Denna studie tog i sin utgångspunkt i avsaknaden av forskning om betydelsen av lärares utbildning för hantering av oönskade elevbeteenden. En utbildning torde syfta till att ge kunskaper vilka sedan blir användbara i det professionella yrkesutövandet, så även i lärares fall. Forskning har pekat på att hantering oönskat elevbeteende tycks vara en ofrånkomlig arbetsuppgift i det dagliga utövandet som lärare. Forskning har också visat att lärare är eniga om vilka de oönskade elevbeteendena är. Dock har forskningen inte i någon större
utsträckning visat huruvida lärares utbildning påverkar hanteringen av oönskat elevbeteende.
Kanske är det förgivandetagande att lärare som har utbildning har mer kunskap om oönskade elevbeteenden och hur dessa bäst hanteras än de lärare som saknar utbildning. Resultatet i denna studie indikerar att utbildning inte har någon betydelse för att förklara hanteringen av oönskade elevbeteenden. Utifrån devisen att utbildning spelar roll är detta givetvis ett negativt resultat såtillvida att frågan resultatet ger upphov till är vad som skiljer examinerade lärare från icke examinerade? En lärarexamen borde väl, precis som en läkarexamen eller en civilekonomexamen, betyda att man besitter kunskaper som på något sätt gör att man lämpar sig bättre för att utöva yrket? Således bör med fördel den framtida lärarutbildningen ha ett starkare fokus i utbildningen på att lärare ska bli ännu bättre på att hantera oönskade elevbeteenden.
Referenslitteratur & bilagor
Alvarez, H. K. (2006). The impact of teacher preparation on responses to student aggression in the classroom. Teaching and Teacher Education, 23 (2007) 1113–1126
Boglind, A. Eliaeson, S. Månson, P. (1995). Kapital, rationalitet och social sammanhållning (Fjärde upplagan). Rabén Prisma.
Bowen, J. Jenson, W. R. Clark, E. (2004). School-based interventions for students with behavior problems. New York: Kluwer Academic
Cangelosi, J. S. (1988). Classroom management strategies. New York: Longman Cangelosi, J. S. (2005). Classroom management strategies: Gaining and maintaining students’ cooperation (Sjätte upplagan.). Hoboken, NJ: Wiley.
Charles, C. M. (1984). Ordning och reda i klassen. Stockholm: Liber
Charles, C. M. (2005). Building classroom discipline (Åttonde upplagan). Boston: Pearson Colnerud, G. Granström, K. (2002). Respekt för läraryrket (Andra upplagan). Stockholm:
Stockholms universitets förlag
Dreikurs, R. (1968). Psychology in the classroom (Andra upplagan). Harper and Row:
London
Djurfeldt, G. Barmark, M. (2007). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. Lund:
Studentlitteratur
Ertesvåg, S. K. (2009). Classroom leadership: the effect of a school development programme.
Educational Psychology, 29:5, 515 – 539
Esaiasson, P. Gilliam, M. Oscarsson, H. Wängerud, L. (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby: Norstedt Juridik.
Fontana, D. (1994). Managing classroom behaviour (Andra upplagan). UK: BPS Books Granström, K. (2006). Grupprocesser och ledarskap i klassrummet. Boström, A-K. Lidholt, B.
(red.). Lärares arbete – Pedagogikforskarereflekterar utifrån olika perspektiv. [s. 25-30].
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I K. Granström (red.). Forskning om lärares arbete i klassrummet [s. 13-32]. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Holm, A – S. Osbeck, C. Wernersson, I. (2003). Kränkningar i skolan. Göteborg: Göteborgs universitet
Kernell, L – Å. (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur
Kounin, J. (1970). Discipline and group management in classrooms. New York: Holt, Rinehart and Winston
Lewis, R. Romi, S. Qui, Q. Katz, Y. J. (2005). Teachers’ classroom discipline and student misbehavior in Australia, China and Israel. Teaching and Teacher Education 21 (2005) 729–
741
Little, E. (2005) Secondary school teachers' perceptions of students' problem behaviours.
Educational Psychology, 25: 4, 369 – 377
Lärarnas Riksförbund (2004) Rapport från lärarnas riksförbund och lärarförbundet. Hämtad 091102http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/indexfrmset?readform
Modigh, F. Zackari, G. (2002). Värdegrundsboken. Skolverket Stockholm: Fritzes Ogden, T. (1993). Kvalitetsmedvetande i skolan. Lund: Studentlitteratur
Samuelsson, M. (2008) Störande elever korrigerande lärare (Akademisk Avhandling).
