Resultatet bekräftar vad som är känt enligt tidigare presenterade teorier. Ett lägre vct ger en snabbare uttorkning. Resultatet visar att provet med ett vct på 0.40 en lägre RF än provet med vct 0.46 och vct 0,50. Med de få mätningar som presenterats skall inte allt för långtgående slutsatser dras, men en trend kan synas, att ett lägre vct ger en lägre RF. Anledningen till de få mätpunkter som presenterats är att vi endast haft tillgång till 6 instrument. För att få ett tillförlitligt resultat krävdes att alla 6 provkroppar mättes på tre mätpunkter för varje mätning. Detta innebar att bara två kroppar kunde mätas åt gången, vilket gjorde att mätarna fick flyttas mellan kropparna. Detta var mycket tidskrävande. För varje flytt måste nytt hål borras och rör monteras, totalt sett tar denna operation minst 6 dygn per mätning. Mer tillförlitligt resultat hade fåtts om en annan mätare används, där bara en mätprob monteras och kan sitta kvar under hela mätperioden. Då hade fler mätningar kunnat presenteras, vilket hade kunnat ge en bättre bild av den verkliga uttorkningen. För vissa provkroppar presenteras en mätning redan mellan 60 och 70 dygn. Att det inte finns för alla plattor beror på att den första mätningen var felaktigt utförd för dessa och fick därför strykas ur resultatet.
Tre mätpunkter per provkropp och mättillfälle gav ett resultat med hög spridning. Proven med vct 0.50 och förvaring utomhus har störst spridning, där skillnaden är nästan 3 % RF mellan högsta och lägsta mätvärdet. Den högre spridningen för de proven som förvarats utomhus skulle kunna delvis bero på att dessa plattor flyttades ut precis innan mätning skulle påbörjas, något som skedde på initiativ av enskild personal. Vilket kan ha påverkat resultaten för dessa plattor. Provkropparna förvarades öppet på UBAB:s lager för att efterlikna standarden för UBAB:s produkter. Detta innebar också en risk, då vi saknade full kontroll över provkropparna under mätningarna. En möjlig förbättring hade varit tydligare kommunikation med personal som rörde sig i lokalen, tex genom skyltning vid provkroppar samt information till berörd personal.
Mätningen som utförts har följt RBK:s riktlinjer i så stor utsträckning som möjligt. Det bör påpekas att vi som utfört mätningarna inte är certifierade av RBK, vilket kan påverka möjligheten att jämföra resultaten med en RBK certifierad mätning. Det finns beskrivet i RBK:s manual ett antal olika felkällor som kan påverka resultatet. Ett exempel är ickelinjäritet vid kalibrering, dvs att det kan finnas avvikelser från den linjära kalibrering som gjorts. Ett annat exempel är för stora temperaturskillnader under mätning. Dock har temperatur och RF loggats för inomhusklimatet, vilket inte visar på för stora variationer endast ca ± 1 °C. Det verkar i allmänhet svårt att få entydiga resultat vid denna metod.
Vilket vi grundar på jämförelser med liknande studier. Vi har även hört kommentarer från entreprenörer som antyder att mätresultat kan skilja beroende på vem som utför mätningen.
Resultatet visar tydligt att förvaringen har betydelse för hur snabbt uttorkningen av betongen sker.
Samtliga plattor som förvarats inomhus har en lägre RF än de som förvarats utomhus, oavsett vct. Ett bjälklag med vct 0.50 som har förvarats inomhus har alltså lägre RF än ett bjälklag med vct 0.40 som förvarats utomhus. Detta är ett intressant resultat som visar att klimatet där uttorkningen sker har större betydelse än vilket vct betongen har. Det är möjligt att förvaringsklimatet spelat mindre roll om
31
skillnaden i vct varit större. Här finns möjlighet till besparing, att kunna använda mindre cement och samtidigt minska miljöpåverkan genom att använda ett högre vct och låta uttorkningen ske inomhus.
Uttagsproven visar för låga värden för att vara trovärdiga, dessutom med stor spridning. Det är sedan tidigare känt att denna metod underskattar värdet på RF i betongen. Johansson (2016) visade i sin rapport att uppmätt RF-nivå var lägre för uttagna prov oavsett betongsamansättning. Detta innebar också i praktiken att metoden var utdömd, som resultat av detta ansåg inte heller RBK att metoden bör användas.
