvik (2013a) har
framhållit att björkbeståndet i Asa sannolikt utvecklats bättre på en något magrare mark. Genom att stamkvista kan förutsättningarna för
kvalitetsproduktion ökas ytterligare men det är viktigt att stamkvistningen sker på rätt sätt och vid rätt tidpunkt för att inte öppna upp för bildning av röta och rödkärna i veden (Almgren, 1990).
Denna studie visar på möjligheten att erhålla kvalitetstimmer av självföryngrad björk i blandbestånd med planterad gran. Förutsättningen är att beståndet
etableras på lämplig bonitet med god ljustillgång och att lämpliga skötselåtgärder genomförs vid rätt tidpunkt. Ska björken utveckla timmer av god kvalitet måste den också skötas utifrån björkens villkor även om den växer i blandbestånd med gran.
8. Referenser
Agestam, E. Fahlvik, N. Karlsson, M. & Nilsson U. (2005). Blandskog. SUFOR. Rahms Lund. ISBN 91-576-6813-2
Almgren, G. (1990). Lövskog – Björk, Asp och Al i skogsbruk och naturvård. Tryckindustri Solna.
Brandtberg, P-O. (2001). Björk istället för vitaliseringsgödsling? FAKTA Skog, nr 8, 2001. Sveriges Lantbruksuniversitet.
Brandtberg, P-O. (2004). Blandat eller renat? – Positiv blandskogseffekt ingen ekologisk grundlag. FAKTA Skog, nr 2, 2004. Sveriges
Lantbruksuniversitet.
Brandtberg, P-O., Bengtsson, J. & Lundkvist, H. (2004). Distributions of the capacity to take up nutrients by Betula spp. and Picea abies in mixed stands. Forest Ecology and Management 198: 193-208.
Brunner, A. Hein, S. Hynynen, J. Niemistö, P. Velling, P & Viherä-Aarnio, A. (2010) Silviculture of birch (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh.) in northern Europe. Forestry, Vol 83, No, 1, 2010.
Ekö, P-M. Johansson, U. Pettersson, N. Bergqvist, J. Elfving, B. Frisk, J. & (2008) Current growth differences of Norway spruce (Picea abies), Scots pine (Pinus Sylvestris) and Birch (Betula pendula and Betula pubescens) in different regions in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research. 23:4 (2008) 307-318.
Eriksson, H. Johansson, U. & Lundgren, L-N. (1996) Glasbjörk eller vårtbjörk – metoder för säker artbestämning. FAKTA Skog, nr 1, 1996. Sveriges Lantbruksuniversitet.
Eriksson, H. (huvudförfattare). (2007). Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar. Skogsstyrelsen.
Fahlvik, N. (2013a). Gran och björk på lika villkor. Ur: Nilsson U (red). Skogens skötsel. Rapport från Future Forests 2009-2012. Enheten för skoglig fältforskning, SLU. ISBN 978-91-576-9158-3.
Fahlvik, N. Agestam, E. Ekö, P-M & Lindén, M. (2011). Development of single-storied mixtures of Norway spruce and birch in Southern Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research, 2011; 26 (Suppl 11): 36-45.
Fridman, J. & Valinger, E. (2011) Factors affecting the probability of windthrow a stand level as a result of Gudrun Winter storm in southern Sweden. Forest Ecology and Management, 2011; 262: 398-403.
Forest Stewardship Council (FSC), Svenska skogsbruksstandard enligt FSC med SLIMF-indikatorer, v2-1 050510. Godkänd 24 februari och 5 maj 2010 av Internationella FSC.
Gemfeldt, L. Snäll, T. Bagchi, R. Jonsson, M. Gustafsson, L. Kjellander, P. Ruiz-Jaen, M. Fröberg, M. Stendahl, J. Philipson, C. Mikusinski, G.
Andersson, E. Westerlund, B. Andrén, H. Moberg, F. Moen, J. & Bengtsson, J. (2013). Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more tree species. Nature Communications 4, Article number: 1340. Grönlund, J. (2007). Marknadsanalys för sågat triviallöv. Examensarbete 2007:13, Skogsmästarhögskolan. Sveriges Lantbruksuniversitet.
Hartmann, G. Nienhaus, F. & Butin, H. (2009). Skador och sjukdomar på träd. 2:a upplagan. ISBN 978-91-7776-090-0.
