I kapitlet diskuteras analysen gentemot studiens bakgrund och tidigare forskning.
Diskussion mot bakgrund
De behavioristiska verktygen som främst togs upp av lärarna infaller under Skinners operanta betingning. Det handlade främst om positiv förstärkning och positiv bestraffning som lärare använder sig av. Samtliga lärare nämnde att de har provat belöningar i sin undervisning. En del ansåg att det inte var effektivt medan andra var positivt inställda till belöningar. Enligt Törneke kan belöningar skapa elever till ögontjänare som endast vill åt belöningarna och därmed går miste om lärandet (Törneke 2010, s. 167). Flera av lärarna har varit inne på samma spår som Törneke. De menar att man måste tänka igenom innan belöningssystem används. För att sätta stopp för oönskat beteende medgav lärarna att de använder tillsägelser i sin undervisning. En lärare nämnde att tillsägelser förekommer i hennes undervisning men att det inte är något som hon vill behöva använda sig av. Karlberg menar att tillsägelser och skäll endast fungerar som en kortsiktig lösning dock är det väldigt vanligt förekommande (2011, ss. 46-47). Vilket bekräftas av lärarnas reflektioner där de flesta angav att de använde sig av tillsägelser. Enligt Holden och Karlberg finns det risker med utsläckning. Ibland kan elevens beteende öka i frekvens eftersom eleven upptäcker att beteendet inte får någon konsekvens (Holden, 2013, s. 77) (Karlberg, 2011, s. 52). Med koppling till tidigare forskning kunde vi se ett samband med vad en lärare sade. Läraren nämnde att ignorering av ett oönskat beteende har använts enstaka gånger. Responsen från eleven har dock inte alltid blivit som läraren önskat.
Diskussion mot tidigare forskning
Syftet för användandet av behavioristiska verktyg hos majoriteten av lärarna var att det vill skapa en bra klassrumsmiljö. En av lärarna menar att hon vill föregå med ett gott exempel eftersom hon är ledaren. Samt att hon använder eleverna som modeller. Genom det skapas det klassrumsnormer tillsammans med eleverna. Det stämmer överens med det Karlberg tar upp om klassrumsmiljöer och normer som lärare bör skapa (2011, s. 17). Två av lärarna har använt belöningssystem men gör det inte längre av anledningen att de inte upplever det som effektivt. Didau och Rose nämner att en av anledningar till att lärare använder sig av belöningssystem kan vara att det upplever det svårt att kontrollera elevers beteende. Och då tar till metoder som de tror ska hjälpa dem som exempelvis belöningssystem utan att egentligen ha tänkt igenom det. Enligt Didau och Rose var Skinner en förespråkare för belöningar och ansåg att det var effektivt för att ändra individers beteende (2016, ss. 163-164). Den uppfattningen som en av lärarna har är
att lärare ibland sätter in belöningssystem förhastat istället för att finna orsaken till ett visst beteende hos en elev vilket överensstämmer med det Didau och Rose hävdade.
Två av lärarna ansåg att belöningssystem kan upplevas som orättvist av eleverna. En av lärarna menade även att det kan bli en kollektiv bestraffning. Det stämmer överens med vad Ogden anser, att det blir orättvist ifall enstaka elever får specialbehandling av läraren. Det kan resultera i att eleverna härmar eller upprepar det dåliga beteende för att få samma behandling av läraren (2003, s.113). Vilket lärarna hävdade och reflekterade över.
Tre av lärarna var positivt inställda till belöningssystem och använde det i sin undervisning. Karlberg och Woolfolk nämnde att belöningar som konsekvens kan skapa motivation (2014, s. 414) De tre lärarna ansåg att eleverna blir mer motiverade. Dock hävdade Deci, Koestner och Ryan att belöningar påverkar inre motivationen negativt, eleverna handlar utifrån yttre motivation och endast utför handlingen för att få belöningar (1999, s. 1). En annan lärare reflekterade på samma sätt kring motivation som Deci, Koestner och Ryan.
