Modifieringen av respektive indikator har beskrivits ovan men är inte alltid helt förankrad i tidigare studier, något som kan uppfattas som en nackdel. Den här typen av förändringar är dock en del av vår valda metodik, abduktion, som syftar till att utveckla redan befintliga teorier. Detta resulterar i att nya bedömningsunderlag uppstår. Modifieringarna är testade och kalibrerade genom vår studie, för att ge tillförlitliga resultat vid inventering.
Målet med verktyget var att skapa en objektiv bedömningsmall, med små eller inga möjligheter för fri tolkning. Vi har dock fått inse att detta inte är praktiskt möjligt. Det här innebär att bedömningar sannolikt inte kommer ske på exakt samma sätt oavsett vem som utför inventeringen. Detta bör dock inte påverka verktygets validitet och potential på ett avgörande sätt. Varje enhet som ska använda verktyget kan upprätta egna, mer ingående riktlinjer kring hur verktyget ska användas för att få ett så strukturerat tillvägagångssätt som möjligt. Detta skulle kunna ingå i verktyget, men skapar en onödigt detaljerad beskrivning vilket kan försämra användarvänligheten.
Dessutom möjliggör flexibiliteten att verktyget kan anpassas efter olika uppdrag med varierande omfattning.
Verktyget har generellt sett relativt höga krav för att nå upp till högsta betyg. Detta kan göra att den som inventerar upplever att cykelbanorna får för lågt betyg. Tack vare att alla detaljer kvarstår efter uträkning av betyg går det att inspektera betygen i efterhand för att identifiera vilka brister som verktyget reagerar på. Utifrån det är det upp till respektive kommun att sätta egna krav utifrån lokala målsättningar och ambitionsnivå.
Inventeringen utgår ifrån cyklisters säkerhet. Detta gör att stolpar eller andra enheter som fyller en viktig funktion (för cyklister eller andra trafikanter) sänker betyget för en sträcka. I vissa fall kan det vara så att det inte finns någon bättre placering för en viktig stolpe, men i dessa fall går det i så fall att bortse från det låga betyget för just den parametern. I och med att verktyget sätter säkerheten först kan den här typen av situationer uppstå. Det betyder att det finns säkerhetsrelaterade problem på platsen, som verktyget har identifierat och fyller därmed en viktig funktion.
Trots de åtgärder som vidtagits för att motverka höga betyg för sträckor med bristande trafiksäkerhet, finns det fortfarande risk för att detta uppstår. För att hantera detta krävs ett kritiskt förhållningssätt samt att kompletterande data inhämtas, exempelvis statistik från STRADA. Inget verktyg är heltäckande för alla situationer.
7 Slutsats
Planering av cykelbanor är en mångfacetterad process som innefattar många steg med olika utmaningar. Med denna studie ville vi skapa en mer lättarbetad process genom att systematisera inventeringen, där fokus ligger på objektivitet och användarvänlighet. Att kunna lägga upp en strategi utifrån hur dagens situation ser ut skapar nya förutsättningar för att skapa och upprätthålla en säker och framkomlig infrastruktur för cykel. Genom att trycka på säkerhet, framför allt, men även trygghet och framkomlighet kan nya incitament för att lägga kraft på förbättringsåtgärder
RAPPORT
Verktyget erbjuder en objektiv metod för att skapa denna strategi. Dock går det inte att helt komma ifrån den inbyggda subjektivitet som varje individ bär med sig genom attityder, övertygelser samt tidigare erfarenheter vilket innebär att det fortfarande finns utrymme för avvikelser. Men så vitt vi känner till finns det i nuläget ingen metod med samma utförliga bedömning som ändå är så pass enkel att använda.
Visualisering av de utförda inventeringarna består av många steg och kan uppfattas som komplicerat. Projektets begränsade tidsram gav inte utrymme till att automatisera processen och det finns därmed förbättringspotential inom det området.
Den färdiga kartan utgör dock fortfarande en viktig funktion i och med dess överblick.
Inventeringen är bara en del i den omfattande utvecklingsprocessen och för att skapa förändring krävs det att resultatet faktiskt används till att ta fram och genomföra de åtgärder som ser till att öka kvaliteten på dagens infrastruktur för cykel.
