Innehållet av detta kapitel kommer att utgöras av en diskussion om de resultat jag kommit fram till och en reflektion kring möjliga förbättringar som skulle kunna göras vid nästa förbättringsprogram. Jag kommer även att göra en reflektion kring mina forskarerfarenheter som jag berikat min unga forskar- karriär med, samt ge förslag på fortsatt forskning inom ämnet.
8.1 Slutdiskussion
Studien har visat att kunskapen som förbättringsprogrammet har genererat består hu- vudsakligen utav verktyget för säkrare framtagning av nya arbetsmetoder vid arbetet med dementa vårdtagare. Detta verktyg, som kallas för PDSA-verktyg används för att, på ett säkrare och ett mer överskådligt sätt planera, genomföra och utvärdera en ny arbetsmetod och sedan aktivt arbeta med den. För att kunna använda detta verktyg använder man ett antal olika mätinstrument men också den faktakunskapen kring lä- kemedelshantering och läkemedelsinverkan på dementa vårdtagare som man fått i detta förbättringsprogram. Samtidigt har man insett vikten av kontinuerliga läkeme- delsgenomgångar för varje vårdtagare. Användningen av metodiken var svårast i bör- jan i både FP1 och FP2 medan användningen av metodiken upplevs lättare i dagslä- get. All den här kunskapen i allmänhet och PDSA-verktyget i synnerhet används fli- tigt inom demensavdelningar som båda förbättringsprogrammen har haft i fokus. Nå- gon spridning av Genombrottsmetodiken till andra avdelningar inom verksamheten har inte skett förutom PDSA-verktyget vars användning inom dessa avdelningar är av ringa mått. Spridningen till dessa avdelningar har inte skett huvudsakligen pga. att man inte ansåg att det var syftet med deltagandet i förbättringsprogrammen. Andra betydande faktorer som påverkade spridningen var att arbetslagsledarna inte ser för- bättringsarbete som en del av sin roll, deras omfattande arbetsuppgifter (som primärt är av administrativ karaktär) men också personalens attityd gentemot dessa aktivite- ter.
Utifrån det empiriska materialet är min reflektion att en möjlig anledning till varför svårigheten var störst i början av arbetet berodde på att kunskapen i början var teore- tisk, i och med att man fick lära sig de teoretiska grunderna i Genombrottsmetodiken. Det svåra kan ha varit att operationalisera denna teoretiska kunskap, som upplevdes som svår av en del informanter, och omvandla den till praktisk kunskap. En del av informanterna upplever att de fortfarande har svårigheter att arbeta med metodiken då man formulerar en ny idé om en ny arbetsmetod och omvandlar den i text och be- skrivning för att kunna testa den med hjälp av PDSA-verktyget. Detta innebär att en del av informanter fortfarande har samma svårighet som skulle kunna behjälpas ge- nom ytterligare utbildning.
8.2 Att tänka på vid nästa förbättringsprogram
För att främja Genombrottsmetodikens varaktighet inom verksamheten bör förbätt- ringsprogrammets organisatörer tillhandahålla ett eller flera uppföljningstillfällen efter att programmet officiellt har avslutats. Inom verksamheten bör man även jobba med att öka medarbetarnas förbättringskunskap som ses som summan av olika för- bättringstekniker och medvetenheten om att förbättringsarbete är en del av ens var- dagliga arbete. Ett sätt att få medarbetarna delaktiga är att påvisa behovet av förbätt- ringsarbetet innan man beslutar att starta ett sådant. På så sätt kan man involvera medarbetarna från början och få dem delaktiga i även beslutsprocessen. Att inkludera någon från personalen i det deltagande teamet i FP2 var en lärdom som verksamheten fått från FP1. Det som man ytterligare skulle kunna göra är att erbjuda och organisera utbildningstillfällen för den övriga personalen så att de kan lära sig den förbättrings-
53 metodik som är tänkt att användas i ett nytt förbättringsarbete. En annan viktig faktor som kan påverka användning och spridning av en förbättringsmetodik är klara och tydliga arbetsledarroller i processen, men också ett klart definierat syfte och uppdrag.
8.3 Mina forskarerfarenheter under studien
Resan under detta forskningsprojekt har varit väldigt spännande men framförallt läro- rik. Vikten av förarbetet och planering av studien har ännu en gång bekräftats. Det jag har märkt nu i efterhand är att min forskarambition har varit otyglad eftersom jag för- sökte omfatta mer än vad denna studie hade resurser för, främst i form av sidantal. Jag fick göra omfattande avgränsningar, särskilt när det gäller att undersöka de olika villkoren för metodikens användning och spridning inom verksamheten. En av de viktigaste delarna i undersökningar av detta slag är materialinsamlingen och valet av materialinsamlingsinstrumentet. Min uppfattning är att detta val gensvarade studiens syfte och ämne. Det som möjligtvis kunde ha gjorts bättre hade varit att formulera enklare frågor i intervjuguiderna men också en ytterligare fördjupning i olika inter- vjutekniker för att på så sätt eventuellt välja en bättre teknik vid de olika intervjuerna. En av informanterna anmärkte att svaren eventuellt hade varit ”bättre” ifall man fått intervjuguiden innan själva intervjun. Själv har jag begrundat denna möjlighet, men min starkaste motivering att jag valde bort den är att jag ville ha ”färska” svar. Jag hade uppfattningen att det fanns risk att slutresultatet skulle bli snedvridet i fall man fick tillfälle att kanske ”förberedda” svaren så att de blir korrekta utifrån verksamhe- tens synpunkt. Teorivalet är en annan viktig aspekt som i mångt och mycket utbreder men också begränsar en studie. Mitt val av den teoretiska basen för den här studien har varit alltför bred, men samtidigt begränsande. Bredden ses i de fyra aspekter som författaren anser påverkar spridning av en innovation, medan begränsningen gäller att vissa av dessa aspekter inte är tillräckligt uttömmande.
8.4 Förslag på fortsatt forskning
På grund av sidantalet som begränsade denna studie har jag varit tvungen att föra vis- sa avgränsningar. En av dessa gäller faktorer som påverkar spridning av metodiken kopplade till det som Rogers (2003) kallar för sociala system. Dessa faktorer skulle kunna utförskas ytterligare då man skulle kunna undersöka på vilket sätt olika sociala strukturer, normer och värderingar, organisationens officiella likväl inofficiella kultur och andra aspekter av ett socialt system förhåller sig till det nya, innovativa, föränd- ringsbenägenhet etc. Samtidigt skulle man kanske kunna identifiera vilka faktorer som påverkar dessa olika aspekter och eventuellt komma med förslag på hur dessa aspekter skulle kunna förändras. Min övertygelse är att den mänskliga resursen i en verksamhet är en av de absolut viktigaste och att man alltid bör kunna hitta sätt att utveckla den och få den att växa kompetensmässigt.
54