I följande avsnitt diskuteras studiens metod (6.1), resultat i relation till tidigare forskning (6.2) samt tankar om fortsatt forskning (6.3).
Metoddiskussion
Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver möjligheter och hinder med traditionell skrivinlärning respektive digital skrivinlärning genom metoden ASL. Målet är att bidra med kunskap om hur metoderna kan användas i undervisningen. I studien användes kvalitativa intervjuer för att samla in data.
Studiens intervjuform kan ha påverkat resultatet. Eftersom frågorna ställdes utifrån hur de passade in i samtalet, kan det ha bidragit till att samtalet riktades mot det som intresserade respondenterna. Därför kan relevant information gått förlorad. En mer styrd intervjumetod hade kunnat användas. Det hade dock inneburit att mina tankar hade speglats i de svar som framkom mer än vad de gjorde i denna studie, vilket också hade kunnat påverka resultatet negativt.
En annan aspekt som kan ha påverkat resultatet är respondenternas inställning till ämnet. Under intervjuerna framkom det att samtliga respondenter är mycket positivt inställda till skrivinlärning genom metoden ASL. Det kan ha påverkat hur respondenterna besvarade mina frågor. För att få bekräftelse på att svaren stämde kunde observationer genomförts i samband med intervjuerna. På så vis hade jag som forskare kunnat se hur respondenterna arbetade med metoderna i klassrummet. Genom observationerna hade respondenternas intervjusvar kunnat styrkas alternativt försvagats. Dessutom hade frågorna kunnat ställas på ett annorlunda sätt då de kunde baserats på vad som setts under observationen.
Ytterligare en svaghet är urvalet och antalet respondenter. Genom att ha fler respondenter hade resultatet blivit mer trovärdigt. På grund av den tidsbegränsning som fanns för att utföra studien avgränsades antalet respondenter till fem. Det gjordes eftersom de fem respondenterna gav tillräckligt med underlag för att besvara studiens forskningsfrågor (se mer om antalet respondenter i Kvale & Brinkman, 2014, s. 156-157).
26 En styrka med urvalet är att respondenterna är yrkesverksamma på tre olika skolor samt att de har olika lång erfarenhet av både yrket och de olika skrivinlärningsmetoderna. Det innebär att studien fått högre trovärdighet än om respondenterna arbetet på samma skola eftersom skrivinlärningen skiljer sig åt mellan skolorna. Urvalet omfattade dessutom alla årskurser i grundskolans lägre åldrar (se figur 4.1), vilket också kan ses som en styrka.
Intervjuerna genomfördes på respektive respondents arbetsplats. Dels för att skapa trygghet och göra samtalet så naturligt som möjligt. Dels för att underlätta för respondenterna genom att jag kom till dem vid avsatt tid. Samtalet spelades in för att säkerställa att ingen information gick förlorad och för att underlätta framställningen av resultatet. Det gjorde också att följdfrågor och eventuella otydligheter inte gick förlorade, vilket stärker studiens tillförlitlighet (se mer om tillförlitlighet i Bryman, 2011, s. 354).
Både traditionell skrivinlärning och digital skrivinlärning genom metoden ASL ser med största sannolikhet olika ut på olika skolor. Eftersom väldigt få skolor deltagit i denna studie är det svårt att generalisera och dra slutsatser.
Resultatdiskussion
I följande kapitel diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning inom traditionell och digital skrivinlärning, styrdokument och det sociokulturella perspektivet. Inledningsvis diskuteras den traditionella skrivinlärningen (6.2.1) följt av ASL (6.2.2) samt fördelar och nackdelar (6.2.3).
Traditionell skrivinlärning
Traditionell skrivinlärning har länge varit centralt i skrivundervisningen. Enligt kursplanen i svenska är handstilen en viktig del i elevers skrivutveckling (Skolverket, 2018), och bör därför spela en betydande roll i skrivundervisningen.
Det sociokulturella perspektivet genomsyrar tydligt den traditionella skrivinlärningen där lärandet sker i samspel både mellan lärare och elever samt mellan elever och elever. Läraren ställer frågor och utmanar eleverna samtidigt som eleverna får möjlighet att diskutera och utvecklas med varandra, vilket ger en tydlig koppling till den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1978).
27 Studiens resultat visar på hur lärare använder traditionell skrivinlärning i undervisningen. Den utgår oftast från veckovis bokstavsgenomgång. Arbetssättet står i relation till det som av forskning beskrivs som den syntetiska principen där eleverna ges möjlighet att först och främst lära sig bokstäverna för att sedan få kunskap om hur de sätts ihop till ord (Längsjö & Nilsson, 2005; Snow & Juel, 2007).