För att ta vidare resultatet och utveckla verktyget så bör prioritering vara
1. Att automatisera processen för inventering så att betyget räknas ut direkt och inte kräver handpåläggning
2. Att fortsätta använda, testa och sprida verktyget
Ett mål i arbetet har hela tiden varit att skapa ett verktyg som trafikplanerare och utredare som oss själva ska kunna få hjälp av i vårt dagliga arbete. Detta gör att justeringarna och utvecklingen av verktyget kommer att fortsätta i samband med att arbetet fortsätter med att inventera cykelinfrastruktur. En workshop med Cykelfrämjandet har planerats för att kunna arbeta vidare med verktyget och kunna sprida information till andra aktörer i landet.
RAPPORT
8 Referenser
Andersson, L., & Pettersson, J. (2018). Otrygghet i cykeltrafiken - En kvalitativ studie om upplevd otrygghet hos cyklister i Göteborg. (Kandidatuppsats, Handelshögskolan, Göteborg). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/56799
Blume, E. (2017, 23 april). Allvarliga cykelolyckor ökar: ”Ofta skallskador”. Svenska Dagbladet [SvD]. Hämtad från https://www.svd.se/allvarliga-cykelskador-okar-ofta-skallskador
Buehler, R., & Pucher, J. (2017). Trends in walking and cycling safety: recent evidence from high-income countries, with a focus on the United States and Germany. American journal of public health, 107(2), 281-287.
Cykelfrämjandet. (2018). Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2018. Hämtad från https://www.dropbox.com/s/ng5kjeh3rkf4wyd/CF_Kommunvelometer_2018_low_revid erad.pdf?dl=0
Cyklistforbundet. (2010). Håndbog i Cykelstiinspektion. Hämtad från http://cykelstiinspektion.dk/Haandbog_cykelstiinspektion_high.pdf
Danderyds kommun. (2014). Cykelplan för Danderyd kommun. Hämtad från
https://www.danderyd.se/Global/Trafik,%20infrastruktur/Trafik/Cykelplan%20f%C3%
B6r%20Danderyds%20Kommun%202014.pdf
Dubois, A., & Gadde, L. E. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of business research, 55(7), 553-560.
Eriksson, J., Niska, A., Sörensen, G., Gustafsson, S., & Forsman, Å. (2017). Cyklisters hastigheter: Kartläggning, mätningar och observation (VTI-rapport 943). Hämtad från http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1115997/FULLTEXT01.pdf
Göteborgs Stad. (2008). Cykeln i staden – Handbok för utformning av cykelstråk i Göteborgs stad. Hämtad från
http://th.tkgbg.se/Portals/8/Dokument/Start/Program%20och%20policys/Cykeln%20i
%20staden_Handbok%20f%C3%B6r%20utformning%20av%20cykelstr%C3%A5k%2 0i%20G%C3%B6teborgs%20stad.pdf
Göteborgs stad. (2015). Cykelprogram för en nära storstad. Hämtad från https://goteborg.se/wps/wcm/connect/538134e2-844e-4e46-acc4-fe74a673cefb/Cykelprogram_antagen_web_FINAL.pdf?MOD=AJPERES
Jönköpings kommun. (2017). Cykelprogram för Jönköpings kommun. Hämtad från https://www.jonkoping.se/download/18.45ced1a71633eda93ff14562/1530079743497/
Cykelprogram_J+%C3%82nk+%C3%82ping_20160428_v1.3_l+%C3%91guppl+%C3
%82st.pdf
Karlstads kommun. (2014). Cykelplan Karlstad – Få fler att sadla om. Hämtad från https://karlstad.se/globalassets/filer/trafik/trafik_och_gator/cykla/cykelplan2014.pdf Kovács, G., & Spens, K. M. (2005). Abductive reasoning in logistics
research. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 35(2), 132-144.
Kågeson, P. (2007). Modell för regional inventering och planering av cykelvägar.
Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10437/RelatedFiles/2007_13_modell_for_regional_inventering_och_planering_av_c ykelvagar.pdf
Mattsson, C., Nordlund, J., Slotte, J., & Sundberg, R. (2014). Kartläggning av
RAPPORT
http://www.tillvaxtbohuslan.se/turism/wp-content/uploads/sites/12/2014/05/2014-13-kartlaggning-cykelvagnat-vastra-gotalandsregionen-v10.pdf
Mynewsdesk. (2018). Så ser de vanligaste cykelolyckorna ut. (Pressmeddelande från If skadeförsäkring) Hämtad 2018-11-01 från
http://www.mynewsdesk.com/se/if_skadeforsakring/pressreleases/saa-ser-de-vanligaste-cykelolyckorna-ut-2479327
Mölndals Stad. (2010). Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014. Hämtad från https://www.molndal.se/download/18.69248e1f15bf4a9411d103/1494492805744/FIN AL%20cykelstrategi%20100325.pdf
Nacka kommun. (2014). Strategi för cykelsatsningar i Nacka. Hämtad från
https://www.nacka.se/4a63ce/globalassets/kommun-politik/dokument/strategier/cykelstrategi.pdf
Nacka kommun. (u.å.). Riktlinjer för gatustandard I Nacka kommun. Hämtad från
https://www.nacka.se/494f89/globalassets/underwebbar/teknisk-handbok/dokument/gatubyggnad/bilaga_v_riktlinjer_for_gatustandard.pdf Niska, A & Eriksson, J. (2013). Statistik över cyklisters olyckor: Faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling (VTI rapport 801). Hämtad från http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:694821/FULLTEXT01.pdf
Niska, A., Ljungblad, H., Eriksson, J., & Zajc, A. (2014). Vägarbeten på cykelvägar.
Kunskapssammanställning och problembeskrivning (VTI rapport 838). Hämtad från http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:773314/FULLTEXT01.pdf
Niska, A., Sjögren, L. (2014). Mobilapp för mätning av cykelvägars ojämnheter. En studie av möjligheterna (VIT rapport 839). Hämtad från
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:773330/FULLTEXT01.pdf
People for bikes. (u.å.). Inventory of protected bike lanes. Hämtad 2018-11-05 från https://peopleforbikes.org/green-lane-project/inventory-protected-bike-lanes/
Regeringskansliet. (2017). En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling – som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet. Hämtad från https://www.regeringen.se/498ee9/contentassets/de846550ff4d4127b43009eb285932 d3/20170426_cykelstrategi_webb.pdf
Scholten, C.L., Koglin, T., Hult, H., & Tengheden, N. (2018). Cykelns plats i den kommunala planeringen (K2 working papers 2018:5). Hämtad från
http://www.k2centrum.se/sites/default/files/fields/field_bifogad_fil/cykelns_plats_i_de n_kommunala_planeringen_2018_5.pdf
SIKA. (2009). Vägtrafikskada i sjukvården 2008. Statistik över vård av vägtrafikskadade i Sverige 1998-2008 (SIKA Statistik 2009:24). Hämtad från https://www.trafa.se/globalassets/sika/sika-statistik/ss2009_24.pdf
Sollentuna kommun. (2014). Cykelplan för Sollentuna kommun. Hämtad från https://www.sollentuna.se/globalassets/trafik--stadsplanering/trafik-och-resande/cykel/sollentuna-cykelplan-fullversion-s5_webb.pdf
Stockholms Stad. (2012). Cykelplan. Hämtad från
http://www.stockholm.se/BizGlobal/Regler%20och%20ansvar/Anv%C3%A4nda%20of fentlig%20plats/Cykelplan.pdf
Sucha, M., Viktorova, L., & Risser, R. (2016). Attitudes Towards Traffic Safety Worldwide. The Open Psychology Journal, 9(1), 35-49.
