Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka faktagranskning som en för Sverige ny journalistisk genre, samt vilken syn på sanning som den ger uttryck för. Vi ser den här undersökningen som en inledande betraktelse av vad denna korta period av svensk faktagranskning har fört med sig.
Under undersökningens gång har många intressanta frågor uppstått som vi inte undersökt specifikt men som vi här kan diskutera. Hur stämmer till exempel de tidiga ambitionerna med faktiskt.se med hur det slutligen blev? Blev man, som Martin Jönsson hoppades, ett värn mot grupper som ville skapa kaos och sprida desinformation?
Vi menar att i den mån desinformation har stävjats har den legat i ambitionen att prägla samhällsdebatten inför valet 2018 med fakta och etablerad journalistik, snarare än att angripa påståenden av grupper som vill påverka det svenska valet. De flesta faktagranskningarna på faktiskt.se har trots allt handlat om politikers påståenden om ekonomi och välfärd, och omdömen har ofta baserats på myndighetsrapporter och offentlig statistik. Politikerna har dessutom, som den kvantitativa undersökningen visar, ofta haft delvis rätt i sina påståenden.
Huruvida Sverige verkligen utsattes för grupper som ville störa valet vet vi inte, men om så skedde verkar man på faktiskt.se i alla fall inte ha valt att faktagranska särskilt många påståenden från sådana. Faktiskt.se har alltså inte i första hand agerat värn mot desinformationskampanjer med syfte att skapa kaos, utan snarare sysslat med klassiska valfrågor.
Utifrån vår undersökning, främst den kvalitativa delen, uppfattar vi inte att resonemang om sanning, osanning, lögn, verklighet och säker kunskap har spelat någon större roll inom svensk faktagranskning hittills (dock vet vi inte hur stor roll dessa frågor har haft inne på redaktionerna), trots höga sanningsanspråk.
säkra svar, vilket dock inte alltid har varit fallet. Avsaknaden av diskussioner kring nämnda företeelser blir dessutom tydlig när kontexten kring ett påstående har spelat liten roll och ett ”hårt” omdöme satts. Användningen av sanningsomdömen, som enligt vår analys inte behöver visa på en personlig epistemologi hos faktagranskare, kan vara något av en gimmick, i alla fall om man lyssnar till Charlotta Friborg, ansvarig utgivare på SVT Nyheter. I radioprogrammet Medierna säger hon att ”det är när vi tvingas göra ställningstaganden som journalistiken får nerv” (Medierna 28 april 2018). Att vara kategorisk i omdömen om sanningen bakom politikers påståenden kanske bara är ett sätt att visa på oberoende och professionalitet. Kanske att få uppmärksamhet? Att kunna säga att till exempel en politiker har ”Helt fel” eller ”Helt sant”, väcker säkerligen större uppmärksamhet än något i stil med ”Enligt trovärdiga källor är detta förmodligen sannolikt”.
Vi menar att det självpåtagna tvånget att sätta ett sanningsomdöme på alla påståenden, i kombination med flexibiliteten kring metoden, framför allt möjligheten att tolka påståenden hårt eller mjukt, har öppnat för viss godtycklighet. Man har kunnat vara följsam med vad man betraktar som sympatiska avsändare, och mer av en paragrafryttare med avsändare som man betraktar som förkastliga. Man har alltså kunnat behandla avsändare och påståenden olika. Om Tuchman (1972) menade att objektivitet användes av journalister som skydd mot kritik tycker vi oss snarare se att faktagranskning, om metoden är flexibel, snarare ökar risken för kritik, då vissa aktörer, ibland med rätta, kan anse sina egna påståenden tolkade hårt medan andras påståenden tolkade mjukt.
En åtgärd mot detta hade kunnat vara att följa metoden till punkt och pricka, vilket skulle medföra att alla påståenden behandlas lika. Detta skulle dock kunna riskera att att läsningen av en faktagranskning inte skulle bli mycket mer än att ta del av en standardiserad redogörelse snarare än en läsvärd artikel.
Den tydliga vetenskapliga karaktären hos faktagranskningsmetoden kan antyda en önskan om professionalisering, men metoden har dessutom en de-professionaliserande funktion. En läsare av faktagranskningen ska kunna granska och själv återskapa den. Reportern ska inte vara den enda som kan komma fram till resultatet. Vi har inte undersökt huruvida läsare av faktagranskningar själva har granskat källor eller tagit kontakt med experter. Hur faktiskt.se har mottagits i samhället och bland politiker ser vi gärna fortsatt forskning kring, men under undersökningens gång har vi informellt frågat folk i vår närhet om de känner till faktiskt.se. De flesta har inte känt till detta faktagranskningssamarbete alls.
