Kapitlet ger svar på studiens frågeställningar genom att behandla studiens resultat samt teorin från det teoretiska ramverket genom en analys. Kapitlet ger vidare en sammanfattande beskrivning av studiens implikationer (konsekvenser), slutsatser och rekommendationer. Kapitlet avslutas med förslag på vidare arbete/forskning.
6.1 Toeridiskussion
De för studien valda teorierna grundades på studiens frågeställningar, specifikt de delar utav frågeställningarna där studiens författare hade liten eller ingen förkunskap. Studiens första frågeställning ”Hur ska produkten utformas för att skapa intuitiv användning och fungera i
målgruppens hemmiljö?” besvarades med hjälp av teori i form av användarstudier och övrig
litteratur som behandlade äldre och deras teknikanvändning. Delar av litteraturen hanterade enbart de äldre och deras allmäntillstånd, samtidigt som övriga delar hade större fokus kring tekniken som hjälpmedel och de äldres teknikanvändning. Teori-delarna behandlade de äldres teknikvanor och teknikanpassning för äldre på både en generell och en projektspecifik basis. Studiens andra frågeställning ”Vilken teknik behöver implementeras för att registrera att
tandborsten använts och kommunicera detta till den befintliga appen?” besvarades med hjälp
av teori som gav författarna en grundläggande förståelse för sensornätverk och dess inrymmande delar. Med förutsättningarna kring områdets räckvidd, författarnas förkunskaper och projektets tidsrymd, valdes litteratur med fokus på teknik för nybörjare, för att säkerställa att den valda tekniken skulle kunna implementeras i projektet.
En självständig användarstudie med fokus kring Triggerns fysiska utformning hade varit behjälplig för att svara på studiens första frågeställning. Detta för att åstadkomma en så användarvänlig produkt som möjligt. Men då det främsta fokuset låg på att få fram en testbar prototyp, valdes en användarstudie kring formspråket bort, för att säkerställa funktionen hos de elektroniska komponenterna i Triggern.
6.2 Metoddiskussion
De metoder som har utgjort grunden för studien har valts med både Triggerns utformning och funktion i åtanke. Designprocessens fyra steg/faser: behov, idé, utveckling och genomförande, har gett utvecklingsarbetet ett tydligt omfång och naturlig uppdelning av projektets olika delar. Metoder som innefattas utav designprocessen kan variera beroende på produktens tilltänkta slutresultat och målmarknad. Då avsikten är att Triggerns slutresultat ska vara en testbar prototyp har metoder valts och anpassats med detta i åtanke.
Behovs-fasen realiserades genom en förstudie med metoder såsom litteratur-& användarstudier samt konkurrent- & funktions-analyser, där användarnas behov, problem och önskemål kring produkten definierades för att kunna bearbetas till reella funktioner. Idé-fasen utgjordes av brainstorming, en metod framtagen för att generera ett stort antal idéer av varierande kvalité, vissa av dessa förkastades redan innan utvecklings-fasen med hjälp av gut feeling. Under utvecklings-fasen finslipades idéerna och omarbetades till lösningskoncept som kunde utvärderas med metoder såsom Pugh’s matris och Go/No Go. Genomförande-fasen har varit uppdelad i två större segment, de inbyggda systemen och den fysiska modellen. Där de inbyggda systemen innefattade produktens elektriska komponenter och programkod, medan den fysiska modellen handlade om att realisera det valda lösningskonceptet.
För att säkerställa funktionalitet och att produktägarens krav uppfylldes, så gjordes fysiska tester på delar utav konstruktionen. Delar som testades var vattentätheten av den 3D-printade prototypen, magnetsensorernas räckvidd/omfång och de elektriska komponenterna på en principnivå innan de byggdes in i konstruktionen. Mer omfattande tester bedömdes inte som nödvändiga då Triggern slutresultat inte är tänkt lanseras på marknaden i detta skede.
6.3 Implikationer
Studiens slutresultat har renderat i en fysisk prototyp som går att koppla upp mot den befintliga applikationen, som gör det möjligt att fortsätta testa Triggern i användarnas hemmiljö. Den fysiska prototypen lämnas efter avslutat projekt över till produktägaren och Gerotech för vidare arbete och utveckling. Det nya projektet gör det möjligt att utföra testning med valfri tandborste och innebär att den tidigare begränsningen till en varumärkesspecifik eltandborste ej längre är nödvändig. Användaren har alltså möjlighet att använda den typ av tandborste denne känner sig bekväm med oavsett typ eller varumärke, vilket innebär större frihet för användaranpassning.
