F¨or att kunna bed¨omma de kommersiella marknadsutsikterna f¨or denna ty-pen av program s˚a har en SWOT-analys skapats [14]. Detta illustreras i Figur 13, varje punkt beskrivs nedan.
Figur 13: SWOT-analys f¨or marknaden.
En styrka ¨ar att f¨oretagsid´en inom detta f¨alt skulle bygga p˚a mjukvaran som utvecklas. Detta skulle inneb¨ara att intr¨adesbarri¨arerna, f¨orutsatt att ett bra program skapats, ¨ar relativt l˚aga. Till svagheterna h¨or oklarheterna att ska-pa en stabil kapitalgenerering. Det r¨acker inte med att skapa programmet. Det ¨ar analysdelen som kopplas till denna som ska skapa int¨akterna. En om-fattande till¨aggstj¨anst skulle beh¨ova utvecklas d¨ar olika beslutsunderlag till kunderna skapas beroende p˚a vad som ¨ar intressant f¨or dem. Det finns dess-utom redan flertalet tj¨anster p˚a marknaden som g¨or detta s˚a en ny nisch hade f¨ormodligen beh¨ovts skapats. Eftersom omr˚adet ¨ar spr˚akbaserat och analysen till stor del bygger p˚a de nyckelord och namn som valts s˚a inneb¨ar detta ocks˚a att den blir nationell till det land programmet skapats i. Det-ta g¨or en framtida expansion utomlands komplicerad. Eftersom de andra f¨oretagen p˚a marknaden f¨or Information Extraction i Sverige till stor del ¨ags av mediabolagen sj¨alva s˚a har de redan d¨ar en stor f¨ordel. Omr˚adet bygger p˚a att analysera data och om konkurrentera redan ¨ar ¨agare till denna data s˚a blir det sv˚art f¨or en utomst˚aende akt¨or. Konkurrenternas ¨agare ¨ar dessutom kapitalstarka koncerner som Ratos AB, Bonnier AB eller konstellationer av mediaakt¨orer som i fallet TT. M¨ojligheterna ¨ar att marknaden som stort v¨axer med ca. 9% enligt tidigare uppskattning under rubriken Uppskatt-ning av marknadens v¨arde och tillv¨axt. Detta m¨ojligg¨or ett intr¨ade s˚a l¨ange aff¨arsid´en ¨ar god och en tydlig nisch har skapats. Framtidsutsikterna bed¨oms
ocks˚a vara goda i takt med att det stora omr˚adet big-data v¨axer allt mer [5]. I framtiden kan ocks˚a mediernas betydelse minska. Det blir allt sv˚arare f¨or de stora nyhetstj¨ansterna att sl˚a igenom i en v¨arld d¨ar sociala medier f˚ar allt st¨orre utrymme [32]. Om detta leder till en v¨arld d¨ar information ¨ar ¨annu mer tillg¨anglig s˚a kommer det ¨oppnas upp m¨ojligheter f¨or tj¨anster som inte ¨
ar knutna till de gamla nyhetsbolagen. Eftersom omr˚adet behandlar big-data och f¨ors¨oker ge beslutsunderlag baserat p˚a analyserad text s˚a finns det risk att de stora internetgiganterna som Google och Facebook b¨orjar konkurrera. Dessa bolag ¨ar dessutom inte beroende av normala inkomstkanaler utan de kan f¨orlita sig p˚a reklam och anv¨andandet av deras tj¨anster. Nya innova-tiva bolag kan dessutom n¨ar som helst komma med nya tekniker som helt konkurrerar ut de befintliga bolagen p˚a marknaden. Gavagai AB har enligt egen utsago utvecklat en egen l¨osning som ska skilja sig fr˚an befintlig teknik [7].
7.4.2 Porters femkraftsmodell
En bra startpunkt f¨or att bed¨oma graden av konkurrens inom ett omr˚ade och d¨arigenom kunna avg¨ora huruvida marknaden ¨ar l¨amplig att investera i ¨ar att anv¨anda sig att Porters femkraftsmodell [15]. Modellen anv¨ander sig av fem olika omr˚aden i sin analys f¨or att kunna bed¨oma marknaden. Dessa ¨ar kundernas och leverant¨orers f¨orhandlingsstyrka, substitut f¨or tj¨ansten, kon-kurrens fr˚an befintliga och hot fr˚an nya akt¨orer. Denna finns ¨aven beskriven i teoridelen under rubriken Porters femkraftsmodell och i Figur 2.
Kundernas f¨orhandlingsstyrka f˚ar anses vara h¨og. Kunderna kan sj¨alva v¨alja vilket f¨oretag som de ska k¨opa sina tj¨anster ifr˚an men det finns troligen en kvalitetsskillnad p˚a tj¨ansten de levererar vilket avg¨or valet. Bland de f¨oretag vi har analyserat s˚a har tre stycken en relativt likartad tj¨anst vilket skapar valfrihet.
Leverant¨orernas f¨orhandlingsstyrka ¨ar mer intressant. Eftersom Information Extraction bygger p˚a data som beh¨over inh¨amtas n˚agonstans ifr˚an s˚a blir leverant¨orerna av dessa viktiga. I m˚anga fall anv¨ands nyhetssajter som har betaltj¨anster f¨or att komma ˚at en viss del av artiklarna eller f¨or att kunna l¨asa fler ¨an ett visst antal. I s˚adana fall kr¨avs det avtal med inneh˚allsleverant¨oren f¨or att f˚a tillg˚ang till all data. Det samma g¨aller sociala medier som ibland har sp¨arrar mot s˚a kallade api-calls fr˚an datorer. Leverant¨orernas f¨orhandlingsstyrka bed¨oms d¨arf¨or vara h¨og. Detta eftersom det ¨ar de som sitter p˚a det data som dessa f¨oretag lever p˚a.
