• No results found

4. Metod

6.3 Diskussion

Utifrån svaren i enkäten kan vi konstatera att flera av fördomarna kring kommunen från de utomstående som inte bor i Munkfors stämmer överens med ett flertal av de boendes tycke.

Studien visar att de som är boende är medvetna om varför intresset för att bo i Munkfors inte är större och var bristfälligheter befinner sig, men att de också är medvetna om att en

förändring inom dessa punkter är svåra att genomföra. Det som skiljer sig mellan de som inte bor i Munkfors och de som bor där är att de boende anser att kommunen är fantastisk och en attraktiv plats att bo på, medan de icke-boende inte vill flytta dit och inte ser det som

attraktivt. Detta skulle kunna bero på vad som värdesätts i ens vardag och vilket liv du vill leva.

Utifrån enkätens avslutande fråga visar det att olika saker värdesätts i olika personers liv. Två av dem som uppgav att de bor i Munkfors svarade att de tror att anledningen till att människor inte vill bosätta sig i Munkfors kan bero på att de inte vet hur bra det är att bo där samt vilka fördelar som finns i kommunen. De som inte bor i Munkfors uppgav att de tror att det kan bero på det begränsade möjligheterna till nöje och fritidssysselsättning samt att det är för långt till närmsta större stad. Det kan vara så att de personerna som bor i Munkfors har rätt, men det kan också handla om vad som uppskattas och vad som anses vara livskvalitet. Munkfors Kommun presenterar hembygdsgården, kulturhuset, bondkomikerfestivalen samt

dragspelsstämmor som attraktiva aktiviteter. Men är dessa aktiviteter attraktiva och riktade till en yngre generation och för de som har kommit till kommunen under flyktingkrisen 2015?

Kommunens försök till att inkludera och erbjuda detta utbud kan vara ett jobb som görs i onödan då detta inte lockar. De som inte vill bli inkluderade kan vara svåra att få engagerade

29 då kommunens utbud inte tilltalar dem. De kanske inte ser att kommunen har en vilja att förändras och därmed finns inte engagemanget. Ett exempel på detta är när ungdomsrådet lades ner. Det framgår inte om det handlar om bristande engagemang från kommunens eller ungdomarnas sida. Det kanske inte finns ett intresse att engagera sig om deras röster inte blir hörda eller tvärt om, det inte finns en anledning att lyssna om ingen engagerar sig.

En viss exkludering och bruksmentalitet verkar finnas inom kommunen vilket skulle kunna vara en anledning till att människor inte vill bosätta sig i Munkfors. Ytterligare en anledning till att befolkningsmängden minskar skulle kunna vara bristen på utbildning- och karriär-möjligheter i närheten av kommunen. Då gymnasium och universitet är på pendlingsavstånd behöver de unga i Munkfors pendla redan vid ung ålder för att utbilda sig. Ett flertal uppgav i enkätstudien att de har valt att flytta på grund av bristande pendlingsmöjligheter samt att de ser svårigheter i att göra karriär i Munkfors. Därmed kan vi inte utesluta att Svenssons (2017) teorier stämmer. Då Munkfors kommun inte verkar kunna erbjuda det som efterfrågas inom kategorierna tilltalande utbildningsmöjligheter, jobb och karriär kan det vara en bidragande faktor till att människor inte vill bosätta sig där eller stanna kvar.

Ytterligare en anledning som vi tycker kunna tyda är frågan om inkludering. Vi menar på att om ungdomar och andra invånare i kommunen hade varit inkluderade och känt sig betydelse-fulla för kommunen kanske fler hade stannat. Siffrorna enligt SCB (2019) visar att

kommunens invånarantal har minskat under en längre period och det framgår i vår enkät att folk i stor grad flyttar ifrån Munkfors. Detta tyder på att kommunens strategier inte är

tillräckliga för att få människor att stanna och vi kan därmed inte utesluta att unga inte flyttar.

Det behöver inte betyda att inkludering är det främsta anledningen, men vi menar på att detta skulle kunna vara en bidragande faktor. Majoriteten i vår enkätstudie uppgav att de flyttat från kommunen på grund av arbetsbrist, men vi kan inte utesluta att de hade stannat om dessa personer hade känt sig mer betydelsefulla för kommunen.

Utifrån vår studie kan vi se att det finns de som har hopp för landsbygden, precis som Hela Sverige. Vi ser att av de som bor i Munkfors trivs majoriteten mycket bra. Dock kan vi inte bortse från statistiken från vår enkätstudie bland de som väljer att flytta samt de fördomar som finns om Munkfors. Fördomarna som de icke boende hade stämde överens med de som ett flertal av de boende i Munkfors uppgav som svar. Vi förstår de som kan se det fina med att bo i en landsbygdskommun, dock verkar det som att utbudet av jobb, möjlighet att göra karriär samt utbud av fritidsaktiviteter och nöje är avgörande för att folk ska bosätta sig på en plats som Munkfors. I vår mening är uppdraget att försöka vända dessa siffror svårt, och Munkfors kommun verkar inte ha någon tydlig strategi för att vända siffrorna. Möjligen har kommunen sett en uppgång i befolkningsstatistiken de senaste 5 åren till följd av flyktingvågen år 2015, men då ett flertal forskare som vi tidigare presenterat menar på att dessa siffror inte är att förlita sig på kanske Munkfors borde se över någon form av strategi.

Dessutom kan det vara en utmaning för Munkfors kommun att förändra situationen själva, de kan behöva stöttning utifrån. Det finns en utmaning gällande mindre orters utveckling då de som kan göra en större skillnad är de som bor i större städer eller staten. Detta kan göras genom att flytta dit, ge ekonomiskt stöd, samarbeten eller sätta upp restriktioner gällande stad

30 och landsbygd. Vad krävs och varför skulle dessa människor bry sig om landsbygdens

utveckling då de har värdesatt en annan livsstil?

31

Related documents