Denna rapport började trevande med instudering av nuläget för att skapa en överblick över problemområdet. Detta gav en grund för vilken riktning som arbetet behövde ta. Därefter har arbetet med insamling av data från litteratur, tidigare studier och intervjuer fungerat bra. Med tanke på den tidsperiod som arbetet pågått så anser vi oss nöjda med resultatet. Självklart inns det områden som bör diskuteras djupare samtidigt som ler tester borde ha genomförts.
Det hade varit gynnsamt att utföra ler utvärderingar utav den slutgiltiga designen för att bättre ringa in eventuella problem. Dessutom skulle användartester av prototyperna i skarpa situationer kunnat påvisa dess funktion och brister.
Studien har inte tagit fram några riktlinjer för hur doseringsetiketten, som kommer plac- eras i den anvisade rutan, och som är personligt anpassad efter användaren, ska utformas. För vidare studier bör fokus ligga i att ta fram riktlinjer för hur denna etikett ska se ut. Fördelen med en väldesignad doseringsetikett är möjligheten att tydliggöra dosering och huvudindikation, vilket även kan bidra till större skillnad mellan olika läkemedel med liknande utseende. Vidare studier för doseringsetiketten skulle även kunna lösa det prob- lemet kring att läkare inte alltid skriver ut indikationen.
Ett mer rainerat varningssystem skulle även kunna tas fram med hjälp av läkemedelsex- perter där ett mer speciikt kod-/ikonsystem skulle kunna diskuteras och utvecklas. Denna studie hade även kunnat lösa mer konkreta problem med hjälp av en expertpanel tillgäng- lig. Vidare studier bör därför utveckla ett sammarbete med yrkesverksamma inom läkeme- delsområdet.
Referenslista
Tryckta källor
Amgros, (2007). Medilabel Safety System: Design Presentation
Bergström, Bo (2009). Efektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och proilering i vår visuella kultur. 7., [utvecklade] uppl. Stockholm: Carlsson
Clarkson, P. Buckle, J. Coleman, R. Stubbs, D. Ward, J. Jarrett, J. Lane, R. & Bound, J. (2004), Design for patient safety: a review of the efectiveness of design in the UK health service, Journal Of Engineering Design, nr. 2, vol. 15.
Gaver, B & Martin, H. (2000). ALTERNATIVES - Exploring Information Appliances through
Conceptual Design Proposals, Royal College of Art, vol. 2.
Creswell, J. (2009). Qualitative, Quantitative, And Mixed Methods Approaches. Sage publica- tions: California.
Emmerton, L. Rizk. (2012). Look-alike and sound-alike medicines: risks and ‘solutions’, School of Pharmacy, Curtin Health Innovation Research Centre, nr 34.
Goodwin, K. (2009). Designing for the digital age : how to create human-centered products and services. Wiley Pub.
Gunnarsdotter, S. (2010). Minska läkemedelsförväxlingar med tydligare förpackningar, Läkartid- ningen, nr. 51-52, vol. 107.
Hellier, E. Edworthy, J. Derbyshire, N & Costello, A. (2006). Considering the impact of medi- cine label design, Ergonomics, nr. 5-6, vol. 49.
Klimchuk, M. & Krasovec, S. (2006). Packaging Design, Succesful Product Branding From Con- cept To S helf, Canada.
Lalor, D. (2011). Medicines Labelling, Australian Prescriber, nr 5, vol. 34
Lindroos, P. Eldh, A. C. (2008). Studie visar på stor risk för förväxling, Läkartidningen, nr 28, vol. 105.
Lupton, E. & Phillips, C. (2008). Graphic Design the New Basics, PrincetonArchitectural Press, Kina.
Läkemedelsverket (2012). Generisk förskrivning – hur kan det möjliggöras, rapport från läke- medelsverket, november 2012
National Patient Safety Agency. (2007 A). Design for patient safety: a guide to labelling and packaging of injectable medicines
National Patient Safety Agency. (2007 B). Design for patient safety: a guide to graphic design of medication packaging
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens Grunder. Lund: Studentlitteratur AB. Patientförsäkringen LÖF. (2010). Hippokrates. nr 7.
Wilke, T. Müller, S. Neumann, K & Loder, T. (2011). Does Package Design Matter for Pa- tients? The Association Between Package Design and Patients’ Drug Knowledge, Pharm Med, nr 25
Worland, E. (2010). Läs två gånger morgon och kväll utan att förstå, Läkartidningen, nr. 12, vol. 107.
