Även fast ett strategiskt tänkande bör genomsyra hela organisationen så bör förståelse visas gentemot dessa organisationer, de arbetar med en strikt budget vilket också leder till att de tar in mycket ideell arbetskraft. Lars Norlander betonar att man inte kan förvänta sig att dessa människor som ställer upp ska kunna vara jättekommunikativa.
Det är ett problem att Timrå IK anser att de är kommunikativa genom att de är tillgängliga genom att de alltid svarar i telefonen, de menar på att intressenter bör ringa dem. Timrå Kommun är en av deras viktigaste intressenter och de säger samtidigt att de vet att Timrå IK hör av sig om det är något problem. Båda förväntar sig att den andra ska höra av sig om det är något problem, detta leder till en stor miss i kommunikationen mellan dem.
Det mindre resultat som givits från intervjuerna angående strategisk improvisation upplevs förväntade men ändå givande. Svaren från intervjuerna visar att strategisk improvisation inte är något som ännu nått dessa organisationer. De visar att det inte tillämpas på de arbetsplatser som vi valt att undersöka, och det kan antas att detta stämmer för en stor del av liknande organisationer. Att det inte tillämpas kan vara ett direkt resultat av att föreningarna inte har sett på kommunikation som något nödvändigt för klubbarna tills på senare tid. Detta har därför lämnat dem snäppet efter utvecklingskurvan och har därför inte hunnits tillämpats än.
Det är svårt att säga om tiden kommer att göra detta eller om det krävs att en hängiven kommunikatör involverar kommunikationen mer i arbetet. Vår gissning ligger på det senare.
Det är däremot viktigt att påpeka att båda organisationerna har ett improvisatoriskt tänk. Det finns en kreativ tanke i det dem gör, men det innebär inte att man arbetar strategisk, utan bara improvisatoriskt. Martinssons beskrivning av deras kommunikationsplan målar upp en bild av en bra början, något som kan leda organisationen på rätt väg för att nå den ordning som teorin kräver. Resultatet visar att strategisk improvisation inte är en tilltagen teori bland de klubbar som undersökts. Men med ett större intresse för kommunikation som något centralt i deras verksamheter finns potentialen att det växer fram, men det krävs att de fortsätter att följa med i utvecklingen och verkligen prioriterar.
Att Pernilla Berg talar om hur GIF Sundsvall ibland valt att skifta skulden till kommunen är dels intressant för resultatet, men även faktumet att dem gör det är intressant. Känner dem att detta är en bra väg att ta enbart för att det är just kommunen, och inte ett privat företag.
Kommunen förväntas hjälpa till, och när detta inte blir fallet så finns det inte större förlust i att försöka skifta det mot kommunen. Varför är det så? Precis som Anders Johansson nämnt
49 tidigare så är kommunen med sin sponsring den största kunden som dem har, och oavsett om de vore störst eller inte så är det en kund.
Båda föreningarna har idag en person som är anställd för att sköta deras hemsida. Självklart är hemsidan en given plattform för vilken seriös organisation som helst, men vi anser att det går att ställa frågan kring hur man bör värdera den rollen i jämförelse med en kommunikatörsroll.
Vi vill inte dra några slutsatser från detta då vi inte har nog med insikt eller mandat för att göra en sådan bedömning. Detta gällde från båda föreningarnas håll vilket kan peka på att det är vanligt inom dessa organisationer att arbeta så. Som sagt har vi inte insikt i arbetet med en hemsida och inte nog med erfarenhet inom kommunikatörsyrket, däremot så upplever vi att båda föreningarna värdesätter en bra kommunikation. Detta visas dock inte fullt ut i praktiken.
Hade en heltidsanställd kommunikatör tillsammans med en 25% webbansvarig ansetts
fungera bra det med, eller är kommunikatörens roll inom dessa organisationer en lyxvara som enbart kan investeras i om de ekonomiska resurserna tillåter det.