Från genomförandet av uttagsproven kan konstateras att det finns utrymme för flera felkällor. Att få ut en del av betongkärnan som motsvarar ekvivalent djup visade sig svårt, då materialet inte är homogent. Det går därför inte med säkerhet säga att provet motsvarar ekvivalent djup. Enligt RBK:s tidigare krav fick provet inte vara mindre än 15cm3 (RBK manual 2017). Om inte betongen fördelades mycket fint, togs stor del av volymen i provröret upp av luft. Om betongen finfördelas till den grad hade stora mängder fukt kunnat avgå, vilket inte är önskvärt. Detta kan också ha påverkat resultatet.
Det faktum att fuktprofilen över betongtvärsnittet inte är linjär över det ekvivalenta djupet borde betong tagits ut längre ner i kärnan för att motsvara ekvivalent djup.
Jämförelsen mellan värden från TorkaS visar dålig överrensstämmelse med resultaten från borrhålsmätningen. En förklaring kan vara att TorkaS inte är framtagen för den typ av beräkning.
TorkaS kan vara mer anpassad för platsgjuten betong. TorkaS tar inte heller hänsyn till de tillsatsmedel som används i betongen och vilken påverkan de skulle kunna ha på uttorkningen.
32
6 Slutsats
Få mätningar och stor spridning på mätvärden i vissa fall gör att resultaten är för osäkra för att dra allt för långtgående slutsatser som avser faktiska RF nivåer. De slutsatser som kan dras är att torkklimatet har stor påverkan på uttorkningen. Att förvara bjälklagsplattor inomhus istället för utomhus gör skillnad på uttorkningshastigheten. Denna mätning gjordes under vinterhalvåret. Fortsatta mätningar bör göras, dels med fler mätningar samt med hänsyn till olika årstider. Årstiden bör ha stor inverkan på de plattor som förvaras utomhus med avseende på uttorkning.
Dessa mätningar under dessa förhållanden visar att torkklimatet har större påverkan på uttorkningshastigheten än vilket vct betongen har. Att betong med högre vct kan användas om den förvaras inomhus som alternativ till en betong med låg vct som förvaras utomhus. Betongen med högt vct får ändå en snabbare uttorkningshastighet. Detta gör att mindre cement behöver användas, vilket är positivt både ur ett ekonomiskt perspektiv och framförallt ur ett miljöperspektiv.
Resultatet bekräftar att ett lägre vct ger en högre uttorkningshastighet jämfört med en högre vct. Hur stor skillnaden är mellan de olika betongrecepten är för osäkert att säga. Fler mätningar behöver göras för att med större säkerhet fastställa den faktiska uttorkningen.
TorkaS överensstämmer inte med de uppmätta RF-nivåerna för något vct. TorkaS överskattar uttorkningen för proven som förvarats ute. För prov som förvarats inomhus underskattar TorkaS uttorkningstiden.
Det vore intressant att undersöka hur RF förändras efter att bjälklagsplattan lämnat fabriken. Hur påverkar klimatet under montaget uttorkningen? Vad händer med RF vid uppfuktning under montagetiden med avseende på hysterés? För att ta reda på hur problemet med byggfukt kan lösas måste hela kedjan undersökas.
Referenser
Burström, P. (2007). Byggnadsmaterial: Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Cementa (u.å.a) Cementproduktion steg – för - steg
https://www.cementa.se/sv/cementproduktion-steg-f%C3%B6r-steg [2019-04-10]
Cementa (u.å.b) Nollvision för koldioxid www.cementa.se/sv/nollvision2030 [2019-04-26]
Cementa (2017). Om betong och Uttorkning. www.cementa.se/sv/betong-och-uttorkning.
[2019-04-24]
Fagerlund, G. (2017) Struktur och strukturutveckling. I Silfwerbrand, J. & Svensk byggtjänst.
(2017). Betonghandbok. Material. D. 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. 3 rev.
Utg. Solna: Svensk byggtjänst, ss. 391 – 446.