Substitut f¨or tj¨ansten ¨ar sv˚ardefinierat. Eftersom tj¨ansten bygger p˚a big-data s˚a kan traditionella s¨att att f˚a beslutsunderlag konkurrera. Det skulle vara f¨oretag som erbjuder tj¨anster f¨or unders¨okningar via web-enk¨ater eller telefon. Detta hot anses vara l˚agt d˚a denna typ av tj¨anst ¨ar av en specifik typ som ¨ar sv˚ar att ers¨atta.
Konkurrensen fr˚an befintliga akt¨orer ¨ar medel. Detta eftersom tj¨ansten he-la tiden utveckhe-las och blir mer avancerad. De befintliga akt¨orerna m˚aste komma p˚a b¨attre l¨osningar f¨or sina kunder och f¨orb¨attra relevansen i sina re-sultat. Nya mjukvarul¨osningar kan potentiellt f¨orb¨attra marknadspositionen avsev¨art. Dock s˚a v¨axer marknaden med runt 9% vilket ¨ar ganska mycket, enligt v˚ar tidigare uppskattning s˚a det beh¨over inte r˚ada n˚agon prispress som skulle kunna pressa ner marginalerna f¨or de befintliga f¨oretagen.
Hot fr˚an nya akt¨orer bed¨oms vara h¨og. Det senaste exemplet ¨ar Gavagai AB som enligt egen utsago har en ny revolutionerande teknik avknoppat fr˚an Swedish ICT [7]. Detta skulle d˚a potentiellt kunna utmana de stora akt¨orerna p˚a marknaden idag och vi ser att Gavagai AB har en v¨aldigt h¨og tillv¨axt 2014. Enligt Porters femkraftsmodell s˚a ¨ar hoten h¨oga och l¨onsamheten pressas. Det ¨ar d¨arf¨or inte gynnsamt att g˚a in p˚a marknaden.
7.4.3 Marknadsanalys
Om vi tittar p˚a den svenska marknaden och de nyckeltal som f¨oretagen pre-senterar i sina ˚arsrapporter s˚a kan vi se att det egentligen bara finns en akt¨or p˚a marknaden som g˚ar bra. Retriever AB (Figur 9) ¨ar fem g˚anger st¨orre ¨an de andra f¨oretagen kombinerat och de har stabila finanser med en stadigt ¨
okande tillv¨axt ˚ar till ˚ar samtidigt som de beh˚aller en stabil vinstmarginal p˚a runt 10%.
Dess konkurrent Bisnode AB (Figur 11) har en minst sagt hackig tillv¨axt samtidigt som de presenterar en v¨aldigt negativ vinstmarginal. Gavagai AB (Figur 10) har visserligen en stark tillv¨axt men de m˚aste visa att de kan g˚a fr˚an detta till att faktiskt producera en vinst. Med en kassalikviditet p˚a 291% f¨or 2014 s˚a ¨ar de dock gott rustade inf¨or framtiden och kan mycket v¨al bli en stark utmanare p˚a marknaden f¨orutsatt att de lyckas beh˚alla sin explosiva tillv¨axt.
Recorded Future AB (Figur 12) visar att de g˚ar att skapa sig en egen nisch inom Information Extraction. Till skillnad fr˚an de andra akt¨orerna som syss-lar med beslutsunderlag och unders¨okningar baserad p˚a data p˚a internet s˚a riktar de in sig p˚a s¨akerhet. Att kunna f¨orutsp˚a hot och h¨andelser med hj¨alp
av detta. ¨Aven om tillv¨axten och vinstmarginalen har avstannat n˚agot s˚a ¨ar det ¨and˚a ett stabilt f¨oretag.
Om vi tittar p˚a ¨agarstrukturer s˚a ser vi att de mediabolagen, dvs. de som tillhandah˚aller data, som ocks˚a ¨ar ¨agare till dessa f¨oretag. Bonnier sitter med som ¨agare i ett av exemplen och ¨ager tillsammans med de andra mediabolagen TT som i sin tur ¨ager den st¨orsta akt¨oren Retriever AB. Detta g¨or ocks˚a att intr¨adesbarri¨aren st¨arks. Om de som sj¨alva ¨ager datan ocks˚a vill vara den som analyserar den s˚a kan det bli sv˚art f¨or en utomst˚aende akt¨or att komma in och konkurrera i takt med att allt fler nyheter hamnar bakom betalv¨aggar [33].
8 Slutsats
8.1 Besvarande av fr˚agest¨allningar
Den f¨orsta fr˚agest¨allningen var: “Kan vi med hj¨alp av Information Extraction f¨orb¨attra metodens resultat, d.v.s. i st¨orre utstr¨ackning f˚a den att efterlikna gold standard i j¨amf¨orelse mot basfallet?”. Vi besvarar den genom att meto-dens resultat klart f¨orb¨attrades med NER implementationen.
Den andra fr˚agest¨allningen var “Hur ser marknaden ut f¨or Information Ex-traction i Sverige och skulle det finnas aff¨arsm¨ojligheter f¨or program likt det vi skapat?”. Marknaden styrs av stora etablerade medief¨oretag som samtidigt ¨
ager tillg˚angen till datan som analyseras. Detta inneb¨ar att ett program likt v˚art har begr¨ansade m¨ojligheter att konkurrera. Det finns dock m¨ojligheter om en tillr¨ackligt innovativ id´e kan skapas.