Elektroniska källor
Läkemedelsverket. (1999). ATC-systemet - ett internationellt system för klassiicering av läkemedel.(HTML). Tillgänglig: < http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NY- HETER-1999/ATC-systemet---ett-internationellt-system-for-klassiicering-av-lakeme- del/>. (2013-05-10)
Bilaga 1
Frågor till intervjuer
Introduktion
Förväxlingar av olika läkemedel som leder till felmedicinering är ett allvarligt problem som riskerar att skada patienters hälsa. Läkemedelsförväxlingar har därför blivit ett allt mer prioriterat område för att förbättra patientsäkerheten.
Vårt mål med den här studien är att ta reda på vilka faktorer som bidrar till felmedicin- ering och utefter dessa faktorer ta fram riktlinjer för hur läkemedelsförpackningar kan designas för att undvika felmedicinering.
Vi vore även tacksamma om vi kunde få tillgång till läkemedelsförpackningar som berörs av problemet. Dessa har vi tänkt att använda i våra användartester för att ta reda på vilka faktorer som bidrar till felmedicinering. Antingen om vi får med oss förpackningar som vi kan göra tester på eller om vi kan få tillåtelse att fota förpackningarna.
Inledande frågor
Vad har du för yrkesbefattning?
Hur länge har du jobbat inom detta yrke?
Huvudfrågor
1. Är detta ett välkänt problem i ditt yrke? (hos arbetspersonal, kunder)
2. Hur ofta kommer ni i kontakt med det här problemet? 3. Finns det problem med några speciika förpackningar? 4. Vilka faktorer tror du bidrar till problemet?
5. Vilka faktorer i förpackningens design tror du bidrar till problemet?
(färg, form, öppningsförmåga, teckensnitt, teckenstorlek, illustrationer, proportioner) 6. Är det en speciik målgrupp som främst berörs av problemet?
7. I vilka situationer är problemet vanligast? 8. I vilken miljö är problemet vanligast?
Bilaga 2
Frågor till expertintervjuer
Visa förpackningarna först för att få en allmän syn på helheten.
Frågor
- Kan du berätta lite fritt vad du tycker om designen?
- Kan du rangordna vilka element på förpackningarna som drar till sig mest uppmärksam- het?
- Tycker du ATC-koden fyller någon funktion? - Bidrar ATC-koden till en tydligare förpackning? - Hur påverkar Tall Man Lettering läsbarheten? - Hur fungerar det att läsa av styrkan?
- Hur fungerar färgkodningen tillsammans med styrkan? - Hur väl fungerar varningstexten?
- Kan du jämföra med hur varningstexten ser ut på läkemedelsförpackningarna idag? - Vad tycker du om placeringen av i doseringsetiketten på framsidan?
- Kommer denna yta att användas?
- Kommer den nya designen att underlätta för användare vid byte av läkemedel mellan olika tillverkare?
- Vad blir konsekvensen av en likartad design för alla läkemedel? - Hur påverkar den nya designen förväxlingsrisken mellan läkemedel? - Är de tillräckligt olika för att de lätt ska kunna särskiljas?
- Kan du nämna tre negativa och tre positiva saker med den nya designen?
Gå igenom fotona på läkemedel i slutet av expertintervjuerna och fråga för varje exempel om det kommer vara ett problem i den nya designen.
Bilaga 3
Mail till Intervjuobjekt 2
Hej Intervjuobjekt 2!Vi har en liten fråga som vi hoppas du kan hjälpa oss med. Tänkte höra hur stor indika- tionslappen som man klistrar på läkemedelsförpackningen brukar vara? Är den alltid lika stor eller varierar den i storlek? Skulle hjälpa oss i vår designprocess om vi ick svar på det. MVH/
Alexandra Bremer, Gabriel Josefson
Hej,
Den är alltid lika stor oavsett vilken apotekskjedja. Måttet är 93 mm lång och 32 mm bred. Vid 42 mm på längden har den en viklinje så klisterlappen kan vikas för att kunna sättas som en vinge på en burk eller tub. På en kartong är det bäst om den kan sitta helt platt på förpackningen. Men ibland är doseringstexten så lång att det går åt två klisterlappar och inns det inte yta till att sätta dom under varandra klistrar vi ihop dom som en vinge. Hoppas det var den info du ville ha, annars får du höra av dig igen, så får jag försöka svara tydligare.
MVH