I detta kapitel tar jag först upp delar av mitt resultat i förhållande till den tidigare forskning jag redogjort för. Jag för också ett resonemang utifrån Collins teorier med inriktning förväntningar och gemensamt fokus i förhållande till mina resultat.
Liksom Svensson och Perssons rapport, visar min undersökning att kriminalvårdens tjänstemän generellt följer myndighetens direktiv och riktlinjer i arbetet. Svensson och Persson ser problematik i att enbart organisationens kunskapssystem verkar användas på bekostnad av ett mer proffessionalitet-logistiskt tänkande och handlande. Att utgå från samma kunskapsgrund, som i KV bland annat skapas genom omfattande interna utbildningar, skapar organisationslogik. Utifrån mina resultat verkar gemensamt fokus i arbetsgrupper ha stor vikt för fungerande samarbeten, vilket en organisationslogisk struktur kan tänkas bidrar till mer än arbete utifrån olika professioner.
Svensson och Persson saknar ”lösningar utanför boxen” för att förbättra klienters livssituationer. De
påtalar att klienters behovsområden i praktiken formuleras och hanteras efter KVs struktur snarare än efter klienters verkliga behov vilket uttalas vara det egentliga målet. Min undersökning påvisar en hel del uttryck om upplevt eget inflytande inom KV´s organiserade arbete. Betyder det att regelverket tillåter mycket eget inflytande, eller är det efterkonstruktion av berättande tjänstemän?
Utifrån min egen erfarenhet i myndigheten vet jag att det finns möjligheter för enskild tjänsteman påverka det egna klientarbetet. Exempelvis permissioner kan planeras mer personligt (fisketur) eller mindre personligt (shoppingcentrum). Likaså är att utreda för, planera och genomföra en verkställighet med fotboja för en klient med beroendeproblematik inte självklart, samma klient hade sannolikt även kunnat föreslås påföljd med fängelse eller vårdvistelse. Dock, som Svensson och Persson skriver, detta arbete sker inom boxen. Collins menar att förväntningar styr det emotionella utfallet. Kanske är det så att organisationslogik tillsammans med KVs regelverks-struktur leder till blygsamma förväntningar på eget inflytande i arbetet. De delar i arbetet som faktiskt går att påverka blir enligt det resonemanget emotionellt värdefullt (och viktigt i berättelser) även i begränsad form.
Lindgren och Olsson beskriver att undersköterskor som saknade samhörigheten med sin egen yrkesgrupp när arbetet omorganiserats till team bestående av olika professioner. Den tidigare emotionellt energigivande sammanhållningen ersattes inte av teamet. Patienter blev dock viktigare för emotionell påfyllning och egen professionalitet upplevdes tydligare. Detta ligger i linje med mina resultat som visar att klienter får större utrymme i de berättelser utifrån hur samarbete med kollegor, minskas. Om sjukhusorganisationen inte understödjer tillfredsställande patientarbete försvinner personalens lojalitet enligt Lindgren och Olsson. I KV, enligt min undersökning, är visionen ”Bättre ut” ett generellt och normativt gemensamt fokus att arbeta mot och berätta om.
Lojalitet med KV som arbetsplats verkar dock i stort mer avhängd på eget inflytande och kollegialt samarbete.
Gemensamt fokus har enligt min undersökning stor betydelse för hur det praktiska arbetet i Kriminalvården faller ut emotionellt. Struktur av regelverk och visioner hjälper KVs tjänstemän med gemensamt fokus och påverkar på så vis interaktioner till en god nivå emotionell energi.
Strukturen kan också tänkas bädda för en orimligt hög förväntans av gemensamt fokus utanför formell struktur. Denna förväntan ger grund för emotionell besvikelse och förlorad solidaritet i det jag kallar strukturens gråzon. Kriminalvårdens struktur av lagar, föreskrifter och handböcker kan enligt det resonemanget ha påverkats av mellanmänsklig interaktion och emotioner, genom att vi, som Collins menar, strävar efter att återskapa lyckade interaktionsritualer.
Faran med detta är såklart att utrymmet för eget inflytande krymper och att kunskap med annan avsändare än KV faktiskt går till spillo på det viset som Svensson och Persson påvisar.
6.1 Fortsatt forskning
Min undersökning visar att eget inflytande i arbetet är viktigt för Kriminalvårdens tjänstemän, jag har medvetet avgränsat denna undersökning mot att gå djupare in i det ämnet än jag gör i diskussionen. Eget inflytande i myndighetsarbete är som avgränsat ämne relevant att undersöka specifikt inom Kriminalvården inriktat på att synliggöra en eventuell intressekonflikt mellan organisationslogisk gemensamt fokus och värdefull professionalitet hos enskilda tjänstemän. Detta är en viktig fråga för att undvika kunskapsförlust som kan uppstå både genom att inte använda tillgänglig kunskap och att minskat inflytande gör att kunniga medarbetare söker sig till andra arbetsplatser.
Jag är även intresserad av att på ett mer djupgående sätt undersöka det jag kallar strukturens gråzon.
Det kan göras både genom den den empiri jag redan har, och med intervjuer och undersökning på arbetsplatser inom myndigheten. Jag anar att en sådan undersökning skulle kunna ge övergripande information om vad för rutiner är lämpligt att reglera tydligt och detaljerat, samt om vad som behöver få vara uttalat situationsberoende för att inte reglerna i sig ska resultera i konflikter.
Litteraturforteckning
Tryckta källor:
Collins, Randall (2004). Interacrion Ritual Chains. Princeton University Press.
Hochschild, Arlie Russell (1983)(2003). The Managed Heart: Commercialation of Human Feeling.
Berkeley: University of California Press.
Johansson, Anna (2005). Narrativ metod och teori: med livsberattelsen i fokus. Lund:
Studentlitteratur.
Kriminalvårdsstyrelsen (2007) ”Battre ut” Kriminalvårdens vision och vardegrund. Norrköping:
Anfang Reklambyrå 2006
Lieblich, Amia & Tuval-Mashiach, Rivka & Zilber, Tamar (1998) Narrative Research: Reading, Analysis, and Interpretation. Thousand Oakes: Sage Publications
Lindgren, Gerd & Olsson Eva (2008). ”Emotionellt arbete med förhinder” Det social livets emotionella grunder. Wettergren, Starrin, Lindgren (red) 123-144. Malmö : Liber
Mishler, E. G. (1986) Research interviewing: context and narrative. Cambridge: Harvard University Press.
Ohlsson, Björn (2013). Nar magkanslan fick sitt erkannande. Utvardering av Livspondus – ett ESFprojekt inom Kriminalvården Region Vast i samverkan med Goteborgs universitet. Göteborg:
University of Gothenburg.
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomfora och rapportera en undersokning. (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Kerstin & Persson, Anders (2013). Verkstallighetsplanering i praktik och retorik.
Norrköping: Kriminalvården
Lagrum:
Förordning (2007:1172) med instruktion for Kriminalvården Kriminalvårdsstyrelsen Justitiedepartementet (2014) Regeringsbeslut I:12
Elektronisk källa:
Webbsida
Kriminalvården, Om Kriminalvården. (2017). Hämtad 3 September 2017 från:
http://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/