Att inte kommunikationen förändrats före, innan och efter krisen kan vara ett prov på att kommunikationen fungerat bra, det verkar ju alla tycka. Den enda som egentligen ifrågasätter, om än lite, är Pernilla Berg. Hon kände ju även att de blev involverade i ett sent stadie, och att en mer kontinuerlig dialog hade kunnat varit bättre. Det är något som visar på att de kanske inte har utvärderat sin kommunikation efter krisen. Det upplevs inte att det skett stora skillnader i föreningarnas kommunikation överlag. De nämner ju även att de instämmer med Berg angående ändringar, att det bör ha skett snabbare. Nu är krisen inte lika allvarlig och fortfarande så sägs det att kommunikationen är likvärdig. Arbetet med kommunikationsplanen är ett steg i rätt riktning, även fast den möjligtvis bör ses över med möjliga krissituationer inräknade också. Detta kan påvisa att kommunikationen är i ett tidigt och outvecklat stadie, men något som är i förändring.
Vidare forskning i detta fält skulle vara att undersöka hur kommunikatörens roll ser ut i en sportförenings verklighet. Hur ser man på kommunikatörens roll? Fyller den ett värde i deras verksamhet eller är det endast lyxvara att ha en anställd kommunikatör? Denna studie har sett prov på detta men ytterligare forskning skulle krävas för att få fram mer konkreta svar. Det är definitivt något som bör utvecklas inom sportföreningarna trots begränsad ekonomi. Hur ser man på de immateriella värdena för klubben, och hur arbetar man mot detta? De föreningar som granskats i denna studie visar hur en bråkdel av elitföreningar förhåller sig till
kommunikation och kommunikatörens roll i deras verksamhet.
50
Referenser
Ahrne, G. and Svensson, P. (2016). Handbok i kvalitativa metoder. 2nd ed. Johanneshov:
MTM.
Alpaslan, C., Green, S. and Mitroff, I. (2009). Corporate Governance in the Context of Crises:
Towards a Stakeholder Theory of Crisis Management. Journal of Contingencies and Crisis Management, 17(1), pp.38-49.
Andersson, J. (2018). GIF Sundsvall kallar till akut krismöte. [online] Aftonbladet. Available at: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/BgX8Q/gif-sundsvall-kallar-till-akut-krismote [Accessed 9 Jan. 2018].
Andersson, T. (2006). Fotboll och marknadsföring av svenska städer. [ebook]
Idrottsforum.org. Available at:
http://idrottsforum.org/articles/andersson_t/andersson061213.pdf [Accessed 21 Nov. 2017].
Baker, T., Miner, A. and Eesley, D. (2003). Improvising firms: bricolage, account giving and improvisational competencies in the founding process. Research Policy, 32(2), pp.255-276.
Benoit, W. (1997). Image repair discourse and crisis communication. Public Relations
Review, [online] 23(2), pp.177-186. Available at: https://doi.org/10.1016/S0363-8111(97)90023-0.
Brown, N. and Billings, A. (2013). Sports fans as crisis communicators on social media websites. Public Relations Review, 39(1), pp.74-81.
Bruce, T. and Tini, T. (2008). Unique crisis response strategies in sports public relations:
Rugby league and the case for diversion. Public Relations Review, 34(2), pp.108-115.
Bruning, S. (2001). Axioms of Relationship Management. Journal of Promotion Management, 7(1-2), pp.3-16.
Carey, K. and Mason, D. (2016). Damage Control: Media Framing of Sport Event Crises and the Response Strategies of Organizers. Event Management, 20(2), pp.119-133.
51 Chun, R. (2005). Corporate reputation: Meaning and measurement. International Journal of
Management Reviews, 7(2), pp.91-109.
Coombs, W. (2007). Protecting Organization Reputations During a Crisis: The Development and Application of Situational Crisis Communication Theory. Corporate Reputation Review, 10(3), pp.163-176.
Coombs, W. and Holladay, S. (2002). Helping Crisis Managers Protect Reputational Assets.
Management Communication Quarterly, 16(2), pp.165-186.
Coombs, W. and Holladay, S. (2010). The handbook of crisis communication. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell.
Couvelaere, V. and Richelieu, A. (2005). Brand Strategy in Professional Sports: The Case of French Soccer Teams. European Sport Management Quarterly, [online] 5(1), pp.23-46. Available at:
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/16184740500089524?needAccess
=true.
Ekström, M. and Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. and Wängnerud, L. (2010). Metodpraktikan. 3rd ed.
Stockholm: Norstedts juridik.
Falkheimer, J. and Gentzel Sandberg, K. (2017). Nu: strategisk improvisation för effektiv kommunikation. 1st ed. Roos & Tegnér.