Enligt Blomgren regleras den yttre motivationen av lärare genom att de ger belöningar. Elever som däremot drivs av inre motivation handlar utifrån att de tycker att uppgifterna är roliga, intressanta och utmanande (2016, ss. 77-78). Det stämmer överens med en lärares svar. Lärarens syfte var att påverka den inre motivationen men genom att sätta in ett belöningssystem menade hon att det endast är den yttre motivationen som påverkas. Det kan leda till att eleverna inte vill utföra en uppgift om de inte får belöning för det vilket ytterligare en lärare påpekade. Vilket stämmer överens med Karlbergs resultat där han kommit fram till att belöningar kan skapa en mättnad hos eleverna (2016, s. 63). Även Ogden nämnde att elever som är vana att få belöningar har svårare att utföra handlingar som inte resulterar i en belöning (2003, ss. 114-115). Vilket flera av lärarna ansåg vara ett hinder med att dela ut belöningar.
Beröm var ett verktyg som används frekvent av majoriteten av lärarna i deras undervisning. De exempel som gavs var ‘’bra jobbat, vilken bra klass ni är ‘’ vilket egentligen inte bidrar med information om uppgiften eller hjälper eleven framåt i arbetet. Det kan jämföras med Hattie som refererar till Wilkinson som kommit fram till att beröm har en låg effektstorlek på 0.12 på elevers studieresultat eftersom det inte bidrar med att information om uppgiften eller hjälper eleven framåt (2017, s. 164). En av lärarna påstod att användandet av beröm var med koppling till feedback. Hattie hävdade också att beröm och återkoppling ska hållas isär eftersom det kan leda till förvirring hos eleverna (2017, s. 164).
Majoriteten av lärarna ansåg att deras ledarskaps påverkas positivt med hjälp av att använda olika sorter av behavioristiska verktyg. De menade att ledarskapet stärks eftersom det resulterar i en god stämning i klassen och att det inte är tillsägelser som förekommer ständigt. Flera av lärarnas syfte med användandet av verktygen var att skapa ordning och reda i klassrummet för att lärandet ska optimeras för eleverna. I samband med det framhävs det att flera av lärarna hade regler i klassrummet. Det stämmer överens med Ogden och Samuelsson. Samuelsson menar att
etablering av regler stärker ledarskapet samtidigt som ordning och disciplinen i klassrummet upprätthålls (2008, ss. 31, 36). Ogden menar också att etablering av regler resulterar i att eleverna får det konkretiserat vad som förväntas av dem. Två av lärarna tog upp hur viktigt det är att vara konsekvent. Det kan jämföras med Ogden som menar att det blir svagheter i ledarskapet om läraren ger tomma hot (2003, ss. 119, 70). De två lärarna menar alltså det krävs att man alltid måste vara konsekvent för att eleverna ska uppfatta en som trovärdig. Det var även flera av lärarna som delade med sig av sina reflektioner kring konsekvenserna verktygen kan medföra. Det framkom att vissa lärare tänkt noggrant på konsekvenserna innan de valt verktyg. Det kan kopplas ihop med Ogden som hävdade att läraren bör tänka efter på vilka konsekvenser det kan bli för både den enskilda eleven samt för elevgruppen i stort innan läraren går in för att modifiera beteenden (2003, s.114). Hattie menar att olika metoder kan passa för olika elever vilket majoriteten nämnde var en möjlighet med användandet av verktygen. Flera av lärarna nämnde också att de testat sig fram för att hitta ett verktyg som passar dem bra. Samt att de har utvärderat verktygen de använt sig av för att se om det blivit den effekt som de önskat. Vilket får en tydlig koppling till det Hattie som menar att det är viktigt att läraren ska utvärdera lektionens påverkan det har på eleverna för att säkerställa och bedöma vad som fungerat och inte fungerat (2017, ss. 117-118).
Konklusion
Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna har använt något behavioristiskt verktyg i sin undervisning. Vid val av verktyg utgick lärarna från de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför för att välja ett verktyg som passade deras syfte. Resultatet visade att lärarna valt att använda de behavioristiska verktygen för att uppnå ett bra klassrumsklimat, öka motivation och stärka eleverna. Det syftar tillbaka till varför frågan. Främst såg lärare de behavioristiska verktygen som ett positivt hjälpmedel i sin undervisning. I enlighet med tidigare forskning ansåg lärarna att det bör finnas en medvetenhet kring verktygen innan de används. Därmed visade det att lärarna hade reflekterat över verktygen och övervägt hinder och möjligheter över sitt användande och alltså tagit hänsyn till frågorna vad och varför. Resultatet visade även att det behavioristiska perspektivet inte var något som lärarna ansåg färgade deras undervisning helt och hållet men att det kunde förekomma i viss utsträckning. Resultatet av studien visade dessutom både likheter och skillnader med tidigare forskning inom samma tema.