Helsing, E. & Kjellsen, K. (2000). Hydratationskinetik och strukturutveckling. I Petersons, N.
Ljungkrantz, C. & Svensk byggtjänst. (2000). Betonghandbok. Högpresterande betong:
Material och utförande. Solna: Svensk byggtjänst. ss. 107 - 138.
Johansson, N. & Löfgren, I. (2017). Tillsatsmedel. I Silfwerbrand, J., & Svensk byggtjänst.
(2017). Betonghandbok. Material. D. 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. 3 rev.
Utg. Solna: Svensk byggtjänst, ss. 97 – 138.
Johansson, P. (2016). Fuktmätning i betong med lågt vct, steg 3 (SBUF ID:12941). Lund:
SBUF. https://www.sbuf.se/search/?q=12941&hPP=10&idx=SBUF&p=0&is_v=1
Johansson, S. (2018). Hur ser en fuktskada i ett fuktskadat nytt golv på betong ut? Bygg &
Teknik, (8), ss.42 – 43.
Johansson, S-E. (2017). Cement. I Silfwerbrand, J., & Svensk byggtjänst. (2017).
Betonghandbok. Material. D. 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. 3 rev. Utg.
Solna: Svensk byggtjänst, ss. 31 - 68.
Kranehed, P. & Sjöberg, A. (2019). Modern betong torkar inte som förr. Bygg & Teknik, (2), ss. 54 – 58.
Lagerblad, B. & Gram, H. (2017). Ballast. I Silfwerbrand, J., & Svensk byggtjänst. (2017).
Betonghandbok. Material. D. 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. 3 rev. Utg.
Solna: Svensk byggtjänst, ss. 69 - 90.
Löfgren, I. (2017). Tillsatsmedel. I Silfwerbrand, J. & Svensk byggtjänst. (2017).
Betonghandbok. Material. D. 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. 3 rev. Utg.
Solna: Svensk byggtjänst, ss. 139 – 191.
Nevander, L., Elmarsson, B. & Svensk byggtjänst. (1994). Fukthandbok: Praktik och teori. 2.
rev. utg. Solna: Svensk byggtjänst.
Nillsson, L-O. & Hedenblad, G. (2001). Fuktmätning i högpresterande betong i AMA-nytt Hus. (2), ss. 30 - 34.
RBK Manual – Fuktmätning i betong. (2017). Ver 6. Svenskbyggtjänst, Rådet för byggkompetens (RBK).
RBK (u.å) Fuktproblem gör ingen glad. http://www.rbk.nu/fuktkontrollant-betong/fuktproblem-gor-ingen-glad__30 [2019-03-29]
Sandberg, P. (2000). Tillsatsmedel. I Petersons, N., Ljungkrantz, C. & Svensk byggtjänst.
(2000). Betonghandbok. Högpresterande betong: Material och utförande. Solna: Svensk byggtjänst. ss. 35 - 40.
Sandin, K. (1990). Kompendium i byggnadsfysik: Värme, Luftsrömning, Fukt. Lund: LTH, avd byggfysik 1988.
Silfwerbrand, J. (2017). Betong, betongbyggande och betongbyggnad. I Silfwerbrand, J. &
Svensk byggtjänst. (2017). Betonghandbok. Material. D. 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. 3 rev. Utg. Solna: Svensk byggtjänst, ss. 17 - 30.
