3 Teoretisk referensram
5.2. Diskussion
5.2.1. Kravspecifikationen
Gruppen har haft ett väldigt fritt projektarbete där de har fått relativt fria krav som inte förklarar exakt hur det ska vara. Det har varit både bra och dåligt. Bra för att gruppen har själva kunnat bestämma hur den ska se ut och fungera. Dåligt då gruppen ibland fastnat då de inte har strikta riktlinjer och själva har fått lösa de stora problem som uppkommit och lösts under arbetet.
Företaget har velat att gruppen skulle kunna jobba så fritt som möjligt och inte ta för mycket från deras nuvarande produkt, men de har hjälpt till när gruppen fastnat helt med att ge råd som tagit arbetet vidare.
Ett av de största problemen var hur gruppen skulle lösa att kunna scanna både körkort och pass i samma ID-handlingsöppning. Passet är enkelt att köra in men körkortet har inte någon yta att greppa så när man väl har kört in den får man inte ut den igen.
25
Gruppen löste detta genom att använda en rulle (se figur 5.1) kopplad till en liten elektrisk motor som matar in ID-handlingen i jämn takt samt matar ut den. Rullen löste även problemet med korrekt bildtagning då man ska helst vill ha en jämn och relativt långsam inmatning för att scannern inte ska få suddiga bilder.
Figur 5.1
Gruppen hade två bildtagnings alternativ från början vilka var kamera och scanner. I början var gruppen väldigt inne på att använda kamera då den nuvarande stationära enheten använder en samt då gruppen är mer vana att arbeta med en sådan komponent. Men distans kravet som finns hos kameror skulle ha gjort ID-scannern stor och skulle därmed mest troligt ha gjort den
oportabel och fylld med tomrum. Ett av önskemålen var att göra ID-scannern vattenresistent till en viss nivå vilket gruppen inte har kunnat testa pga av tidspress samt att de inte kan testa detta utan att ha en fullständig prototyp.
5.2.2. Komponentval
Gruppens sätt att välja komponenter har varit att först se till att de uppfyller kraven som satts på dem och sedan har gruppen jämfört mellan olika sidor för att se om de kan hitta en billigare komponent eller om det finns en annan konkurrerande komponent som uppfyller våra krav bättre eller är billigare.
Gruppen gjorde en rankningslista (bilaga 8) där de rankade tre stycken komponenter inom samma kategori efter de krav som påverkade dem förutom priskravet, då de flesta handelssidor inte ger ut priset för kvantiteten gruppen sökte. Gruppen kontaktade då alla de företagen som inte visade priset för den kvantitet som de var intresserade av för offerter, som efter svar gjorde att gruppen bytte rankningen på några av de komponenterna i varje komponentkategori.
Gruppen använde sig av Fredy Olssons komponentval för att få fram både de existerande komponenterna och de komponenterna som gruppen själva har konstruerat. Fredy Olssons komponentval är egentligen inte riktat mot den typ av konstruktion som gruppen har gjort men den fungerade ändå att använda till gruppens arbete. Därför har gruppen valt enligt punkt ett som kallas plagierat val av komponent inom Fredy Olssons komponentval vilket innebär att använda komponenter som redan använts och fungerat i liknande produkter. Många av komponenterna kräver att man kan teknisk data om dem vilket gruppen oftast inte har tillräckligt med kunskap om vilket kan göra att de olika komponenterna inte passar med varandra och kan kräva mindre modifikationer vad gäller koppling och dylikt.
26 5.2.3. Materialval
Gruppen använde materialdatabasen CES Edupack 2015 för att ta fram vilka material våra unika komponenter ska vara gjorda av. Där databasen var bristande tog gruppen information från Karlebo:s materiallära bok. Om informationen var motsättande mellan boken och databasen så gick gruppen på databasens info då den är mer uppdaterad samt då den tar upp alla variationer av det valda materialet.