Utveckling och vidare forskning av studien kan ske genom att bredda datainsamlingen via exempelvis observationer för att få en större uppfattning om verktygens förekomst och hur de verkligen används. Eftersom det kan skilja sig mellan vad lärare har påstått att de gör gentemot vad som verkligen görs i verksamheten.
Vår uppfattning innan studien var att de behavioristiska verktygen skulle förekomma i stor utsträckning. Det som dock förvånade oss var lärarnas inställning till belöningssystem eftersom vår uppfattning var att det skulle förekomma frekvent med en positiv inställning. Men studiens resultat visade det motsatta. Det som var intressant med studiens resultat var när flera av lärarna delade med sig av sina etiska resonemang och nämnde huruvida verktygen kan användas som ett hjälpmedel eller ett maktmedel. Något som också togs upp var att användandet kan uppfattas som manipulation och huruvida läraren har rätt att bedöma vad som är rätt beteende eller inte. Det som också var intressant var att det inte framkom en negativ inställning om det behavioristiska perspektivet hos majoriteten av de intervjuade lärarna vilket vi trodde det skulle göra. Vår uppfattning efter studien är att behavioristiska verktyg är vanligt förekommande i dagens undervisning och kommer troligtvis finnas i undervisning i en lång tid framöver för att ändra eller vidhålla elevers beteenden. En viktig aspekt som vi tar med oss är att fundera över flera didaktiska frågor innan ett valt verktyg används med tanke på vilka konsekvenser det kan medföra för eleverna och deras lärande.
Referenslista
Alberto och Troutman applied behavior analysis for teachers i
Karlberg, Martin. (2015). Ledarskap: Grundlärare (1st ed.). Essex: Pearson Education. Arevik, Niklas (2014). Hur skapa arbetsro i svenska klassrum? Lärarnas tidning, 2014-05-09
https://lararnastidning.se/hur-skapa-arbetsro-i-svenska-klassrum/ Blomgren, Jan (2016). Den svårfångade motivationen - elever i en digitaliserad lärmiljö.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/47615/1/gupea_2077_47615_1.pdf [2018- 30-11]
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl. ed.). Malmö: Liber. Børge, Holden motivation i
Eikeseth, Svein, & Svartdal, Frode, (2013). Tillämpad beteendeanalys: Teori och
praktik Lund: Studentlitteratur.
Comenius, Johan. Amos & Kroksmark, T. (1999). Didactica magna: Stora undervisningsläran (Ny utg. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Deci, E. L., Koestner, R., & Ryan, R. M. (1999). A Meta-Analytic Review of Experiments Examining the Effects of Extrinsic R
https://selfdeterminationtheory.org/SDT/documents/2001_DeciKoestnerRyan.pdf Didau, D., Rose, N., & Zetterström, G. (2018). Klassrumspsykologi: Från teori till praktik (Första
utgåvan ed.). Stockholm: Natur & Kultur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. Towns, A. E. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan ed.). Stockholm:
Wolters Kluwer.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Karlberg, M., (2011). Skol-komet: Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i
klassrummet. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:373726/FULLTEXT01 [2018-30-11]
Lindström, G., & Pennlert, L. (2016). Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik (6. uppl. ed.). Umeå: Fundo Förlag.
Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning (Fjärde utgåvan, reviderad ed.). Stockholm: Natur & Kultur.
Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare (3., [rev. och uppdaterade] utg. ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Niklas Törneke. (2009). Relational frame theory. Lund: studentlitteratur
Nordlund, O. (1978). Operant analys och behandling av problembeteenden hos barn. Stockholm: GOTAB. Ogden, T., & Wallgren, G. A. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan:
Kompetensutvecklande och problemlösande arbete (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Saugstad, P., & Nilsson, B. (2001). Psykologins historia: En introduktion till dagens psykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Samuelsson, Marcus (2008). Störande elever korrigerande lärare: om regler, förväntningar och lärares åtgärder
mot störande flickor och pojkar i klassrummet.