Linköping: Linköpings universitet
Saunders, M. (1979). Class control and behaviour problems. UK: McGraw – Hill Skolverket (2008). Statistik från skolverket. Hämtad 091103 www.skolverket.se Skolverket (2009). Lpo 94 & Skollagen. Hämtad 091102 www.skolverket.se Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Stensmo, C. (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Teorell, J. Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara. Malmö: Liber.
Bilaga 1 – Enkät
Del A
Fråga 1 Är du man eller kvinna?
man kvinna
Fråga 2 Vilket år är du född?
19_________
Fråga 3 Vilken är din högsta examen från en formell utbildning?
Gymnasielärarexamen Annan lärarexamen
Grundskola eller motsvarande Studentexamen eller motsvarande Fil. kand. examen eller motsvarande Fil. mag. examen
Fil. dok. examen Annat, nämligen
………..
Fråga 4 Hur många år har du arbetat som lärare? Arbete som vikarie räknas givetvis. Har du arbetat mindre än ett år fyll ändå i 1 år.
__________ år
Fråga 5 I vilka ämnen undervisar du?
Börja med det ämne där du undervisar flest timmar:
1. ___________________ 4. ___________________ 7.____________________
2. ___________________ 5. ___________________ 8. ____________________
3. ___________________ 6. ___________________ 9. ____________________
Fråga 6 Har du genomfört någon fortbildning som syftat till din roll som ledare i klassrummet?
Ja Nej
Fråga 7 Har du någon annan yrkeskompetens som du har hjälp av i klassrummet?
Exempel_____________________________ Nej
Fråga 8
Del B
Nedan följer ett antal påstående om ditt lärararbete. Hur väl stämmer påståendena överens med dina åsikter?
Stämmer
A Jag föredrar att undervisa i helklass eftersom det är enklare att hålla ordning då
B Jag föredrar att eleverna sitter en och en i klassrummet eftersom de koncentrerar sig bättre enskilt än i grupp
C Jag låter eleverna sitta som de vill
D Jag föredrar att eleverna sitter två och två eller i mindre grupper för då kan de hjälpa varandra
E Jag föredrar att eleverna hellre gör enskilda arbeten än grupparbeten
F Jag tycker det är bra med olika arbetssätt för då får eleverna lära sig att ta eget ansvar
G Jag ansvarar för att eleverna sköter sig i klassrummet
H Jag ser till att eleverna tar ansvar för att sköta sig i klassrummet
I Jag tycker inte det är min uppgift att uppfostra elever
J Jag låter eleverna välja arbetssätt fritt
Fråga 9 Under en genomgång har en elev vid två tillfällen gått till kamrater för att för att låna material som eleven glömt att ta med. Du har då uppmanat eleven att sätta sig på sin plats. Nu är eleven på väg att gå i väg igen.
Hur hanterar du denna situation?
Ange för vart och ett av alternativen nedan hur sannolikt det är att du hanterar situationen på följande sätt:
Inte alls sannolikt
Mycket sannolikt
1 2 3 4 5 6 7
A Jag står kvar vid katedern och ropar elevens namn och säger att om det händer igen så kommer du att skicka ut eleven från klassrummet.
B Jag tystnar och väntar tills att eleven sitter på sin plats igen.
C Jag går fram till eleven samtidigt som jag fortsätter att prata och tar tag i axlarna och leder eleven tillbaka till platsen.
D Jag gör ingenting eftersom ingen i klassen har klagat.
E Jag tystnar och går fram flyttar elevens bänk till katedern och pekar åt eleven att sätta sig innan jag fortsätter
F Jag fortsätter genomgången och låtsas som att jag inte ser att eleven är upp och går igen.
G Jag går fram till eleven, uppmanar eleven att återigen gå att sätta sig och förklarar att man måste ta ansvar för att ha med material och att inte störa sina klasskamrater.
H Jag ber eleven sätta sig bredvid någon som har material med sig och uppmanar eleven att ta med sig material nästa lektion.
Fråga 10Under dagens lektion ska eleverna arbeta enskilt klassrummet. Du sitter vid katedern när du noterar att en av eleverna verkar hålla på med något. Det visar sig att eleven sitter och skickar sms.
Hur hanterar du denna situation?
Ange för vart och ett av alternativen nedan hur sannolikt det är att du hanterar situationen på följande sätt:
Inte alls sannolikt
Mycket sannolikt
1 2 3 4 5 6 7
A Jag sitter kvar och påkallar elevens
uppmärksamhet med namn, ber eleven komma fram till katedern för att överlämna telefonen.
B Jag går fram till eleven och pekar på mobilen för att markera att eleven ska stoppa undan mobilen.