Lucas Graves föreslog att faktagranskning innebär att bifoga ”fotnoter” till uttalanden i samhällsdebatten (Graves 2013, sid. 226). Samme Graves konstaterade också, tillsammans med Federica Cherubini, att faktagranskare i allmänhet ignoreras av politiker (Graves & Cherubini 2016, sid. 23).
Vid den här undersökningens början var vår ambition att även föra in data om reaktioner i sociala medier i vår kvantitativa undersökning. Denna idé övergavs till förmån för ett fokus på innehållet. De inledande observationerna vi dock hann göra visade på en blygsam mängd likes, kommentarer, reaktioner och delningar i sociala medier.
Kanske vore det fördelaktigt om faktagranskningsredaktionerna anammade denna något perifera roll i samhällsdebatten, och nöjde sig med att de faktagranskningar man utför inte blir mer än just fotnoter. Metoden hindrar ju, i alla fall i teorin, granskning av allt som inte följer kriterierna, och det som granskas rör sig endast kring ett påstående. Kanske skulle faktagranskningsmetoden gynnas av att justeras till att endast tillåta källor, på vilka faktagranskningens slutgiltiga omdöme baseras, i form av skriftliga myndighetsrapporter och offentlig statistik, medan alla frågor som kräver andra källor får genomgå normal journalistisk undersökning, fri från kriterier för påståenden, krav på replikerbarhet och sanningsomdömen. Flera av de faktagranskningar vi har läst har varit imponerande tydliga och pedagogiska gällande just statistik. Det är dessutom vid läsning av sådana som vi inte har haft någon anledning att ifrågasätta slutgiltiga omdömen eller brist på resonemang kring vad som kan anses vara säker kunskap och sanning.
Faktiskt.se upphörde vid utgången av valåret 2018, vilket innebär att Sverige och svensk journalistik hittills
har upplevt ett drygt halvår med faktagranskning. Enligt uppgifter kan faktiskt.se komma att återuppstå i ny form. Hur denna kommer att se ut vet vi inte, men vi gissar att den debatt kring journalistik och sanning som uppstod när faktiskt.se lanserades kommer att återuppstå när nästa faktagranskningsprojekt sjösätts. Faktagranskning må ha en plats i svensk journalistik framöver. Det finns trots allt faktapåståenden som kan sägas vara sanna och osanna, men hur detta görs, och hur påståenden och avsändare behandlas, kan behöva tänkas kring mer än vad som hittills gjorts. I annat fall kan den kritik som en gång riktades mot Walter Cronkites ”And that’s the way it is” gälla även för efterföljarna till faktiskt.se: Att man utger sig för att besitta kunskap om vad som är “Helt sant” och “Helt fel”.
Referenser
Aftonbladet (2015). Svenske professorn läxar upp dansk journalist om flyktingkrisen, Aftonbladet 2015-09-03
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6nV1qr/svenske-professorn-laxar-upp-dansk-journalist-om-flyktingkrisen [2018-11-17] Bohlin, M. (2018). Martin Bohlin om SVT:s haveri: Ni springer nazisternas ärenden. Nerikes Allehanda 2018-07-04
https://www.na.se/artikel/ledare/marcus-bohlin-om-svt-s-haveri-ni-springer-nazisternas-arenden [2018-12-11] Boström, H. (2018). Faktiskt.se mestadels ett fiasko, Göteborgsposten 2018-06-04
http://www.gp.se/ledare/bostr%C3%B6m-faktiskt-se-mestadels-ett-fiasko-1.6326097 [2018-11-15] Carey, J.W. (1999). Journalists Just Leave. The Ethics of an Anomalous Profession.