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A17319&dswid=-330
[2018-30-11]
Schultz, Larsen, & Nilsson B. (1997) Psykologiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Skinner, B. F. (1968/2008). Undervisningsteknologi (B. Nessén, Trans.). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Skinner, B. F. (Burrhus Frederic). (2013). Undervisningsteknologi (3. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Sundström, Ulrika (2013). Skolkomet belönar bra beteende. Pedagogiska magasinet, 2013-11-21.
https://pedagogiskamagasinet.se/skolkomet-belonar-bra-beteende/
Trost, J. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Uljens, M. (1997). Didaktik: Teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskartekniska principer - inom humanistisk
samhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2018-30-11] Watson, J. B., Kinberg, O. & Tell, I. v. (1929).
Behaviorismen (uppförande-psykologien) och dess metoder. Stockholm: Natur och Kultur
Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Vi är två lärarstudenter som heter XX och XX Vi går vår XX termin på grundlärarprogrammet F-3 och har påbörjat ett examensarbete i institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Information om studien: Vi har valt att undersöka hur lärare använder sig utav olika verktyg
för att ändra/vidhålla elevers beteenden i grundskolan. Vi vill ta reda på vilka verktyg som används, när de används och varför de används av lärare i grundskolan. Under vår utbildning har vi behandlat detta område men vi vill ta hjälp av er verksamma lärare eftersom er erfarenhet och kunskap är viktig för vår studie.
Deltagandet i studien innebär att båda eller en av oss kommer till din arbetsplats och utför en enskild intervju med dig i ca 30 minuter. Vi kommer att samla in data genom röstupptagning samt anteckningar. Datainsamlingen kommer att ske under vecka 47-49. Sammanställning av material kommer att ske under resterande veckor under hösttermin.
Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Materialet kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien (publikationer, seminarier och konferenser) kommer alla personuppgifter vara borttagna. Materialet kommer inte att användas för annat än forskning och presentationer av studiens resultat. Genom att delta samtycker du till ovanstående.
Vi är väldigt tacksamma om du kan medverka. Kontakta oss för att bestämma en tid som passar dig för intervjun.
Vid frågor eller funderingar om vår studie, tveka inte att kontakta oss/vår handledare för information!
Med vänliga hälsningar
Student1 Student2
Bilaga 2
Intervjufrågor
Vilken utbildning har du?
Hur många år har du arbetat som lärare? Vilken årskurs undervisar du i dagsläget?
(Följande frågor ska besvaras utifrån nuvarande situationer samt tidigare erfarenheter)
Vilka behavioristiska verktyg använder sig lärare av i grundskolan?
1. Vilka verktyg använder du dig utav i din undervisning? (för att förändra en elevs/elevers beteende?)
Vilka hinder och möjligheter finns det med användning av behavioristiska verktyg enligt lärare?
2. Vilka möjligheter finns det med användandet av verktygen enligt dig? Är det något verktyg som du har återkommit till i din undervisning?
3. Hur upplever du att dessa verktyg påverkar ditt ledarskap i din undervisning? 4. Vilka hinder finns det med användandet av verktygen enligt dig?
Har du någon gång använt ett verktyg där resultat inte blivit som du önskat? Vilket var verktyget och varför blev inte resultatet som du förväntade dig?
Vad vill lärarna uppnå med användandet av behavioristiska verktyg?
5. I vilka situationer använder du dig av verktygen? 6. I vilken utsträckning använder du dig av dessa verktyg?
Sker det kontinuerligt eller sporadiskt?
7. Brukar du använda dig utav olika sorters verktyg för olika elever i din klass? varför?
Vilka anledningar anger lärare för användandet av behavioristiska verktyg i undervisningen och vilka teoretiska resonemang finns bakom det?
8. Vilka är anledningarna till att du använder just dessa verktyg som du nämnt? - finns det riktlinjer på skolan?
9. Vad är ditt syfte med användandet av dessa verktyg? Hur använder du dig utav dessa verktyg?
10. Tycker du att du på något sätt fått någon typ av kunskap/utbildning om hur/när/varför man använder verktygen?
11. Vilket/vilka perspektiv anser du färgar din undervisning?
12. Vilka tankar väcker ordet behaviorism? Finns det inslag av det i din undervisning? När? 13. Vilka etiska funderingar och resonemang har du kring användandet av verktyget?