C Jag går fram till eleven och frågar om det är någon viktig person eleven skickar meddelande till
D Så länge ingen annan elev säger något så låtsas jag som att jag inte ser
E Jag sitter kvar vid katedern och tittar på eleven tills att eleven ser att jag noterar vad som eleven gör.
F Jag går fram till eleven och uppmanar eleven att fortsätta med sitt arbete.
G Jag brukar låta eleverna använda sina mobiltelefoner så jag låter eleven hållas.
Fråga 11Du släpper in eleverna i klassrummet och två av eleverna uppträder hotfullt mot varandra. Medan du ställer dig vid katedern hör du den ena eleven skrika ” din jävla hora!” vilket leder till att de så börjar de bråka fysiskt med varandra .
Hur hanterar du denna situation?
Ange för vart och ett av alternativen nedan hur sannolikt det är att du hanterar situationen på följande sätt:
Inte alls sannolikt
Mycket sannolikt
1 2 3 4 5 6 7
A Jag går fram till eleverna och uppmanar dem att sluta bråka och att de ska sätta sig vid sina platser.
B Jag går fram till eleverna och särar fysiskt på dem, utan att säga något pekar jag på deras platser för att markera att de ska sätta sig.
C Jag kan inte ta ansvar för elevernas bråk utan låter dem lösa konflikten själva.
D För att jag ska kunna kontrollera situationen så särar jag på dem fysiskt, därefter förklarar jag inför hela klassen att våld och dåligt språk inte accepteras i klassrummet.
E Jag går fram till eleverna, uppmanar dem att lugna sig och att inte använda det språkbruket eftersom man inte får kränka någon.
F Jag står kvar vid katedern och höjer rösten när jag tilltalar eleverna med namn och tillrättavisar dem med det är förbjudet att bråka och att använda sådant språket i klassrummet.
G Jag gör ingenting utan förväntar mig att de andra eleverna kommer att agera.
Fråga 12Du noterar att det saknas två elever som du såg ute i korridoren när du gick in i salen.
Du påbörjar en genomgång vid katedern och efter 10 minuter öppnas dörren och de två saknade eleverna kommer högljutt skrattande in.
Hur hanterar du denna situation?
Ange för vart och ett av alternativen nedan hur sannolikt det är att du hanterar situationen på följande sätt:
Inte alls sannolikt
Mycket sannolikt
1 2 3 4 5 6 7
A Jag tystnar mot eleverna och väntar tills det är helt tyst i klassrummet innan jag fortsätter
B Jag fortsätter genomgången utan att göra något.
C Samtidigt som jag fortsätter genomgången markerar med ett finger framför munnen och markerar tydligt med blicken att de ska gå och sätta sig.
D Jag avbryter genomgången och uppmanar eleverna att ta sitt ansvar för att komma i tid till lektionen och om trots allt är försenad bör smyga in för att inte störa.
E Jag avbryter genomgången säger åt dem att vara tysta och frågar sedan vart de har varit. Därefter förklarar jag att det är oacceptabelt att komma för sent.
F Jag avbryter genomgången, pekar på dörren samtidigt som jag säger eleverna att gå ut och göra ett nytt försök att komma in utan att störa.
G Om man bara kommer så här lite för sent så gör jag ingenting
Fråga 13Under en genomgång som du håller i så är eleverna mycket aktiva och engagerade. De flesta räcker upp handen när de vill fråga eller svara på något. Vissa elever glömmer dock att räcka upp handen och pratar istället rätt ut.
Hur hanterar du denna situation?
Ange för vart och ett av alternativen nedan hur sannolikt det är att du hanterar situationen på följande sätt:
Inte alls sannolikt
Mycket sannolikt
1 2 3 4 5 6 7
A Jag fortsätter genomgången samtidigt som jag räcker upp min egen för att påminna dem om regeln att begära ordet med handen.
B Jag tycker det är bra att alla vill säga något så jag fortsätter genomgången utan att göra något.
C Jag tystnar mot eleverna och väntar tills det blir tyst i klassrummet innan jag fortsätter.
D Jag avbryter genomgången och säger åt de
eleverna som inte räcker upp handen att vara tysta.
E Jag ignorerar de som pratar rätt ut och låter endast de som räcker upp handen svara.
F Jag fortsätter genomgången men säger hela tiden till dem som inte räcker upp handen att göra det så att alla får chansen att säga något.
G Så länge som de andra eleverna inte klagar så fortsätter jag genomgången.