Falkheimer, J. and Heide, M. (2006). Multicultural Crisis Communication: Towards a Social Constructionist Perspective. Journal of Contingencies and Crisis Management, 14(4), pp.180-189.
Falkheimer, J. and Heide, M. (2011). Strategisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Falkheimer, J., Heide, M., Nothhaft, H., Platen, S., Simonsson, C. and Andersson, R. (2017).
Is Strategic Communication too important to be left to Communication Professionals?. Public Relations Review, 43(1), pp.91-101.
52 Fortunato, J. (2016). The FIFA Crisis: Examining Sponsor Response Options. Journal of
Contingencies and Crisis Management, 25(2), pp.68-78.
Fullerton, S. and Merz, R. (2008). The Four Domains of Sports Marketing: A Conceptual Framework. Sport Marketing Quarterly, [online] (17), pp.90-108. Available at:
https://www.researchgate.net/profile/Sam_Fullerton/publication/265199601_Th e_Four_Domains_of_Sports_Marketing_A_Conceptual_Framework_Introductio n_to_Sports_Marketing/links/55d5e6fa08aeb38e8a821108/The-Four-Domains-
of-Sports-Marketing-A-Conceptual-Framework-Introduction-to-Sports-Marketing.pdf [Accessed 29 Nov. 2017].
Grunig, J. (1993). Image and substance: From symbolic to behavioral relationships. Public Relations Review, [online] 19(2), pp.121-139. Available at:
https://doi.org/10.1016/0363-8111(93)90003-U.
Hallahan, K., Holtzhausen, D., van Ruler, B., Verčič, D. and Sriramesh, K. (2007). Defining Strategic Communication. International Journal of Strategic Communication, 1(1), pp.3-35.
Heide, M. and Simonsson, C. (2015). Struggling with internal crisis communication: A balancing act between paradoxical tensions. Public Relations Inquiry, 4(2), pp.223-255.
Hutton, J. (1999). The definition, dimensions, and domain of public relations. Public Relations Review, 25(2), pp.199-214.
Jensen, J. and Cornwell, T. (2017). Why Do Marketing Relationships End? Findings From an Integrated Model of Sport Sponsorship Decision-Making. Journal of Sport Management, 31(4), pp.401-418.
Kitchin, P. and Purcell, P. (2017). Examining sport communications practitioners’ approaches to issues management and crisis response in Northern Ireland. Public Relations Review, 43(4), pp.661-670.
Kitchin, P. and Purcell, P. (2017). Examining sport communications practitioners’ approaches to issues management and crisis response in Northern Ireland. Public Relations Review, 43(4), pp.661-670.
53 Koerber, D. and Zabara, N. (2017). Preventing damage: The psychology of crisis
communication buffers in organized sports. Public Relations Review, 43(1), pp.193-200.
Koerber, D. and Zabara, N. (2017). Preventing damage: The psychology of crisis
communication buffers in organized sports. Public Relations Review, 43(1), pp.193-200.
Kurtzman, J. and Zauhar, J. (2003). A Wave in Time - The Sports Tourism Phenomena.
Journal of Sport & Tourism, 8(1), pp.35-47.
L’Etang, J. (2006). Public relations and sport in promotional culture. Public Relations Review, 32(4), pp.386-394.
Langen, M. and Sverredal, S. (2012). Kriskommunikation. Stockholm: Sanoma utbildning.
Lindblom, H. (2018). Kommunens svar till GIF Sundsvall – ”blankt nej”. [online] SVT Nyheter. Available at:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/kommunens-svar-blankt-nej [Accessed 9 Jan. 2018].
Lunneborg, R. (2018). Timrå IK har miljonskuld till kommunen. [online] SVT Nyheter.
Available at: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/timra-ik-i-miljonskuld-till-kommunen [Accessed 9 Jan. 2018].
Macnamara, J. and Zerfass, A. (2012). Social Media Communication in Organizations: The Challenges of Balancing Openness, Strategy, and Management. International Journal of Strategic Communication, 6(4), pp.287-308.
Marra, F. (1998). Crisis communication plans: Poor predictors of excellent crisis public relations. Public Relations Review, 24(4), pp.461-474.
Martínez, E. and de Chernatony, L. (2004). The effect of brand extension strategies upon brand image. Journal of Consumer Marketing, [online] 21(1), pp.39-50.