I: Baird, R.M., Loges, W.E. & Rosenbaum, S.E. (red.). The Media and Morality. Amherst: Prometheus Books. Sid. 39-54 Carlén, L., Küttim, J. & Wicklén, J. (2018) Faktiskt oklart om Stefan Löfven är miljonär. SVT 2018-05-16
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/faktiskt-oklart-om-stefan-lofven-ar-miljonar [2018-12-09] Dagens Nyheter (2018). Fem medieföretag bakom nya projektet faktiskt.se, Dagens Nyheter 2018-04-25 https://www.dn.se/nyheter/fem-medieforetag-bakom-nya-projektet-faktisktse/ [2018-11-20] Ekström, M. & Nohrstedt, S.A. (1996). Journalistikens etiska problem. Rabén Prisma: Stockholm
Ewald, H. (2018c). Fortsatt stor spridning av lögner om Fatemeh Khavari på sociala medier. Dagens Nyheter 2018-06-29
https://www.dn.se/nyheter/politik/fortsatt-stor-spridning-av-logner-om-fatemeh-khavari-pa-sociala-medier/ [2018-12-11] faktiskt.se (2018). Så jobbar vi, Faktiskt.se. https://www.faktiskt.se/sa-jobbar-vi/ [2018-11-20]
Graves, L. (2013). Deciding What’s True: Fact-Checking Journalism and the New Ecology of News. Diss., Columbia University. New York: Columbia University Press
Graves, L. (2016). Anatomy of a Fact Check: Objective Practice and the Contested Epistemology of Fact Checking. Communication, culture & critique, Vol. 10, nr. 3, sid. 518-537
Graves, L. & Cherubini, F. (2016). The Rise of Fact-Checking Sites in Europe, Reuters Institute for the Study of Journalism. Hökmark, G. (2018). Fredsrörelsen borde göra slut med krigsförbrytarna. Expressen 2018-04-20
https://www.expressen.se/debatt/fredsrorelsen-borde-gora-slut-med-krigsforbrytarna/ [2018-12-11] Hökmark. G. (2018b). SVT:s åsiktspoliser har nu kommit till mig. Expressen 2018-05-08
https://www.expressen.se/debatt/svts-asiktspoliser-knackar-pa-min-dorr/ [2018-12-11] IFCN (u.å.). Code of Principles. International Fact-Checkers Network
https://ifcncodeofprinciples.poynter.org/know-more/the-commitments-of-the-code-of-principles [2018-11-17] IFCN (u.å.b). Code of Principles - Application & Assessment. International Fact-Checkers Network
https://ifcncodeofprinciples.poynter.org/application/public/dagens-nyheter/E2C5C99F-2F24-3DE1-7543-9DDBABC519B1 [2018-12-02]
https://mediebruset.nu/2018/07/05/klavertramp-nar-svt-faktakollar-forintelsen/ [2018-12-11] Johansson, B. (2015). Journalistiken, objektiviteten och partiskheten. I: Karlsson, M. & Strömbäck, J. (red.)
Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur, sid. 189-206
Knowlton, S.R. (2005). Into the 1960s and Into the Crucible. I: Knowlton, S.R. & Freeman, K.L. (red.) Fair and Balanced: A
Historuy of Journalistic Objectivity. Northport: Vision Press. Sid. 221-235
Krutmeijer, M. (2018). Dunderhaveri av SVT att ”faktagranska” ifall Förintelsen ägt rum. Sydsvenskan 2018-07-04 https://www.sydsvenskan.se/2018-07-04/dunderhaveri-av-svt-att-faktagranska-ifall-forintelsen-agt [2018-12-11] Laurin, F. (2018b) Hökmark får finna sig i en debatt baserad på fakta. Expressen 2018-05-18
https://www.expressen.se/debatt/hokmark-far-finna-sig-i-en-debatt-baserad-pa-fakta/ [2018-12-11] Linderborg, Å. (2018). Lägg ned faktakollen, Aftonbladet 2018-04.25
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jP7yM9/asa-linderborg-lagg-ner-faktakollen [2018-11-15] Lindquist. K. (2018). SVT låter nazister sätta dagordningen. Dagens Nyheter 2018-07-04
https://www.dn.se/kultur-noje/kristina-lindquist-svt-later-nazister-satta-dagordningen/ [2018-12-11] Lippman, W. (1922). Public Opinion. New York: Harcourt, Brace & Howe
Maras, S. (2013). Objectivity in Journalism. Cambridge: Polity Press
Nesser, J. (2018). Kriget om sanningen kan börja. Faktiskt, Journalisten, nr. 4 2018
Nilsson, Å. (2010). Kvantitativ innehållsanalys. I: Ekström, M. & Larsson, L. (red.). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Sid. 119-152
Nordlund, L. (2018). SVT:s faktakoll är rena haveriet. Expressen 2018-07-04
https://www.expressen.se/ledare/linda-nordlund/svts-faktakoll-ar-rena-haveriet/ [2018-12-11] Politifact (u.å.). The Principles of the Truth-O-Meter: PolitiFact’s methodology for independent fact-checking.
https://www.politifact.com/truth-o-meter/article/2018/feb/12/principles-truth-o-meter-politifacts-methodology-i/ [2018-12-21]
Romano, C. (1986). The Grisly Truth About Bare Facts. I: Manoff, R.K. & Schudson, M. (red.) Reading the News. New York: Pantheon Books, sid. 38-78
Rosén, E. (2018). Farlig faktakoll från faktiskt.se, Politism 2018-04-25
http://www.politism.se/story/farlig-faktakoll-fran-faktiskt-se/#post-58333 [2018-11-15]
Schudson, M. (1978). Discovering the News: A Social History of American Newspapers. New York: Basic Books
Schudson, M. & Anderson, C. (2008). Objectivity, Professionalism, and Truth Seeking in Journalism. I: Wahl-Jorgensen, K. & Hanitzsch, T. (red.). The Handbook of Journalism Studies. London: Routledge.