Under projektets gång genomfördes även förändringar av mobilapplikationen i samverkan med Jonathan Larsson, ingenjörsstudent på programmet Inbyggda System, som under projektets tid genomförde sin Näringslivsförlagda kurs hos En Appstudio i Jönköping AB. Dessa förändringar i applikationen möjliggjorde dels kopplingen mellan Triggern och applikationen, samtidigt som det gjordes ändringar för att säkerställa funktionalitet och loggning. Viss användaranpassning gjordes även vid implementering av Triggern.
6.4 Slutsatser och rekommendationer
Arbetets huvudsakliga syfte att ta fram en fungerande prototyp för fortsatt testning mot målgruppen uppnåddes. Med hjälp av att besvara frågeställningarna och kombinera dem så har projektet lyckats ta fram en prototyp som lever upp till kundkraven:
• Kunna kommunicera trådlöst: -Tandborstning påbörjad. -Tandborstning avslutad. • Oberoende av tandborstmodell.
• Fungera i våtrums-miljö (badrum). • Intuitiv användning för målgruppen. • Målgruppsanpassad design.
Konstruktionen har kapabiliteten att kommunicera trådlöst via BLE, men tyvärr har den bara möjligheten att registrera när tandborsten tas ur och sätts i. Detta är något som kan skapa problem då det inte bara är vid tandborstning som borsten tas ur muggen. För att undvika registreringar som inte beror på borstning har en tidsbegränsning satts i appen, med en undre gräns på 15 sekunder och en övre gräns på 5 minuter. Detta innebär att användaren kan råka tappa ut tandborsten eller om den har en eltandborste sätta den på laddning utan att appen registrerar det som en tandborstning.
Övriga kundkrav löser Triggern utan betänkligheter, den fungerar oberoende av tandborstmodell då de ditsatta magneterna är det som triggar sensorn. Triggerns konstruktion har en minimalistisk design och är framtagen för att vara stänksäker vilket gör att den fungerar väl i användarnas badrum. För att Triggern ska vara intuitiv för användarna har tanken varit att inte presentera något nytt eller förse dem med en större mängd information. Vilket har lett till den valda designen, där Triggern är gjord för att efterlikna en mugg då detta är något användarna känner igen från deras tidigare tandborstförvaring. På muggen sitter det två LED- lampor, där den ena indikerar att Triggern är igång och den andra indikerar att tandborstning pågår. Detta för att minimera informationsflödet, men ändå indikera funktion för att undvika förvirring och frustration hos användaren som kan leda till en negativ upplevelse.
Att konkurrera med Oral-B’s befintliga mobilapplikation är en svår uppgift, gränssnittet, loggningen och integrationen med eltandborste är klanderfritt. De två främsta punkterna där applikationen inte levererar är påminnelsefunktionen och möjlighet till språkanpassning. Språket bör dock inte vara ett hinder då gränssnittet är tydligt och registreringen av borstningen är helt integrerat till eltandborstens på- och av-knapp. Så länge brukaren får hjälp med uppstart och installation av eltandborste bör Oral-B’s applikation vara en fullt tillräcklig
6.5 Vidare arbete eller forskning
Vid vidare arbete eller forskning kring Triggern bör främst göras genom en användarstudie kring dagens lösning och hur den fungerar i användarnas vardagsliv. Förslagsvis så bör Triggern testas med Oral-B’s app som referens/konkurrent för att se hur användarna upplever även denna lösning. Därefter kan produktägaren i samråd med Gerotech ta ställning till om ytterligare utveckling av Triggern bedöms som det främsta alternativet.
I fallet då vidareutveckling av Triggern bedöms befogad så bör ett tvärfunktionellt team etableras, med antingen studenter eller professionella inom områdena Produktutveckling, Inbyggda system och Mobila plattformar. Detta för att inkorporera samtliga delar som berör Triggern funktioner för både den fysiska modellen och den mobila applikationen. Ett tvärfunktionellt team skulle dels kunna finjustera Trigger för att göra den till en produkt redo för marknadslansering, men även kunna angripa problemet på ett nytt sätt med flera nya infallsvinklar och lösningsförslag som skulle kunna utveckla och förbättra Triggerns nuvarande koncept.
I fallet då vidareutveckling av Triggern bedöms obefogad och beslut kring vidare arbete med Oral-B’s mobilapplikation tas, så bör det göras efterforskningar kring om det finns en påminnelse-applikation specifikt framtagen för sköra äldre med minnessvårigheter. Om så inte är fallet bör en undersökning göras för att fastställa vilken befintlig applikation som bedöms mest lämplig för målgruppen och dess behov. Påminnelse-applikationen skulle även kunna fylla ytterligare syften med påminnelser för andra delar i brukarnas vardag som att ta sin medicin, laga mat, gå ut med soporna och motionera. Detta är något som potentiellt skulle kunna skapa mervärde för brukaren utanför projektets ramar.
Referenser
Kapitlet ger detaljerad information, i listform, om i studien använda referenser.