I detta kapitel diskuteras och sammanfattas de resultat som presenterats i föregående kapitel.
8.1 Diskussion
Oklarheterna kring vilka regler och bestämmelser som gäller för denna typ av installation är ett problem. Då luckor över skumgummigropar är relativt nytt finns inga specifika regler ännu, men det är mycket troligt att det kommer komma i framtiden. I dagsläget verkar det som CE- märkning är det enda kravet och detta har det tagits hänsyn till. Skulle det tillkomma nya bestämmelser finns det alltid en risk att lösningen behöver göras om för att följa kraven.
Vid val av material till balkarna fanns ingen given bästa lösning. Beräkningarna visade att de flesta kombinationerna klarade hållfasthetskraven och därmed får användas. Det som skiljde dem åt var vikten och nedböjningarna. Valet blir därmed en subjektiv bedömning av hur viktig låg vikt är kontra små nedböjningar.
I Eurocoderna framgår det inte hur dynamiska laster skall hanteras. Där finns endast statiska laster angivna, följt av uppmaningen att dynamiska laster skall utredas i de fall där de kan vara dimensionerande. Att det sedan inte anges hur de dynamiska lasterna skall beräknas innebär att det är mycket svårt att uppskatta hur stor last luckorna måste dimensioneras för.
Särskilt märkligt är det att det inte finns några uppgifter om dynamiska laster för idrottshallar, läktare mm där mycket hopp och rörelse förekommer. För dessa konstruktioner borde de dynamiska lasterna alltid bli de dimensionerande och därmed viktigare att ange än de statiska. En lösning vore att sätta en maxgräns för hur många som får vistas på luckan samtidigt men då behövs värden på hur stor dynamisk last en människa kan generera vid hopp eller dans. Några sådana värden har inte hittats, så tills vidare är luckorna endast dimensionerade mot statiska laster.
Om det för brottgränserna finns viss osäkerhet i Eurocoderna gällande de dynamiska lasterna är bruksgränsen istället helt oreglerad. Svårigheten är därför att avgöra vad som är rimliga nedböjningar. Dessa skall dessutom beräknas för det största lastfallet, en situation som sannolikt inte inträffar mer än någon enstaka gång.
Lasten på 700 kg/m2 motsvarar nästan nio stycken vuxna 80 kilos människor per kvadratmeter eller hela 14 stycken 50 kilos barn på samma yta. Hur kan man skaffa sig en uppfattning om vad som är en godtagbar nedböjning i en sådan situation?
Nedböjningarna beräknas dessutom för en enskild balk utan hänsyn till att skivorna hjälper till genom att förstyva balkarna och fördela en del last till närliggande balkar.
Den största osäkerheten i lösningen är om det går att få så små toleranser att skarvarna inte blir för stora. Det är tveksamt om målet på max 2 mm stora skarvar kan uppnås utan att vidareutveckla hur den sista sektionen skall läggas på plats.
Luckornas låga vikt ledde till att manuell drivning blev ett självklart val då LEGs önskemål var en enkel och inte så kostsam lösning. Hade maskinell drivning använts hade konstruktionen blivit mer komplicerad och priset högre.
102
Den enklaste lösningen för att förflytta sektionerna är att använda sig av glidlager/glidplattor. Då vilar luckorna direkt på skenorna utan att någon mekanisk lösning måste användas. Det är dock osäkert om friktionen skulle bli tillräckligt låg då de dras ovanpå de andra sektionerna.
Det andra alternativet, att använda sig av hjul eller skenor som går att höja och sänka, kräver någon slags mekanisk lösning som riskerar att bli komplicerad. Å andra sidan kommer de att ha en betydligt lägre friktion är glidlagerlösningen. Skulle glidlagerlösningen fungera känns det som en smidigare och mer lättanvänd lösning.
Principen för låsningen/upphängningen av den sista luckan är bra, men fortfarande saknas en lösning för hur den ska fungera i verkligheten. Om hålets sidor är helt släta finns det ingenstans att fästa de in- och utfällbara skenorna som behövs.
Sticker golvet istället ut några centimeter över hålets kant finns det utrymme att montera dem utan att de är i vägen när sektionerna skall sänkas ner. Det behöver också finnas ett enkelt sätt att komma åt att fälla in och ut skenorna utan att behöva sticka ner händerna under det upphissade lyftbordet.
Säkerheten för konceptet kan jämföras med den befintliga lösningen. Om det inte går att styra lyftbordet enligt beskrivningen i 7.6 blir denna lösning betydligt farligare än den befintliga. Anledningen är att sektionerna kan utsättas för höjdskillnader och därmed röra sig okontrollerat. Går ett sådant styrsystem att konstruera beror istället hela klämrisken på användaren. Flyttas sektionerna lugnt och metodiskt har användarna full kontroll på sektionerna hela tiden och klämrisken blir ungefär samma eller lägre än den befintliga lösningen. Är användarna istället vårdslösa och skjuter iväg luckorna blir klämriskerna istället större.
8.2 Slutsatser
Lucklösningar för skumgummigropar behövs för att kunna installera dem i kommunala idrottshallar.
Än så länge finns det inga regler eller standarder för dessa luckor och därför gäller endast krav om CE-märkning.
Konceptet med horisontellt staplade luckor valdes då de ansågs vara lättast att styra och ha minst skaderisk.
Ett lyftbord används för att höja och sänka de sektioner som staplas efter madrassen. Det beslutades att fem sektoner skulle användas vilket innebar att varje sektion blev
1,5 meter bred.
Olika antal och dimensioner av balkar i stål och trämaterial utvärderades enligt Eurocoderna.
Den valda konstruktionslösningen använde sig av sex stycken limträbalkar med tvärsnittet 225x90 mm.
Vikten med den valda lösningen blev 282 kg/sektion och långtidsnedböjningen på grund av egentyngden 0,68 mm.
103 Nedböjningarna på grund av den nyttiga lasten är 6,25 mm vid en nominell punktlast på 450 kg, 7,2 mm vid en nominell utbredd last på 700kg/m2 samt 1,03 mm vid 100kg/m2.
En principlösning för hur den sista sektionen skall låsas togs fram.
Ingen drivning behövs då sektionerna är tillräckligt lätta för att kunna dras för hand av två personer.
Om en glidlagerlösning får tillräckligt låg friktion för att kunna dras för hand mot sportgolvsmatta är det en enklare lösning än att använda hjul.
105