Available at:
http://www.emeraldinsight.com/doi/pdfplus/10.1108/07363760410513950.
Mishra, N., Sharma, N. and Kamalanabhan, T. (2015). Is Internal Communication Important for Sport Commitment. Communication & Sport, 4(2), pp.212-239.
54 Nord, O. and Lund, O. (2018). Timrå kommun köper arenan. [online] st.nu. Available at:
http://www.st.nu/ishockey/hockeyallsvenskan/timra-kommun-koper-arenan [Accessed 9 Jan. 2018].
Pedersen, P. (2012). Reflections on Communication and Sport. Communication & Sport, 1(1-2), pp.55-67.
Raynaud, J. and Bolos, G. (2008). Sport at the heart of marketing: The integration debate.
Journal of Sponsorship, [online] 2(1), pp.31-35. Available at:
http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=184480c5-33cc-4a12-b9ed-2fdaccaeeaa2%40sessionmgr4007 [Accessed 29 Nov. 2017].
Richards JR, O., Wilson, C., Boyle, K. and Mower, J. (2017). A knockout to the NFL’s reputation?: A case study of the NFL’s crisis communications strategies in response to the Ray Rice scandal. Public Relations Review, 43(3), pp.615-623.
Sahlström, K. (2017). Analys av Allsvenska klubbars ekonomi 2016. [ebook] Available at:
http://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_154750/scope_0/Ima geVaultHandler.aspx170517155558-uq [Accessed 17 Nov. 2017].
Severin, W. and Tankard, J. (2014). Communication theories: origins, methods and uses in mass media. 5th ed. Harlow: Person Education Ltd.
Stoldt, G., Miller, L. and Comfort, P. (2001). Through the Eyes of Athletics Directors:
Perceptions of Sports Information Directors, and Other Public Relations Issues.
Sport Marketing Quarterly, 10(3), pp.164-172.
Sundsvall Kommun (2016). Riktlinjer för Sundsvalls kommunkoncerns sponsringsavtal.
[online] Naringslivsbolaget.se. Available at: https://naringslivsbolaget.se/wp- content/uploads/2015/10/riktlinjer-for-sundvalls-kommuns-sponsringsavtal-avseende-elitidrott-och-.pdf [Accessed 9 Jan. 2018].
Tench., R. and Yeomans., L. (2014). Exploring Public Relations. 3rd ed. Harlow: Pearson Education Limited.
Thrassou, A., Vrontis, D., Kartakoullis, N. and Kriemadis, T. (2012). Contemporary Marketing Communications Framework for Football Clubs. Journal of Promotion Management, 18(3), pp.278-305.
55 Timothy, C. (2012). Ongoing crisis communication. 2nd ed. Sage Publications.
Tsiotsou, R. (2016). A service ecosystem experience-based framework for sport marketing.
The Service Industries Journal, 36(11-12), pp.478-509.
van der Meer, T., Verhoeven, P., W.J. Beentjes, H. and Vliegenthart, R. (2017).
Communication in times of crisis: The stakeholder relationship under pressure.
Public Relations Review, 43(2), pp.426-440.
Vera, D. and Crossan, M. (2004). Theatrical Improvisation: Lessons for Organizations.
Organization Studies, 25(5), pp.727-749.
Vera, D. and Crossan, M. (2005). Improvisation and Innovative Performance in Teams.
Organization Science, 16(3), pp.203-224.
Wan, H. and Pfau, M. (2004). The Relative Effectiveness of Inoculation, Bolstering, and Combined Approaches in Crisis Communication. Journal of Public Relations Research, 16(3), pp.301-328.
Weick, K. (1998). Introductory Essay—Improvisation as a Mindset for Organizational Analysis. Organization Science, 9(5), pp.543-555.
Weick, K., Sutcliffe, K. and Obstfeld, D. (2005). Organizing and the Process of Sensemaking.
Organization Science, 16(4), pp.409-421.
Werder, K. (2015). The Integration of Domains: Multidisciplinary Approaches to Strategic Communication Campaigns. International Journal of Strategic Communication, 9(2), pp.79-86.
Zhao, H., Falkheimer, J. and Heide, M. (2017). Revisiting a Social Constructionist Approach to Crisis Communication– Investigating Contemporary Crises in China.
International Journal of Strategic Communication, 11(5), pp.364-378.
56