Diskussion utifrån det teoretisk ramverket

Vad är friluftsliv för eleverna?

Majoriteten av eleverna svarade att friluftsliv var att vara ute i naturen och göra olika aktiviteter. Tordsson (1994) menar att friluftsliv handlar mycket om vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att vi ska kunna uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på att prestera eller tävla. Friluftsliv kan uppfattas olika utifrån individer. Man kan säga att man ägnar sig åt att cykling men det kan betyda att man cyklar längs trafikerad landsväg för att man vill träna sin kondition inför en tävling. Det kan också betyda att man tar en tur med cykeln i skogen för att koppla av i det vackra vädret. Det är människor som ägnar sig åt samma aktivitet men med vitt skilda motiv (Backman, 2004). Idag skriver Friluftsfrämjandet att friluftsliv är vistelse i naturen på ett sådant sätt att det ger naturupplevelse, rekreation och motion. Denna förklaring är den officiella svenska definitionen av friluftsliv (Backman, 2004). Jag tycker att om eleverna i årskurs 6 och 9 skriver att vara ute i naturen och göra aktiviteter har en bra och stark bild av vad friluftsliv är. Det spelar ingen roll vart du bor i landet det finns en likadan uppfattning om av vad friluftsliv är. Under friluftsliv lär man sig att behärska många färdigheter som t.ex. att orientera, göra upp eld, slå läger samt att laga mat. Man ska kunna klara sig själv ute i naturen. Man får kunskap om naturen och vårt kulturlandskap samt man är mer varsam om vår värdefulla miljö. En del av vår kultur är friluftsliv och den sysselsättningen aktiverar många människor. Det finns organisationer som scoutrörelsen, friluftsfrämjandet, cykelfrämjandet, svenska jägarförbundet m.fl. Det är många som utövar friluftsliv på egen hand med familjen samt vänner. Man kan utöva friluftsliv ensam men ibland vill man uppleva gemenskap, dela upplevelser samt att hjälpas åt eftersom friluftsliv handlar om samarbete och inte konkurrens. I friluftsliv tränar du att se, lyssna, känna, smaka samt att urskilja olika dofter. Du får upplevelser, gemenskap, skönhetsvärden, avkoppling, inspiration samt att hämta kraft (Johansson, 1999).

53

Vad gör eleverna på friluftsdagarna?

På elevernas friluftsdagar är det vandra i skogen, springa och idrotta som gäller. Det varierar i vad som genomförs under friluftsdagarna. Det vanligaste är friluftsliv, i form av naturvistelser, kanotfärder samt att gå på tur. Friidrott, vinteraktiviteter som att åka skidor, skridskor eller orientering är andra aktiviteter som är vanliga inom friluftsliv (Eriksson, Gustavsson, Johansson, Mustell, & mfl., 2003). Eleverna lär sig att upptäcka och förstå livet i naturen samt att de får en bra miljö för rekreation genom friluftsliv. Friluftsliv ger eleverna ett naturligt sätt att tillfredsställa sitt rörelsebehov, utveckla sin rörelseförmåga samt sin kondition. Eleverna lär sig praktiska färdigheter som t.ex. att hantera en kniv eller att elda, laga mat utomhus samt att ta hand om sig själv och andra i naturen (Friluftsfrämjandet, 1981). Metoden för att uppnå naturmedvetenhet hos eleverna är att använda friluftsliv. Friluftsliv kan vara ett sätt att få eleverna att lära sig att samarbeta, svetsa ihop klassen samt att visa hänsyn till varandra (Johansson, 1999). Det som oftast reglerar friluftsdagarna är ett ekonomiskt hinder och handlar både om utgifter för transporter till "lämpligt område" samt kostnader för utrustning (Svenning, 2001). Jag tycker att detta stämmer in på vad eleverna har svarat på enkäterna. De vet att det är bra att vara i naturen och de har nämnt att de tycker det är roligt och kul att vara ute i naturen. De gör friluftsaktiviteter på sin fritid också. Det betyder att man lär sig tycka om att vistas i skog och mark samt att uppskatta naturen. Detta tar upp hur eleverna kan vara i olika situationer under idrottslektionerna när friluftsliv genomförs. Bourdieus teori tar upp hur man tycker om olika saker och uppfattar olika saker. Bourdieu (1999) anger att den generativa och enhetsskapande grunden utgörs av Habitus som omvandlar de inneboende och relationella egenskaperna i en position. Detta gör att positionen blir en enhetlig livsstil och med en grupp som har samma uppsättning av personer, inställningar och erfarenheter.

Ägnas idrottstimmarna åt friluftsliv?

Enligt eleverna är det sällan eller ibland som idrottstimmarna ägnas åt friluftsliv. Enligt min undersökning är det 28 procent av eleverna i årskurs 6 som tycker sällan ägnas idrottslektionerna går åt friluftsliv. 51 procent tycker att ibland ägnas idrottstimmarna åt friluftsliv. I årskurs 9 är det 40,5 procent på sällan eller ibland ägnas idrottstimmarna åt friluftsliv. Friluftsliv genomförs väldigt sällan ungefär 9 procent av lektionstiden inom