Del C Fråga 14
Ange hur väl du instämmer i följande påståenden:
Stämmer inte alls Stämmer helt
1 2 3 4 5 6 7
1 Det är viktigt för skolan och lärare att utforma de olika skolämnena så att de specifikt passar flickor 2 Jämställdhetsarbetet mellan könen i skolan bör
alltid ta hänsyn till andra faktorer så som elevers klasstillhörighet, etnicitet och kultur
3 Alla elever ska behandlas utifrån deras individuella förutsättningar och då spelar kön ingen roll
4 Jämställdhet i skolan skapas exempelvis genom demokratiska reformer för att motverka alla missförhållanden mellan könen
5 Ett undervisningssätt som motverkar den manliga maktstruktur som förekommer i skolan är
nödvändigt för att åstadkomma jämställdhet mellan könen
6 Det är viktigt för läraren att snarare framhålla likheter än olikheter mellan kvinnor och män 7 Den viktigaste faktorn för lärare för att
åstadkomma en jämställd skola är att utbilda kritiskt medvetna elever
8 Pojkar och flickor är av naturen olika och det är en väldigt viktig faktor att ta hänsyn till i skolan 9 Undervisningssätt ska anpassas utifrån individer,
inte utifrån kön
10 På idrottslektioner kan man dela in i
könssegregerade grupper eftersom pojkars och flickors muskelmassa ser olika ut och därmed klarar de av olika uppgifter olika bra
11 Ett bra sätt att bryta traditionella könsmönster är att leka rollekar där pojkar får agera i typiskt kvinnliga roller och flickor får agera i typiskt manliga roller
12 Lärarnas individuella planering för eleverna är det viktigaste i skolans jämställdhetsarbete 13 Pojkars och flickors hjärnor är olika utvecklade
och därför ser deras inlärningsmönster olika ut 14 Gruppuppdelningar kan aldrig motiveras utifrån
kön
15 Det är viktigt att i skolans jämställdhetsarbete lyfta fram flickors intressen och erfarenheter i undervisningen
16 Lärares undervisningssätt bör alltid anpassas utefter elevers kön, klass och kultur för att jämställdhet alltid måste analyseras utifrån alla dessa tre faktorer tillsammans
17 Eftersom evolutionen framhåller olika egenskaper för kvinnor och män så bör man förhålla sig i sin undervisning till dessa egenskaper
18 Det är viktigt att utveckla pojkars och flickors alla sidor, exempelvis sidor som rör vård och omsorg för pojkar och sidor som rör ledarskap för flickor, för att motverka ojämlika förhållanden
19 Olika ämnesinnehåll passar individer olika bra, däremot behöver man inte ta hänsyn till kön när man väljer ämnesinnehåll
20 Arbetssätt där flickor och pojkar arbetar
tillsammans och utnyttjar material och lokaler lika är att föredra
21 Den viktigaste aspekten i jämställdhetsarbetet i skolan är att bryta skolans manliga maktstruktur
22 Jämställdhetsarbete har ingen övergripande lösning, utan olika situationer kräver olika lösningar
23 Jämställdhet skapas genom att ge alla individer samma möjligheter till lärande
24 Jämställdhet handlar om att förstå, acceptera och värna om de olikheter som finns mellan könen
25 Det är viktigt för lärare att ta i beaktande att vad som anses som manligt och kvinnligt varierar mellan olika kulturer, klasser, åldrar och olika tider
26 Läraren bör lyfta fram olika kvinnor som har gjort könsöverskridande yrkesval som förebilder för eleverna
27 Pojkars lite mer stökiga beteende får man acceptera eftersom detta är en del av deras hormonella utveckling
28 Ämnesinnehållet i det pedagogiska material man använder i skolan bör kontinuerligt granskas ur ett genusperspektiv
29 Könssegregerad undervisning kan vara ett bra sätt för att låta flickor inta större plats och inta andra roller än vad de gör i en könsintegrerad
undervisning
30 Ett bra jämställdhetsprojekt är att låta elever bli medvetna om den egna inlärningsprocessen för att på så sätt kunna påverka den egna utvecklingen 31 Jämställdhetsarbete handlar exempelvis om att
motverka könsstereotypa gymnasiala programval 32 Könssegregerad undervisning är inte bra eftersom
man ska se till varje individ inte till kön
33 Man bör inte bara prata om maktrelationer mellan olika kön, utan maktrelationer förekommer likaväl inom könsgrupper
34 En viktig aspekt i skolans jämställdhetsarbete är att stödja flickors självförtroende och solidaritet med varandra
35 Män och kvinnors kromosomuppsättning ser olika ut och det är bevis nog för att kvinnor och män bör behandlas olika i skolan