Skatteverket (2019). Naturgrusskatt.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2019.2/1805.html [2019-04-10]
UBAB (u.å.) Om oss http://www.ubab.com/om-ubab/ [2019-04-10]
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se
Korrektions Korrektion Korrektion
dygn Prov RF Avläst RF justerattemp Mätare term temp fuktkapacitet RF Medel
0 1i 100 100 100
83 1i 82,1 79,92063 18,1 1 0,29 0,551 0,5 81,0
83 1i 84,5 81,02273 18,1 4 0,29 0,551 0,5 82,1 81,8
83 1i 83,4 81,37363 18,6 5 0,29 0,406 0,5 82,3
0 1u 100 100 0 100,0
79 1u 85,6 85,47619 15,7 1 0,26 1,118 0,5 87,1
79 1u 88,3 85,34091 15,8 4 0,26 1,092 0,5 86,9 86,9
79 1u 86,7 85 15,8 5 0,26 1,092 0,5 86,6
105 1u 84,3 83,4127 16,6 1 0,28 0,952 0,5 84,9
105 1u 90,9 86,60494 17 2 0,27 0,81 0,5 87,9 86,0
105 1u 86,9 83,75 16,8 4 0,28 0,896 0,5 85,1
0 2i 100 100 0 100,0
70 2i 87,5 82,40741 15,9 2 0,28 1,148 0,5 84,1
86 2i 81,5 78,96825 18,8 1 0,29 0,348 0,5 79,8 2,2
86 2i 86,5 81,17284 18,8 2 0,28 0,336 0,5 82,0 81,8
86 2i 87,2 82,71739 18,8 3 0,29 0,348 0,5 83,6 1,6
0 2u 100 100 0 100,0
86 2u 91,5 88,97727 18,7 4 0,26 0,338 0,5 89,8 2,8
86 2u 87,7 86,0989 18,6 5 0,27 0,378 0,5 87,0 88,3
86 2u 87,8 87,15054 18,8 6 0,26 0,312 0,5 88,0 1,0
0 3i 100 100 100,0
64 3i 88,6 83,76543 17,4 2 0,18 0,468 0,5 84,7
83 3i 89,3 84,62963 18,5 2 0,18 0,27 0,5 85,4
83 3i 88,2 83,80435 19,1 3 0,18 0,162 0,5 84,5 84,4
83 3i 83,6 82,63441 18,7 6 0,18 0,234 0,5 83,4
0 3u 100 100 0 100,0
79 3u 96,9 94,01235 15,7 2 0,1 0,43 0,5 94,9
79 3u 95,7 91,95652 15,7 3 0,1 0,43 0,5 92,9 92,8
79 3u 90,1 89,62366 15,8 6 0,1 0,42 0,5 90,5
101 3u 89,7 89,19355 16,6 6 0,15 0,51 0,5 90,2
101 3u 94 90,1087 16,5 3 0,1 0,35 0,5 91,0 90,0
101 3u 89,3 87,85714 16,6 5 0,15 0,51 0,5 88,9
0
Prov1U 0
112 1 70,8 21,8 0,32 0,576 0,5 71,9
112 2 73,6 22,1 0,32 0,672 0,5 74,8 73,9
Bilaga 1 Mätprotokoll
112 3 73,8 22 0,32 0,64 0,5 74,9 Prov2U
104 1 81,4 22 0,27 0,54 0,5 82,4
104 2 79,6 21,9 0,27 0,513 0,5 80,6 79,3
104 3 73,6 22 0,3 0,6 0,5 74,7
Prov3U
100 1 79,3 22,2 0,23 0,506 0,5 80,3
100 2 77,8 22 0,24 0,48 0,5 78,8 78,7
100 3 75,9 22,2 0,25 0,55 0,5 77,0
Prov1i
116 1 69,5 22 0,35 0,7 0,5 70,7
116 2 61,7 21,8 0,4 0,72 0,5 62,9 69,1
116 3 72,4 22,2 0,35 0,77 0,5 73,7
Prov2i
108 1 73,4 21,9 0,28 0,532 0,5 74,4
108 2 74,1 22,1 0,28 0,588 0,5 75,2 74,7
108 3 73,3 22,1 0,28 0,588 0,5 74,4
Prov3i
104 1 70,2 22 0,3 0,6 0,5 71,3
104 2 76,1 21,9 0,29 0,551 0,5 77,2 74,3
104 3 73,2 22,1 0,3 0,63 0,5 74,3
Faktiskt Avläst Faktiskt Avläst
85 85,3 85 89,6
95 94,0 95 98,5
Lutning 0,87 Lutning 0,89
Faktiskt Avläst Faktiskt Avläst
85 90,1 85 88
95 98,6 95 97,3
Lutning 0,85 Lutning 0,93
Faktiskt Avläst Faktiskt Avläst
85 86,5 85 85,5
95 95,1 95 94,4
Lutning 0,86 Lutning 0,89
Mätare 6
Bilaga 2 Kalibrerings protokoll
Mätare 1 Mätare 2
Mätare 3 Mätare 4
Mätare 5
84,58485 85,586 86,587 87,588 88,589 89,590 90,591 91,592 92,593 93,594 94,5
85 85,5 86 86,5 87 87,5 88 88,5 89 89,5 90 90,5 91 91,5 92 92,5 93 93,5 94 94,5 95 95,5
Avläst värde
Kalibrerat värde
Mätare 1
Mätare 1
89,58990 90,591 91,592 92,593 93,594 94,595 95,596 96,597 97,598 98,599
84,5 85 85,5 86 86,5 87 87,5 88 88,5 89 89,5 90 90,5 91 91,5 92 92,5 93 93,5 94 94,5 95 95,5
