I föreliggande uppsats har jag sökt besvara mitt syfte som är att utreda om undertexter påverkar upplevelsen av en film och i sådana fall hur. Finns det fog för att störa sig på undertexterna? Utifrån min undersökning blir det enkla svaret: nej.
Undertexterna i mitt material syftar till att ge hörselskadade personer samma möjlighet att ta till sig och uppleva filmerna på samma sätt som hörande personer. Det gäller att hålla i åtanke att de som menar att de kommer att störa sig på undertexter på svenska på bio faktiskt är den hörande publiken – inte de hörselskadade. SF Bio har tagit initiativet med tanke på de hörselskadade, och vad har då den hörande majoriteten för rätt att klaga? Även om det bevisligen är svårt att låta bli att läsa undertexterna om de väl finns, vilket till och med under-textare själv menar, vad säger att detta störningsmoment ska begränsa andras möjlighet att få en god filmupplevelse?
Självklart finns det svårigheter med undertexter, som att man kan hävda att personlighets-drag hos en rollfigur försvinner eller som i Jalla! Jalla! där den multietniska dimensionen försvinner, eller i alla fall bleknar, i undertexterna. Det innehållsmässiga bortfallet är dock litet, vilket gör att tittaren med stöd i bilden kan följa filmens handling.
43
Dessutom vad gäller strykningar, tror jag personligen att det bara skulle vara irriterande att läsa en text som består av upprepningar som egentligen inte fyller någon funktion. Det är då viktigt att komma ihåg att det återigen handlar om att överföra tal till skrift – upprepningar kan vara en del i hur en person talar, som i Hundraåringen där en rollfigurs stakningar och upprepningar blir en del av hans karaktär. Det kan ju hävdas att utan dessa kan en nyans av rollfiguren gå förlorad, men jag tror inte att stakningar i tal och upprepningar av enstaka ord i skrift upplevs på samma sätt, varför det inte skulle vara någon mening med att undertexta dessa.
Jag själv är hörande så även om jag har tittat på filmerna både med och utan ljud är det svårt för mig att avgöra om filmupplevelsen verkligen blir densamma, i och med att jag inte fullt ut kan föreställa mig filmen helt utan ljud. För en icke-hörande spelar dock kanske denna skillnad inte någon roll eftersom hen eventuellt inte har upplevt den skillnaden själv. Det är såklart skillnad på att vara döv och att ha nedsatt hörsel (vilket även Neves framhäver) och filmen upplevs då förmodligen olika beroende på hur mycket man faktiskt hör. Men jag håller med Neves om att trots detta så måste man sträva efter att faktiskt göra så bra undertexter som möjligt för en majoritet av publiken. Den svenska biopubliken är varierad och därmed behöver man göra något slags anpassning till den breda massan för att locka så mycket publik som möjligt. Poängen är att de problem som förekommer med undertexterna och som påpekas och används som motargument till initiativet – de är alla utifrån den hörandes perspektiv.
Man kan då diskutera vems behov som faktiskt är viktigast. Det är viktigt ur ett jämställd-hetsperspektiv att ge alla lika möjligheter att ta till sig kultur så som film, vilket även påpekas i såväl propositioner som filmavtal. Jag tror också, precis som programtextarna, att det är en vanesak. Blir fler och fler svenska filmer undertextade kommer publiken förmodligen att vänja sig vid dem och störningsmomentet blir då mindre.
För att störningsmomentet då ska bli så litet så möjligt tror jag att det krävs att branschen inser att undertextning inte är något vem som helst kan göra, utan något som det måste satsas på för att få en god kvalitet. För enligt föreliggande undersökning, utifrån en hörandes pers-pektiv, är det inte undertexterna i sig som utgör störningsmomentet, utan kanske snarare det faktum att de överhuvudtaget finns. Därför tycker jag att det är viktigt att undertexterna görs av professionella undertextare i och med att en bra undertext inte märks.
5.1 Vidare forskning
Mot bakgrund av föreliggande undersökning som motiverats av det initiativ SF Bio tog hösten 2014 att undertexta svenska filmer på bio och med tanke på att filmavtalet kommer att förnyas årsskiftet 2016 kan det vara motiverat att när väl det nya filmavtalet införts och varit i bruk en tid, undersöka dess konsekvenser för undertextningen – det förutsatt att kravet på svensk un-dertextning kvarstår. Satsas det mer på kvalitet från branschens sida? Hur kan man säkerställa god kvalitet på undertexterna? Det kan också vara motiverat att undersöka om och i sådana fall hur attityderna till svensk undertextning förändras efter att fler och fler svenska filmer undertextats med svensk undertext på bio, om man får förutsätta att SF Bio infriar sitt löfte om mer svensk undertext på bio.
44
Referenser
Díaz Cintas, Jorge, 2008: “Audiovisual translation comes of age”. I: Chiaro et al. 2008:
Between Text and Image. Updating research in screen translation.
Amsterdam/Philadelphia: Benjamins Translation Library. S. 1–9.
Fors, Sofia 2013: The attitudes of Swedish viewers regarding the quality of translation in
audiovisual media. Mälardalens högskola.
Gambier, Yves, 2008: “Recent developments and challenges in audiovisual translation research”. I: Chiaro et al. 2008: Between Text and Image. Updating research in screen
translation. Amsterdam/Philadelphia: Benjamins Translation Library. S. 10–33.