RAPPORT
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2009). Åtgärdskatalog – för säker trafik i tätort. Tredje utökade upplagan. Hämtad från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7345-209-0.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2010). GCM-Handbok: Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Hämtad från
https://www.trafikverket.se/contentassets/2f3d3b73236441d9a0ba74559875d95f/gc m_handbok.pdf
Sverige Kommuner och Landsting [SKL]. (2017). Kommunal praxis Cykelöverfarter samt cykelpassage. Hämtad 2018-08-14 från
https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/trafikinfrastruktur/cykeltrafik/reglerforcy keltrafik.6266.html
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2018a). Cykeltrafik. Hämtad 2018-10-12 från
https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/trafikinfrastruktur/cykeltrafik.290.html Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2018b). Trafiksäkerhet. Hämtad 2018-11-02 från
Trafikverket. (2004e). Sikt i korsning. Hämtad från
https://www.trafikverket.se/contentassets/0252942151f447918f4496f32b18e71c/kors ningar/06_sikt_-i_korsning.pdf
Trafikverket. (2004e). Separering av gång- och cykeltrafik. Hämtad från
https://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Vagutform ning/Dokument_vag_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/Sektion_tato rt-gaturum/04_separering_av_gang_och_cykeltrafik_tat.pdf
Trafikverket. (2012). Underhållsstandard belagd väg 2011. (2012:074). Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10756/RelatedFiles/2012_074_Underhallsstandard_belagd_vag_2011.pdf Trafikverket. (2014a). Vägbelysningshandboken. Hämtad från
https://www.trafikverket.se/contentassets/18ab6d1957f04fa49039b11998c7c016/han dbok_vagbelysning_ver_14_140625.pdf
Trafikverket. (2014b). Snabba cykelstråk: Idéer och inspiration. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11545/RelatedFiles/2014_052_Snabba_cykelstrak_ideer_och_inspiration.pdf
RAPPORT
Trafikverket. (2015a). Krav för vägars och gators utformning. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/12046/RelatedFiles/2015_086_krav_for_vagars_och_gators_utformning.pdf Trafikverket. (2015b). Råd för vägars och gators utformning. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/12072/RelatedFiles/2015_087_VGU_rad_for_vagars_och_gators_utformning.pdf Trafikverket. (2017). Cykel i samhällsplaneringen. Hämtad 2018-10-12 från
https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-
utreda/samhallsplanering/planera-for-transporter-i-samhallsplaneringen/Personresor/cykel-i-samhallsplaneringen/
Trafikverket. (2018a). Det här är nollvisionen. Hämtad 2018-11-06 från
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/Trafiksakerhet/det-har-ar-nollvisionen/
Trafikverket. (2018b). Väghållaransvar. Hämtad 2018-10-10 från https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/vaghallaransvar/
Trafikverket. (2018c). Gemensam inriktning för säker trafik med cykel och moped 2018. Hämtad från:
https://trafikverket.ineko.se/Files/en-US/48193/Ineko.Product.RelatedFiles/2018_159_gemensam_inriktning_for_saker_trafi k_med_cyker_och_moped_2018.pdf
Trafikverket. (u.å.). Säkrare cykelpassager – utformning, regler och konsekvenser.
Hämtad från:
https://www.trafikverket.se/contentassets/b4c6eafc4bdd422bb6aee2bb25d55ddc/sakr are_cykelpassager.pdf
Täby kommun. (2014). Täby cykelplan. Hämtad från
https://www.taby.se/globalassets/3.-dokument-per-dokumenttyp/riktlinjer-planer-och-policys/stadsbyggnadsnamnden/cykelplan.pdf
Umeå kommun. (2018). Cykeltrafikprogram för Umeå. Hämtad från
https://www.umea.se/download/18.5f79c76b163b31ddffd20719/1530183724598/Cyk eltrafikprogram_27juni_webb.pdf
Varbergs kommun. (2016). Cykelplan 2016-2020. Hämtad från
https://www.varberg.se/download/18.3e7c301615a26cf26d9883/1486712547374/Cyk elplan%202016-2020_Antagen%2020161219.pdf
Vägverket. (2000). Mer cykeltrafik på säkrare vägar. Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik. (Vägverket publikation 2000:8).
Vägverket, (2009). VVMB 122 Vägytemätning med mätbil; objektmätning. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11006/RelatedFiles/2009_79_vvmb_122_vagytematning_med_matbil_objektmatni ng.pdf
Wågberg, L-G. (2003). Bära eller brista: handbok i tillståndsbedömning av belagda gator och vägar. (2a upplagan). Stockholm: Svenska kommunförbundet.
RAPPORT
Bilaga 1 – Inventering av cykelbanor
Nedan visas exempel på utförda inventeringar som ligger till grund för utvecklingen av indikatorerna och verktyget. Skärmklippen är tagna från ArcGIS Online och visar de punkter och linjer som vi lagt in under respektive inventering.
RAPPORT
Figur 27. Överblick över inventering.
RAPPORT
Figur 28. Överblick över inventering.
RAPPORT
Figur 29. Överblick över inventering.
RAPPORT
Figur 30. Överblick över inventering.