Avläst värde
Kalibrerat värde
Mätare 2
Mätare 2
89,590 90,591 91,592 92,593 93,594 94,595 95,596 96,597 97,598 98,599 99,5
84,5 85 85,5 86 86,5 87 87,5 88 88,5 89 89,5 90 90,5 91 91,5 92 92,5 93 93,5 94 94,5 95 95,5
Avläst värde
Kalibrerat värde
Mätare 3
Mätare 3
87,588 88,589 89,590 90,591 91,592 92,593 93,594 94,595 95,596 96,597 97,598
84,5 85 85,5 86 86,5 87 87,5 88 88,5 89 89,5 90 90,5 91 91,5 92 92,5 93 93,5 94 94,5 95 95,5
Avläst värde
Kalibrerat värde
Mätare 4
Mätare 4
86 86,587 87,588 88,589 89,590 90,591 91,592 92,593 93,594 94,595 95,596
84,5 85 85,5 86 86,5 87 87,5 88 88,5 89 89,5 90 90,5 91 91,5 92 92,5 93 93,5 94 94,5 95 95,5
Avläst värde
Kalibrerat värde
Mätare 5
Mätare 5
85 85,586 86,587 87,588 88,589 89,590 90,591 91,592 92,593 93,594 94,595
84,5 85 85,5 86 86,5 87 87,5 88 88,5 89 89,5 90 90,5 91 91,5 92 92,5 93 93,5 94 94,5 95 95,5
Avläst värde
Kalibrerat värde
Mätare 6
Mätare 6
Bilaga 3
Rapporter från TorkaS
Resultat från uttorkningsberäkning med TorkaS 3.1
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Förutsättningar
Torkklimat
Resultat från beräkning
Temperatur
Relativ fuktighet (%)
Mellanbjälklag öppet både uppåt och nedåt
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken Gjutning: 21/1 2019
Tätt hus: 21/1 2019 Torkstart: 21/1 2019 Slutdatum: 20/12 2019 Ort: Göteborg
Tjocklek: 23cm Vct: 0,40
Vattenhalt: 180
Cementhalt: 450kg/m3
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet i betongplattan
100-97,5 97,5-95,0 95,0-92,5 92,5-90,0 90,0-87,5 87,5-85,0
85,0-82,5 82,5-80,0 80,0-77,5 77,5-75,0 75,0-72,5 72,5-70,0
70,0-50,0
Temperaturutveckling i betongplattan de första dagarna
Förutsättningar för temperaturberäkning
Form: Ingen
Vindstyrka: Vindstilla
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken
Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF
Resultat från uttorkningsberäkning med TorkaS 3.1
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Förutsättningar
Torkklimat
Resultat från beräkning
Temperatur
Relativ fuktighet (%)
Mellanbjälklag öppet både uppåt och nedåt
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken Gjutning: 21/1 2019
Tätt hus: 20/12 2019 Torkstart: 21/12 2019 Slutdatum: 22/12 2019 Ort: Göteborg
Tjocklek: 23cm Vct: 0,40
Vattenhalt: 160
Cementhalt: 400kg/m3
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet i betongplattan
100-97,5 97,5-95,0 95,0-92,5 92,5-90,0 90,0-87,5 87,5-85,0
85,0-82,5 82,5-80,0 80,0-77,5 77,5-75,0 75,0-72,5 72,5-70,0
70,0-50,0
Temperaturutveckling i betongplattan de första dagarna
Förutsättningar för temperaturberäkning
Form: Ingen
Vindstyrka: Vindstilla
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken
Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF
Resultat från uttorkningsberäkning med TorkaS 3.1
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Förutsättningar
Torkklimat
Resultat från beräkning
Temperatur
Relativ fuktighet (%)
Mellanbjälklag öppet både uppåt och nedåt
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken Gjutning: 29/1 2019
Tätt hus: 29/1 2019 Torkstart: 29/1 2019 Slutdatum: 20/12 2019 Ort: Göteborg
Tjocklek: 23cm Vct: 0,46
Vattenhalt: 180