Gottlieb, Henrik, 2001: “Parameters of translation”. I: An introduction to translation studies. Ed. Gottlieb, Henrik. 5.e uppl. Centre for translation studies. English department. University of Copenhagen.
Gottlieb, Henrik, 1994: Tekstning. Synkron billedmedieoversættelse. Danske afhandlinger om oversættelse: Nr. 5. Center for Oversættelse. Københavns Universitet.
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (2013) [film]. Regissör: Felix
Herngren. Stockholm: NICE Scripted Entertainment & FLX.
Jalla! Jalla! (2000) [film]. Regissör: Josef Fares. Stockholm: Memfis Film & Television,
Film i Väst.
Löfvendahl, Bo, 2015: ”Vem styr över svenska språket?”. I Språktidningen. Maj 2015. S.28–35.
Neves, Josélia, 2007: “A world of change in a changing world”. I: Ed. Díaz Cintas, Jorge; Orero, Pilar; Remael, Aline: Media for all. Subtitling for the deaf, Audio Description and
Sign Langugage. Approaches to Translation Studies. Amsterdam/New York: Rodopi.
S. 89–98.
Pedersen, Jan, 2011: Subtitling Norms for Television. Amsterdam/Philadelphia: Benjamins Translation Library.
Pedersen, Jan, 2008: ”High felicity. A speech act approach to quality assessment in subtitling”. I: Chiaro et al. 2008: Between Text and Image. Updating research in screen
translation. Benjamins Translation Library. Amsterdam/Philadelphia. S. 101–115.
Remael, Aline, 2007: ”Sampling subtitling for the deaf and the hard of hearing in Europe”. I Ed. Díaz Cintas, Jorge; Orero, Pilar; Remael, Aline: Media for all. Subtitling for the deaf,
Audio Description and Sign Langugage. Approaches to Translation Studies. Rodopi.
Amsterdam/New York. S. 23–52.
SAG= Svenska Akademiens Grammatik, 1999. Svenska Akademien.
Sahlin, Ingrid, 2001: Tal och undertexter i textade svenska tv-program. Probleminventering och förslag till en analysmodell. Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språket.
Så som i himmelen (2004) [film]. Regissör: Kay Pollack. Stockholm: GF Studios AB.
Sändningstillstånd för Sveriges television AB, 2013. Regeringsbeslut 83. 2013-12-19. Kulturdepartementet.
45 Digitala referenser
2013 års filmavtal. Regeringskansliet (Kulturdepartementet.). Diarienummer Ku 12.004.
www.regeringen.se/informationsmaterial/2012/09/ku-12.004/ [17.03.2015]
Bah-Kuhnke, Alice, 2015: Filmavtalet sägs upp 2017 – ersätts med ny filmpolitik. Dagens Nyheter 08.05.2015. www.dn.se/debatt/filmavtalet-sags-upp-2017-ersatts-med-ny-filmpolitik/ [08.05.2015]
Diskrimineringslagen. Svensk författningssamling 2008: 567. (Kulturdepartementet.)
www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/?bet=2008:567
DN (= Dagens Nyheter) 5/12 2014: Krav på textad biofilm får hård kritik. www.dn.se/kultur-noje/krav-pa-textad-biofilm-far-hard-kritik/ [13.04.2015]
HRF:s webbnyheter 4/12 2014: Textad svensk film på bio kallas ”katastrof” av upprörda film-makare”. Hörselskadades Riksförbunds webb-plats. www.hrf.se/artikel/textad-svensk-film-pa-bio-kallas-katastrof-av-upprorda-filmmakare [17.04.2015]
Prop. 2012/13:22 = Regeringens proposition 2012/13:22: Bättre villkor för svensk film. http://www.regeringen.se/sb/d/15599/a/201663 [17.03.2015]
Rönnlid, Magnus, 2013. Svar på fråga till SVT:s webbaserade tittarservice: ”Varför textas vissa inslag och andra inte”. 29/11 2013. www.svt.se/tittarservice/fraga-oss/dialog/307744 [09.05.2015]
Svensk film med text. Svenska Filminstitutets (SF:s) webbplats. www.sf.se/svensk-film-med-text/ [01.05.2015]
Textning på svenska. Sveriges televisions webbplats.
www.svt.se/omsvt/om-sandningarna/tillganglighetstjanster/programtextning-for-horselskadade [02.05.2015] Westergård, Per, 2014: Nya tuffare krav för SVT Undertext. Vi på tv. Publicerad 6/10 2014,
uppdaterad 13/10 2014. https://vipatv.svt.se/204/nyheter/arkiv-for-nyheter/2014-10-06-nya-tuffare-krav-for-svt-undertext.html [01.05.2015]
Wilson, Catarina, 2015: Hanna Stjärne, vd SVT, kommenterar kulturministerns besked om en ny filmpolitik. Sveriges televisions webbplats. Publicerad 08.05.2015. ww.svt.se/omsvt/hanna-stjarne-vd-svt-kommenterar-kulturministerns-besked-om-en-ny-filmpolitik [09.05.2015]
Muntliga referenser
Jämterud, Lars, universitetsadjunkt och doktorand vid Linköpings universitet, 2015: ”Filmöversättarens ’röst’ – att analysera individuell översättarstil i svenska undertexter”. Högre seminarium vid Stockholms universitet 2015.03.06.