En annan utgångspunkt i den traditionella skrivinlärning är bokstavsljuden. De beskrivs av lärarna som viktiga för att eleverna ska få förmåga att kunna bilda ord. Har eleverna inte kunskap om hur bokstäverna låter uppstår svårigheter när bokstäverna ska kombineras till ord. Det lärarna beskriver som viktigt med bokstavsljuden stödjs av forskning som menar att ljudningsstrategin är viktig i elevernas tidiga skrivinlärning (Liberg, 2008).
Olika tillvägagångssätt används när traditionell skrivinlärning undervisas. För det första används det lärarna valt att kalla spökskrivning. Genom metoden tränas elevernas förmåga att para ihop bokstav och bokstavsljud för att bilda ord, vilket är viktigt för att bli skrivkunnig (Fridolfsson, 2015; Liberg, 2008).
För det andra används Bornholmsmodellen. Utgångspunkten i metoden är rim och ramsor där eleverna får möjlighet att möta skriftspråket varje dag. I samspel med läraren får eleverna tala, lyssna och läsa bokstäver, ord och meningar vilket är en viktig grund för att det ortografiska lexikonet ska utvecklas. Det ortografiska lexikonet är en förutsättning för att skrivkunskap ska utvecklas (Liberg, 2008; Lundberg, 2012; Vygotskij, 1978).
ASL
Den traditionella skrivinlärningen utmanas dock av den digitala skrivinlärningen. Eftersom samhället ständigt digitaliseras är det ofrånkomligt att de digitala verktygen syns i klassrummen (DiU, 2012; Jedeskog, 2000; Selwyn, 2017). Enligt läroplanen ska eleverna utveckla förmåga att kunna använda sig av digital teknik och producera texter med hjälp av digitala verktyg (Skolverket, 2018), vilket gör lärare tvungna att sätta sig in i den digitala skrivinlärningen.
Den digitala skrivinlärningen har i den här studien utgått från metoden ASL. Den har en tydlig koppling till det sociokulturella perspektivet, vilket synliggörs hos samtliga lärare. Å ena sidan utgår lärarna i samband med ASL-undervisningen mycket ifrån att eleverna
28 ska arbeta i par. De utgörs av elever som har nytta av varandras kunskaper och lär av varandra för att föra skrivutvecklingen framåt. Å andra sidan används digitala verktyg i ASL-undervisningen vilket ger en stark koppling till Vygotskijs mediering (Hultin & Westman, 2014; Säljö, 2017; Trageton, 2014; Vygotskij, 1978; Wiklander, 2014).
Precis som i den traditionella skrivinlärningen är utgångspunkten i den digitala skrivinlärningen att eleverna ska lära sig att se kopplingen mellan bokstäver och bokstavsljud. För att lära eleverna det, introducerar lärarna hela texter för dem. Arbetet utgörs då av att eleverna exempelvis ska hitta bokstäver i texterna, eller hitta ord som börjar på en specifik bokstav beskriver lärarna. Det har sitt stöd i forskning genom den analytiska principen som innebär att helheten synliggörs först, varpå de enskilda bokstäverna kommer efteråt (Liberg, 2008; Längsjö & Nilsson, 2005; Snow & Juel, 2007).
Flera aspekter i studien visar på att lärare arbetar med digital skrivinlärning som gynnar eleverna utifrån vad tidigare forskning bevisat. För det första utgörs ASL-undervisningen många gånger av att eleverna får skriva mönstermeningar. Lärarna beskriver det som ett sätt för att låta eleverna möta skriftspråket på rätt nivå. Det innebär att elever i skrivsvårigheter får möjlighet att skriva av och elever som har goda skrivkunskaper får skriva egna meningar. Skrivandet sker då oftast i par för att elverna ska kunna hjälpa varandra att inhämta kunskap. Arbetssättet har stöd i forskning, som menar att arbetssättet ger eleverna lagom utmaning (Agelii Genlott & Grönlund, 2013; Hultin & Westman, 2014; Trageton, 2014; Vygotskij, 1987; Wiklander, 2014).
För det andra är motoriken viktig. Den uppstår inte som en naturlig del när ASL undervisas. Det innebär att lärare medvetet bör genomföra motoriska övningar i undervisningen. Lärarna har olika metoder för att träna motorik. I de yngre åldrarna utgörs motorikövningar mycket av att pärla, pyssla, färglägga och dra streck i labyrinter. I de äldre åldrarna är motoriken en del av slöjd- och bildundervisningen. Övningarna görs för att eleverna ska lära sig penngreppet. Att motorik är en viktig del av ASL stöds i forskning. Där poängteras hur viktig motoriken är för att eleverna ska lära sig att skriva med penna (Trageton, 2014).