Heräjärvi, H. (2001). Technical Properties of Mature Birch (Betual pendula and B. pubescens) for Saw Milling in Finland. Silva Fennica 35(4). 2001. 469-485.
Hörnfeldt, R. (1998). Känn igen trä. Infoskog-Infoforest AB Garpenberg. ISBN 91-973221-2-1.
Jansson, C-A. Møller, J-D. Svedberg, U. & Vedel, H. (2008). Skogens träd och buskar. Prisma Stockholm.
Johansson, T. (2001). Blandskog av björk och gran – merproduktion och mångfald. FAKTA Skog. Nr 12, 2001. Sveriges Lantbruksuniversitet. Lindén, M. (2003). Increment in a recently established experiment with single-storied intimate mixtures of Picea abies and Betula spp. in southern Sweden. Southern Swedish Forest Research Centre c/o Asa Experimental Forest. SLU Lammhult Sweden.
Mielikäinen, K. (1985). Effect of an admixture of birch on the structure and development of Norway spruce stands. Communicationes Instituti Forestalis Fenniae. 133:79pp. Helsinki, Finland.
Niklasson, M & Nilsson, S G. (2005). Skogsdynamik och arters bevarande. Narayana Press, Danmark.
Nylinder, M. Fryk, H. & Pape, R.(2006). Björktimmer - förädling, egenskaper och skador. Tierps Tryckeri AB.
Pape, R. (2000). Sågbart virke av björk och asp i massaveden. Projekt Al, Asp och Björk. Delrapport 15. Högskolan Dalarna.
Pettersson, B-E. & Säll, H. (2008). Masurbjörk. Klassons Mediebyrå, Sävsjö och Interwave Mediadesign AB, Sävsjö.
Projekt Al, Asp och Björk. (2000). Våra vanligaste lövträd Al, Asp och Björk. En skötselhandledning. Högskolan Dalarna.
Rothe, A. & Binkley, D. (2001). Nutritional interactions in mixed species forests: a synthesis. Can. J. Res. 31:185-1870.
Rytter, L. (1998). Löv- och lövblandbestånd – ekologi och skötsel. Redogörelse nr 8, Skogforsk.
Sars, L. (2012). Röjningsformens effekt på den yttre kvlitén hos
björkstammar när beståndet närmar sig första gallring. Examensarbete 2012:1. Institutionen för skogens ekologi och skötsel. Sveriges
Lantbruksuniversitet. ISSN 1654-1898.
Sennblad, G. (2002). Skogsskötsel – alternativ. Scandbook AB Falun. Sennblad, G. (2008). Aptering och virkeskännedom III. Centrumtryck Avesta.
Skog & framtid. (2013). Virkesproduktion: Inga tydliga tendenser åt endera hållet. Nr 1 maj 2013, sid 20.
Skogsstyrelsen. (2005a). Grundbok för skogsbrukare. Intellecta Tryckindustri, Solna.
Skogsstyrelsen. (2005b). Björk, Asp och Al-föryngring, skötsel och naturvård. Davidsons Tryckeri AB Växjö.
Skogsstyrelsen. (2008). Skötsel av björk, al och asp. Skogsskötselserien. Skogsstyrelsens förlag.
Skogsstyrelsen. (2012). Röjning. Skogsskötselserien. Skogsstyrelsens förlag. Tegelmark Olsson, D. (2000). Björkytor i granskog - förbättrad skötsel av björk i blandskog. Delrapport 19. Projekt Al, Asp och Björk. Högskolan Dalarna.
Tegelmark Olsson, D. & Pettersson, N. (2000). Röjning och gallring i björk. Delrapport 18. Projekt Al, Asp och Björk. Högskolan Dalarna.
Virkesmätningsrådet. (2000). Kompendium i virkesmätning Del VI, Mätning av specialsortiment.
Elektroniska källor
Karolinska Institutet
http://www.karolinska.se/Karolinska-
Universitetslaboratoriet/Kliniker/Klinisk-genetik/Kromosomer/ Hämtad: 2013-04-14.
Muntliga källor och elektronisk korrespondens
Andersson M. (2013). SLU. Korrespondens via mail och telefon, 2013-09- 04.
Fahlvik N. (2013b). SLU. Korrespondens via mail, 2013-09-11. Johansson U. (2013). Muntligen enligt telefonmöte, 2013-03-15.
9. Bilagor
BILAGA 1: Kvalitetsbedömning av björk enligt VMR
BILAGA 2: Försöksytor Brudahallsförsöket, Asa försökspark