54

skolämnet idrott och hälsa. Enligt Nu-03 är det var tredje elev oavsett betyg som säger att de inte har fått någon kunskap om friluftsliv. Naturmiljöaktiviteterna som t.ex. simning, orientering eller skridskoåkning är viktiga kompetenser i friluftsliv men utvecklingen för friluftsliv när det gäller naturupplevelser kan aldrig ersättas. Det är viktigt att eleverna får upplevelser där naturmiljöaktiviteterna blir den viktiga delen men inte helt och hållet tas över av det som anses vara friluftsliv. Det som menas är att en utvecklad friluftslivsundervisning kräver att eleverna erbjuds att vara med om naturmiljöaktivitet och friluftsliv i stor omfattning och det ska vara bra kvalitet på friluftslivet. Som lärare ska man ha en god strukturering vilket är nödvändigt för att eleverna ska känna en natursäkerhet så de kan ta emot de viktiga och positiva upplevelserna av friluftsliv (Nilsson, Kraepelien- Strid, & Seger, 2007). Det står angivet i kursplanen för idrott och hälsa att man ska arbeta med motorik, dans, friluftsliv, simning och orientering eftersom dessa är viktiga aktiviteter. Dock är dessa aktiviteter inte särskilt vanligt förekommande på idrottslektionerna och anses inte heller viktiga (Eriksson, Gustavsson, Johansson, Mustell, & mfl., 2003). Jag tycker att Bourdieus teori passar in här eftersom om skolan gör sitt arbete med att visa på många olika friluftsaktiviteter för eleverna kommer de bli intresserade. Det betyder att man lär sig gilla att vistas i skog och mark samt att uppskatta naturen.

För att koppla samman med Sandell (2000) tre anpassningsstilar är: den dominanta stilen, naturen finns men individen har ingen stark förståelse för den. Den aktiva stilen, individen åker dit där det finns fri miljö och natur. Den passiva stilen, är den där individen värnar om miljön och naturen. Kan man tänka att några elever kanske inte har varit ute och genomfört något friluftsliv kanske eleven är mer den dominanta men om eleven får vara med och testa på olika friluftsliv kommer kanske eleven nu eller när den har blivit vuxen tillhöra den aktiva eller passiva stilen. Det är många elever som inte är med i någon friluftsförening men är aktiva på fritiden. Detta betyder att eleverna antingen har föräldrar som är aktiva i friluftsliv och visa eleverna eller så har de lärt sig det genom skolan. Lärarna i skolan har en viktig roll att hitta barns och ungdomars intresse att ta hand om sin egen hälsa. Idrottslärarna har också ett stort ansvar att hjälpa eleverna att hitta en väg till ett fysiskt aktivt liv. Friluftsliv är bra för alla människor eftersom det inte behöver vara prestationskrävande och det gör att fler elever kan vara aktiva samtidigt som de bedriver en fysisk aktivitet på ett mycket mer stimulerande sätt (SBU, 2002). De tre anpassningsstilarna kan användas för att få fram elevernas tre anpassningsstilar enligt Sandell (2000). När det gäller friluftsföreningar så handlar det om ett

55

fält som många elever inte är intresserade av. Om man har ett intresse av friluftsliv så passar man in i det fältet enligt Bourdieus teori om fältbegreppet.

Är eleverna med i någon friluftsförening?

Jag kommer att använda mig av fältbegreppet för att förklara den sista frågeställningen som jag har som handlar om friluftsföreningar. Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening? Det är 138 av 391 elever som inte är med i någon friluftsförening i årskurs 6. I årskurs 9 är det 158 av 391 elever som inte är med i någon friluftsförening. Det är 55 av 391 elever i årskurs 6 som är med någon sorts friluftsförening samt 40 av 391 elever i årskurs 9. Det som jag kan få fram av min enkätundersökning är att de elever som är med i en scoutförening har gjort väldigt mycket friluftsaktiviteter på sin fritid under det senaste året samt att deras definition av friluftsliv är att vara ute, äventyra, hajka, paddla, gemenskap etc. Om man då tittar på de eleverna som har skrivit att de är med i fotbollsförening så är det fotboll som är friluftsliv för dem. Generellt ser man att det man gör på sin fritid speglas i vad de tycker friluftsliv är. Deras fritid speglas genom hela enkäten. Det är då begreppet fält kommer in eftersom det handlar om det sociala fältet som är ett rum för de som är intresserade av just den aktiviteten.

Genom enkäterna kan jag utläsa att de flesta har svarat utförligt på frågorna. Det är bara några få som svarat vet inte eller inget. Det som man kan diskutera är att varför eleverna svarar vet inte eller inget. Är de negativt inställda till enkäter eller friluftsliv. Denna attityd kan jag koppla till den dominanta anpassningsstilen, man bryr sig inte om naturen. Det har funnits några elever som inte har varit med i någon friluftsförening men har skrivit mycket på enkäterna och gör många aktiviteter på sin fritid och har en klar bild av var friluftsliv är, detta knyter jag ihop med den aktiva anpassningsstilen. Den passiva anpassningsstilen knyter jag ihop med de elever som är med i någon friluftsförening och skriver väldigt utförlig om vad friluftsliv är och passar bra in på definitionen. Det kan också handla om att man har olika uppfattningar och tycker olika.Bourdieu (1999) menar att habitus förklarar skillnaden mellan bra och dåligt, gott och ont. För en person kan ett beteende verka otäckt, för den andra kan det vara ett bra beteende och för den tredje uppfattas detta beteendet vulgärt. Att befinna sig i ett rum, att vara mittpunkten eller en individ i utkanten av ett rum, innebär att skilja ut sig och vara annorlunda och detta är den centrala idén.

56

Snart är jag färdig idrottslärare. Jag har många tankar och idéer kring hur man kan undervisa i ämnet och kring friluftsliv. Men jag har redan nu insett med hjälp av min uppsats att jag får bedriva friluftsliv utifrån skolans ramar. Ett litet perspektiv är bättre än inget.