Sveriges Radio (2013). Vad är public service?
SVT (u.å.). Public Serviceuppdraget. http://www.svtb2b.se/?page_id=24 [2018-12-08]
Tuchman, G. (1972). Objectivity as Strategic Ritual: An Examination of Newsmen's Notions of Objectivity. American Journal of Sociology, Vol. 77, nr. 4 (Jan., 1972), sid. 660-679
Watkins, T. (2009). How ‘That’s the way it is’ became Cronkite’s tag line. CNN 2009-07-18 http://edition.cnn.com/2009/US/07/18/cronkite.thats.the.way.it.is/ [2018-12-11] Werner, B. (2018). Faktiskt.se är slöseri med licenspengarna. Göteborgsposten 2018-05-20
http://www.gp.se/kultur/kultur/faktiskt-se-%C3%A4r-sl%C3%B6seri-med-licenspengarna-1.6074052 [2018-11-15] Wikforss, Å. (2017). Alternativa fakta. Lidingö: Fri tanke förlag
Vinnova (2018). Unikt samarbete ska motverka falska nyheter inför valet. 2017-10-26
https://www.vinnova.se/nyheter/2017/10/unikt-samarbete-ska-motverka-falska-nyheter-infor-valet/ [2019-01-01]
Empiriskt material
Andrén, S. (2018). Faktiskt oklart om samhället kommer förlora 150 miljarder per år. SR 2018-10-19 https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=5184&artikel=7070783 [2018-12-07] Carlén, L. (2018a). Nej, barn till samkönade föräldrar får inte identitetsproblem. SVT 2018-05-11
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nej-barn-som-vaxer-upp-med-samkonade-foraldrar-far-inte-identitetsproblem [2018-12-07]
Carlén, L. (2018b). Två tredjedelar av världens vilda djur kommer kanske ha dött på 50 år. SVT 2018-06-05
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tva-tredjedelar-av-varldens-vilda-djur-kommer-kanske-ha-dott-pa-50-ar [2018-12-07]
Carlsson Tenitskaja, A. (2018). Faktiskt helt fel av Hanif Bali om ”abnormt höga nivåer”i asylprognos. Dagens Nyheter 2018-07-30 https://www.dn.se/nyheter/politik/faktiskt-helt-fel-av-hanif-bali-om-abnormt-hoga-nivaer-i-asylprognos/ [2018-12-07] Carlsson, Tenitskaja, A. & Ewald, H. (2018). Delvis sant om Löfven och Sveriges skatter i spritt inlägg. Dagens Nyheter 2018-08-10 https://www.dn.se/ekonomi/delvis-sant-om-lofven-och-sveriges-skatter-i-spritt-inlagg/ [2018-12-07]
Ewald, H. (2018a). Nej, den här bilden visar inte bildäck som ”återvinns” i Gaza. Dagens Nyheter 2018-06-28. https://www.dn.se/nyheter/politik/nej-den-har-bilden-visar-inte-bildack-som-atervinns-i-gaza/ [2018-12-07] Ewald, H. (2018b). Den här bilden ger inte en korrekt bild av SD:s jämställdhetspolitik. Dagens Nyheter 2018-07-04.
https://www.dn.se/nyheter/politik/nej-den-har-bilden-ger-inte-en-korrekt-bild-av-sds-jamstalldhetspolitik/ [2018-12-07] Kudo, P. (2018a). Ja, antalet poliser har minskat – men inte mycket. Svenska Dagbladet 2018-05-07
https://www.svd.se/lofven-och-bjorklund-i-brak-sant-att-antalet-poliser-minskar [2018-12-07] Kudo, P. (2018b). Missvisande om billig tandvård för asylsökande. Svenska Dagbladet 2018-05-26. https://www.svd.se/missvisande-om-billig-tandvard-for-asylsokande [2018-12-07] Küttim, J. (2018). LO: Provanställd på livstid med Moderaternas politik. SVT 2018-04- 25.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/innebar-moderaternas-politik-att-vi-blir-provanstallda-pa-livstid [2018-12-07] Küttim, J. & Carlén, L. (2018). Polsk tv sprider falska nyheter om Sverige efter skogsbränderna. SVT 2018-08-08
Lagercrantz, M. (2018). Helt fel om ogiltiga röster och valfusk. Sveriges Radio 2018-09-14 https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=5184&artikel=7043638 [2018-12-07]
Laurin, F. (2018). Nazistiska NMR:s påstående om Förintelsen är givetvis en lögn. Sveriges Television 2018-07-04 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nordiska-motstandsrorelsen-har-helt-fel-om-forintelsen [2018-12-07]