Cementhalt: 391kg/m3
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet i betongplattan
100-97,5 97,5-95,0 95,0-92,5 92,5-90,0 90,0-87,5 87,5-85,0
85,0-82,5 82,5-80,0 80,0-77,5 77,5-75,0 75,0-72,5 72,5-70,0
70,0-50,0
Temperaturutveckling i betongplattan de första dagarna
Förutsättningar för temperaturberäkning
Form: Ingen
Vindstyrka: Vindstilla
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken
Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF
Resultat från uttorkningsberäkning med TorkaS 3.1
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Förutsättningar
Torkklimat
Resultat från beräkning
Temperatur
Relativ fuktighet (%)
Mellanbjälklag öppet både uppåt och nedåt
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken Gjutning: 29/1 2019
Tätt hus: 20/12 2019 Torkstart: 21/12 2019 Slutdatum: 22/12 2019 Ort: Göteborg
Tjocklek: 23cm Vct: 0,46
Vattenhalt: 160
Cementhalt: 348kg/m3
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet i betongplattan
100-97,5 97,5-95,0 95,0-92,5 92,5-90,0 90,0-87,5 87,5-85,0
85,0-82,5 82,5-80,0 80,0-77,5 77,5-75,0 75,0-72,5 72,5-70,0
70,0-50,0
Temperaturutveckling i betongplattan de första dagarna
Förutsättningar för temperaturberäkning
Form: Ingen
Vindstyrka: Vindstilla
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken
Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF
Resultat från uttorkningsberäkning med TorkaS 3.1
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Förutsättningar
Torkklimat
Resultat från beräkning
Temperatur
Relativ fuktighet (%)
Mellanbjälklag öppet både uppåt och nedåt
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken Gjutning: 1/2 2019
Tätt hus: 1/2 2019 Torkstart: 1/2 2019 Slutdatum: 20/12 2019 Ort: Göteborg
Tjocklek: 23cm Vct: 0,50
Vattenhalt: 180
Cementhalt: 360kg/m3
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet i betongplattan
100-97,5 97,5-95,0 95,0-92,5 92,5-90,0 90,0-87,5 87,5-85,0
85,0-82,5 82,5-80,0 80,0-77,5 77,5-75,0 75,0-72,5 72,5-70,0
70,0-50,0
Temperaturutveckling i betongplattan de första dagarna
Förutsättningar för temperaturberäkning
Form: Ingen
Vindstyrka: Vindstilla
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken
Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF
Resultat från uttorkningsberäkning med TorkaS 3.1
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Förutsättningar
Torkklimat
Resultat från beräkning
Temperatur
Relativ fuktighet (%)
Mellanbjälklag öppet både uppåt och nedåt
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken Gjutning: 1/2 2019
Tätt hus: 29/12 2019 Torkstart: 30/12 2019 Slutdatum: 31/12 2019 Ort: Göteborg
Tjocklek: 23cm Vct: 0,50
Vattenhalt: 180
Cementhalt: 360kg/m3
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet i betongplattan
100-97,5 97,5-95,0 95,0-92,5 92,5-90,0 90,0-87,5 87,5-85,0
85,0-82,5 82,5-80,0 80,0-77,5 77,5-75,0 75,0-72,5 72,5-70,0
70,0-50,0
Temperaturutveckling i betongplattan de första dagarna
Förutsättningar för temperaturberäkning
Form: Ingen
Vindstyrka: Vindstilla
P r o j e k t : N a m n : F ö r e t a g :
Relativ fuktighet på 20% av tjockleken
Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF