Under detta arbete har jag insett att det är omöjligt att berätta om historia helt
objektivt. Det går inte att berätta allt, det blir ju alltid en förenkling, men det är viktigt att tänka på att visa det, att det är just ett urval och en version av historien.
Det var svårt att arbeta med gestaltning av så pass komplex information mot en så bred målgrupp. Enligt undersökningar tar museibesökare bara del av ungefär 20–40 procent av informationen som finns tillgänglig i en utställning (Rounds 2004 s. 389). Frågan därför om den här typen av information ska tilltala alla. Det finns en risk att informationen blir för förenklad och därmed inte intressant för den som verkligen vill fördjupa sig.
Att vidareutveckla detta manus till en färdig produkt skulle kräva mer
faktagranskning, tidssynkning och tekniskt arbete. Fler utprovningar med människor i olika åldrar och med blandade erfarenheter skulle behövas för att se om konceptet fungerar. Jag är medveten om att just användandet av en skärm ger många fler
möjligheter till interaktion än vad jag föreslår. För att öka tillgängligheten skulle man kunna jobba med möjligheter till att zooma i texten eller att få text uppläst. Att vidareutveckla produkten till något där museibesökare kunde vara delaktiga i skapandet av information hade varit intressant, men var inte vad som efterfrågades i detta sammanhang. Interaktionen skulle också kunna utvecklas till att ge alternativa ingångar i historien än just den kronologiska, som Lubar (2013 s.184) påpekar.
För att få reda på mer om ifall det var just bildmanér, text eller logiskt tänkande som gjorde att vissa delar i gestaltningen uppfattades mer verkliga än andra borde jag ha testat samma motiv i olika bildmanér. Intervjun med min engelskspråkiga
intervjuperson indikerade dock att bilderna berättade en hel del även utan textstöd. Enbart bilder kanske i vissa fall skulle fungera bättre som diskussionsunderlag. Självklart hade det som sagt varit önskvärt att testa gestaltningen både på fler personer i olika åldrar, och då också på personer som inte är bekanta till mig.
Jag har i efterhand ifrågasatt mitt val av medium, och jag menar att en skärm inte nödvändigtvis är det ultimata mediet för den här typen av information. På ett sätt är den inkluderande då det med hjälp av tekniska möjligheter går att anpassa innehåll efter användare. Men å andra sidan är den exkluderande då alla människor kanske inte är vana att ta till sig information via skärm. I det här fallet var det ett val jag gjorde på grund av platstillgång.
Jag tror att delar av gestaltningen skulle kunna användas även på affischer eller ihop med utställningstexter. Att dela upp olika ämnen i bildserier som integreras med utställningstexter, skulle vara en alternativ lösning. Då skulle sammanhangen inte framkomma lika tydligt, men fler än de som tar sig för att klicka på en skärm, skulle ta del av informationen.
Eftersom jag har tagit ett helhetsgrepp på informationen, kan jag se många möjligheter till att fördjupa sig i detaljer. Jag anser att jag har funnit en kombination av manér som fungerar i just detta sammanhang, men i ett annat sammanhang kanske
andra manér skulle passa bättre. Det hade varit intressant att titta närmare på hur geografiska förändringar över tid kan beskrivas.
Källförteckning
Bergström, Bo (2009), Effektiv visuell kommunikation. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Cairo, Alberto (2012), The functional Art: An introduction to information graphics and visualization. San Fransisco: New Riders.
Eriksson, Yvonne (2009), Bildens tysta budskap. Norstedts akademiska förlag. George-Palilonis, Jennifer (2006), A practical guide to graphics reporting: Information graphics for print, web and broadcast. Oxford: Focal press.
Gregory, Richard L. (1997), Eye and brain: the psychology of seeing. Princeton, New Jersey: Princeton University Press.
Hansen, Thorsten och Neumann, Heiko (2001), Neural mechanisms for representing surface and contour features. I: Wermter, S., Austin, J. och Willshaw, D. (red.), Emergent Neural Computational Architectures Based on Neuroscience. Heidelberg: Springer-Verlag. S.127–138.
Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn (1997), Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holsanova, Jana (2010), Myter och sanningar om läsning. Språkrådet och Norstedts. Kvale, Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lubar, Steven (2013), Timelines in Exhibitions. Curator: The Museum Journal, vol. 56:2, s. 169–188.