29 Fördelar och nackdelar
Det finns både fördelar och nackdelar med traditionell skrivinlärning. Det som allra tydligast framgår är motivationen. Då traditionell skrivinlärning undervisas är motivationen för skrivinlärning låg, beskriver lärarna, dels på grund av att mycket energi går åt till skrivtekniken, exempelvis till att forma bokstäverna rätt, dels då många elever redan kan bokstäverna när de börjar skolan, vilket innebär att bokstavsgenomgångarna enbart fungerar som en lång repetition. Argumentet har stöd i forskning där traditionell skrivinlärning lyfts fram som negativt för de elever som redan kan alfabetet (Trageton, 2014).
För de elever som kan alfabetet vid skolstart är således ASL-undervisningen fördelaktig. Där får eleverna möjlighet att skriva texter istället för att forma bokstäver. Det höjer motivationen hos eleverna, belyser lärarna. Likaså visar forskning att eleverna får en höjd motivationsnivå då ASL undervisas. Det beror på att alla bokstäver introduceras samtidigt, vilket leder till att eleverna kan utmanas på lagom nivå (Hultin & Westman, 2014; Trageton, 2014; Wiklander, 2014).
En annan aspekt som visar sig tydligt i resultatet är textmängden. Då traditionell skrivinlärning undervisas, får många elever kämpa med skrivtekniken vilket gör att det tar lång tid att skriva vilket i sin tur leder till att de aldrig blir färdiga. Inom ASL finns inte skrivtekniken, vilket innebär att eleverna kan fokusera på själva textskapandet. Det leder till längre texter. Dessutom är bokstäver och struktur likvärdig för alla elever, menar lärarna. Det argumentet stöds av forskning genom att eleverna anses gynnade av den direkta respons de får av de digitala verktygen (Beam & Williams, 2015; Vincent, 2001; Zheng, Warschauer & Farkas, 2013). Därav är själva skrivprocessen en fördel inom ASL och en nackdel inom traditionell skrivinlärning.
Ytterligare en aspekt som tydligt framgår är fokus. Då traditionell skrivinlärning undervisas fokuserar eleverna oftast på det som avsätts med undervisningen. Det är en skillnad mot ASL-undervisningen. Där kan de digitala verktygen distrahera eleverna från syftet med lektionen menar lärarna. I likhet med det synliggör forskning att eleverna kan distraheras av de digitala verktygen i undervisningen (Ravizza, Hambrick & Fenn, 2014; Åkerfeldt, 2014). Fokus kan således ses som fördel i den traditionella skrivinlärningen samt en nackdel i ASL.
30 Tekniken är en nackdel inom ASL. Eftersom undervisningen sker digitalt via ASL krävs det att tekniken fungerar. Lärarna beskriver att ASL är en stor utmaning om tekniken inte fungerar. Argumentet har stöd i forskning som omnämner att våra klassrum inte är byggda för digitaliseringen (Åkerfeldt, 2014). De problem som kan uppstå med tekniken förekommer inte då traditionell skrivinlärning undervisas. Det innebär att tekniken kan vara en nackdel inom ASL och en fördel inom traditionell skrivinlärning eftersom den inte förekommer där.
Framtida forskning
Digitaliseringen är ständigt växande. Det är oundvikligt att använda sig av digitala verktyg i undervisningen då de tar allt större plats i samhället (Jedeskog, 2000; Selwyn, 2017). Diskussioner kan dock föras om hur stort utrymme de digitala verktygen ska få ta i undervisningen. Lärare bör ta ställning till vad som gynnar elever i deras skrivinlärning.
För att lärare ska kunna ta ställning behövs jämlika förutsättningar. Skrivinlärningen kommer att se olika ut på olika skolor då mycket grundar sig i vad elevgrupperna gynnas av. Däremot bör förutsättningarna för att kunna ta ställning se likadana ut. Enligt Skolverket (2018) ska utbildningen inom alla skolor vara likvärdig (a.a.). I studien framkom att möjligheten till användandet av digitala verktyg i undervisningen skiljer sig markant mellan skolor inom samma kommun. Det är för mig något oroväckande. Får inte alla skolor möjlighet att använda multimodala verktyg i undervisningen blir indirekt inte ett ställningstagande till vilken skrivinlärningsmetod som gynnar eleverna mest omöjligt. Det leder till att skolorna inte är likvärdiga. Det hade därför varit intressant att följa upp hur de digitala möjligheterna fördelas mellan skolorna inom en och samma kommun.
31