Gruppen valde polypropen till chassidelarna då det är tålig samtidigt som det väger lite. I urvalet av plaster var det enkelt att välja mellan de tre material som tagits fram då polypropen presterade bäst i alla kategorier som gruppen tagit fram att jämföra materialen med.
Till ramdelen som tillverkas i metall valde gruppen aluminium då det tål mycket samtidigt som det är lätt. Magnesium valdes bort på grund av att de mekaniska egenskaper var för låga då materialets sträckgräns ligger mer än hälften under de andra metallerna. Valet på metall stod då mellan rostfritt stål och aluminium som både klarar de mekaniska egenskaperna samt de termiska egenskaperna bra men valet föll på aluminium tillslut på grund av ett lägre pris och lägre densitet.
Då gruppen tidigt i processen haft med som krav att produkten ska väga så lite som möjligt var densiteten en viktig parameter att ta hänsyn till och eftersom gruppen har ett maxpris för
tillverkning var priset för materialet en viktig del i materialvalet. Vid valet av metall var det även viktigt för gruppen att använda sig av en metall som går att återvinna för att tänka på miljön.
Skyddsglaset är gjort av polyeten då det går att göra transparent samtidigt som det är tillräckligt hållfast. Tyvärr fanns inte möjligheten att använda polypropen plast som gruppen använt till chassit på grund av att polypropen plast inte går att göra helt transparent vilket inte fungerar då informationen på skärmen måste synas tydligt för användaren. Därför föll valet på polyeten plast som var gruppens andra val av plast till chassit.
Gummilisterna är gjort av naturgummi då det är relativt billigt samt tåligt vid upprepad
användning. Materialet är även en av de mest vänliga mot miljön vilket gruppen tycker är viktigt.
5.2.4. FEM-analyser
I kravspecifikationen har gruppen satt upp som krav att produkten skall vara hållfast emot stötar och fall mot marken. För att kontrollera att produkten klarar av har det utförts FEM-analyser på CAD-modellen i Catia där gruppen simulerat olika typer av belastningar. Gruppen har räknat på vilken spänning som uppkommer i materialet vid fall från 1meters höjd samt belastningen om man skulle råka sätta sig på enheten. Resultatet av FEM-analyser blev att enheten klarar av att ta emot fall från 1m och även om man skulle sätta sig på enheten vid en maxvikt på 80kg
(se spänningsanalyser i bliaga 14). Det går inte fullt lita på dessa simuleringar men gruppen har fått uppfattning om vad produkten klarar av. För att säkerställa produktens hållfasthet krävs det dock att man utför fler simuleringar i ett FEM-program samt fysiska tester på en komplett prototyp.
27 5.2.5. Förslag till fortsatta aktiviteter
Gruppens förslag till fortsatta aktiviteter för 365id är att beställa hem komponenterna som ska användas i enheten och testa att alla komponenterna kan kopplas ihop och fungera tillsammans.
Då gruppen inte har någon kunskap inom ellära samt bristande tid har de inte haft möjlighet att testa alla komponenter tillsammans. Företaget bör även komplettera komponentundersökningen som utfördes för att undersöka om man kan hitta komponenter som sänka priset på ytterligare då offerter som tagits från vissa företaget endast visat priset vid köp av en komponent. Totalt tillverkningspris är inte helt fastställd ännu och därför bör företaget ta in offerter från olika företag för att få bästa möjliga pris vid tillverkning av produkten.
Under projektet har gruppen utfört FEM-analyser på CAD-modellen där olika belastningsfall har simulerats men inga tester på fysiska modeller har utförts därför bör företaget tillverka mer verklighetsbaserade prototyper och utföra fysiska tester för att säkerställa produktens hållfasthet.
Tillverkningen av chassit kommer ske genom formsprutning och för att tillverkningen ska kunna genomföras korrekt bör man utföra en flödesanalys hur materialet flödar i formen för att få bästa möjliga resultat.
28