MacEachren, Alan M. (1995), How maps work: representation, visualization and design. New York: The Guilford Press.
Moser, Stephanie och Smiles, Sam (2005), Envisioning the past: Archaeology and the image. Blackwell publishing LTD.
Nationalencyklopedin (2013), Tideräkning. Hämtad 2014-04-20. http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/lang/tider%C3%A4kning
Patton, Michael Quinn (2002), Qualitative research and evaluation methods. Sage Publications Inc.
Pettersson, Rune (2007), It Depends. Tullinge: Institute for Infology.
Pettersson, Rune (2001), Trovärdiga bilder. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.
Rounds, John (2004), Strategies for the Curiosity-Driven Museum Visitor. Curator: The Museum Journal, vol 47:4, s.389–412.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shedroff, Nathan (2000), Information Interaction Design: A Unified Field Theory of Design. I: Jacobson, Robert, (red.), Information Design. Cambridge, MA: MIT Press. S.267–292.
Smith, Monica L. (2005), Networks, Territories, and the Cartography of Ancient States. Annals of the Association of American Geographers, vol. 95:4, s. 832–849. Stein, Gil J. (2011), Foreword. I: Teeter, Emily (red.), Before the pyramids: The origins of egyptian civilization. The oriental institute of Chicago.
Waern, Yvonne, Pettersson, Rune och Svensson, Gary (2004), Bild och föreställning – om visuell retorik. Lund: Studentlitteratur.
Ware, Colin (2000), Information Visualization: Perception for design. Morgan Kaufmann.
Ware, Colin (2008), Visual thinking for design. Morgan Kaufmann.
Wurman, Richard Saul (2001), Information anxiety. 2. Uppl., Indianapolis: Que. Muntliga källor
Häggman, Sofia, intendent Medelhavsmuseet. Medgivande 2013-09-02.
Analyserat material
Forntider (utställning), Historiska museet, Stockholm. Besökt 2013-04-17.
Hildingson, Kaj och Hildingson, Lars (2011), Levande historia 7 Fokus. Stockholm: Natur och Kultur.
Hulth, Sonja och Tidholm, Anna-Clara (2004), Barnens svenska historia 1. När människorna kom. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Human evolution timeline interactive. Smithsonian institution.
http://humanorigins.si.edu/evidence/human-evolution-timeline-interactive Hämtat 2013-04-19.
Interaktiva tidslinjer på BBCs hemsida: www.bbc.co.uk/history/interactive/timelines/ Hämtat 2013-04-19.
Kemp, Barry J. (2006), Ancient Egypt: Anatomy of a civilization. Routledge.
Teeter, Emily, red. (2011), Before the pyramids: The origins of egyptian civilization. Chicago: The oriental institute of Chicago.
Bildförteckning
Där inget annat anges så är det jag själv, Emma Westerberg, som är upphovsperson till skisser, bilder och fotografier i nedanstående bildförteckning.
Bild 1. Bild som visar hur ögat läser av konturer. Hämtad från Ware, Colin (2008), Visual thinking for design. Morgan Kaufmann.
Bild 2. Fotografi av textremsor på golv. Bild 3. Tidiga skisser av upplägg. Bild 4. Tidig skiss av framsida. Bild 5. Sidöversikt.
Bild 6. Manérexempel, människor. Vektorgrafik och färgpennor.
Bild 7. Krukor från Naqada I–perioden på Medelhavsmuseet. Fotografi. Bild 8. Färgkarta.
Bild 9. Svårbegriplig bild. Vektorgrafik.
Bild 10. Kartor över området. Vektorgrafik. Flera olika förlagor har använts till
kartorna, främst:
• Karta på försättsblad. I: Redford, Donald B. (red.) (2001), The Oxford encyclopedia of ancient Egypt. Vol. 1. New York: Oxford University Press. • Google Earth.
Bild 11. Tidslinje före och efter. Vektorgrafik. Bild 12. Navigeringslist före och efter. Vektorgrafik.
Bild 13. Detalj, byteshandel före och efter. Färgpennor och vektorgrafik.
Bild 14. Tre perioder. Savann, jordbruk, samhälle. Färgpennor och vektorgrafik. Bild 15. Existerande föremål. Färgpennor.