Syftet för uppsatsen var att ta reda på hur elever i årskurs 8 ser på betygen och skolan och vad som påverkar de. Utifrån syftet ställdes följande frågor:
- Hur ser eleverna på skolan och betygen?
- Har föräldrarnas sociala status någon påverkan? - Ställer föräldrarna krav på barnen?
- Påverkas eleverna av kompisarna?
I detta kapitel kommer arbetets syfte besvaras genom att lyfta fram de slutsatser som framkommit i denna kvalitativa undersökning. Teorierna som pressenterats kommer att sammankopplas med den insamlade materialet.
Eleverna
I stort sett alla elever trivs bra i skolan och anser även att det är en social grej. De upplever att det är bra med rutiner. Men nästan alla elever är nöjda eller ganska nöjda med sina betyg, men de strävar ändå efter högre betyg. Bohlin et al (2009) menar att få bra betyg kan vara motivationen för eleverna och att belöningen är en lustfylld känsla samt glädje. Två av eleverna har inte haft så värst bra betyg men har nu insett detta och försöker höja betygen. De berättar även att föräldrar och lärare har pratat med de om vikten av betyg. Bohlin et al (2009) menar att det är bra att föräldrar och lärare pratar med eleverna om vikten av att ha bra betyg och vad det innebär för framtiden. Det kan förstärka effekten och även att det känns mer meningsfullt. Alla elever lägger ner mer tid på läsning inför prov och de upplever att de flesta prov och läxor är samtidigt, många upplever att det blir stressigt att hinna med. Några av eleverna berättade även att de inte hade tid att vara med kompisar under veckorna då det var mycket läxa och träning. Theorell och Karasek (Levi, 2002) menar att kraven kan bli för höga för eleverna både fysiskt och psykiskt, arbetsbördan som mycket läxa och prov kan innebära för höga psykiska krav. De flesta anser att det är de själva som tar ansvar för sitt skolarbete. Lindgren ((2005) menar att skolan har förändrats och att ett mer personligt engagemang krävs i skolarbetet, eleverna själva måste ta ansvar för sina läxor. Enligt skolverket har en form av individualiseringen ökat och kraven på eleverna har hamnat på eleverna själva. Det kan tänkas att inte alla elever klarar av det och föräldrar som arbetar heltid har inte möjlighet att hjälpa
hemifrån är allt mer viktigt, samtidigt som föräldrarnas tid med sina barn har minskat. Vilket kan påverkar skolprestationerna och betygen. Alla elever anser att det är bra att ha bra betyg och de verkar medvetna om varför. Några berättade att ”syon” hade varit och berättat om olika program och praktikplatser i klassen. Detta kan påverka eleverna då de nyss fått information om vikten av bra betyg, men även att ämnet tas upp av lärare och föräldrar. Många elever nämner att de funderar på vad de ska göra och vilken utbildning de ska välja på gymnasiet, detta kan påverka deras syn på betygen. De flesta eleverna tror att de kan få högre betyg bara de fortsätter att plugga. Alla upplever att utlåtandena de får inför IUP samtalen är bra och att genom dem vet vad som krävs för att få högre betyg. Flera elever upplever en stress kring betygen och menar att det är de själva som ställer kraven. Enligt Theorell och Karasek (Levi, 2002) kan både omgivningen och ens egna krav vara för höga. I detta fall verkar det vara eleverna själva som ställer höga krav.
Kompisars inställning
Alla eleverna pratar med sina kompisar när det gäller betygen, en del mer och andra mindre. Även vilka kompisar man pratar med är olika, de närmaste kompisarna pratar man mer med och klasskompisarna mindre. Oftast pratas det om betyg då de fått tillbaka prov eller fått betygen. Några elever upplever en viss tävlan utan att det nämnts i ord. De elever som känner en viss stress angående betygen upplever även att deras kompisar känner samma sak. Eleverna som intervjuades tycker betygen är viktiga, de upplever också att deras kompisar tycker samma sak, däremot upplever de flesta att det finns de som inte tar skolan på allvar. Men de tror att de kommer att upptäcka det. Enligt Angelöw (2000) är kamratrelationen viktigaste under denna period i livet och detta påverkar eleverna. En kompis åsikter är viktiga och den påverkar individens förmåga att finna sin identitet. Det kan tänkas att det är därför många har liknande åsikter. Det verkar finnas många elever med intresse för studier i klassen. Angelöw (2000) menar att umgås man i rätt umgänge och miljö kan eleverna påverkas på ett positivt sätt och detta kan bidra till att många tycker studier är viktiga. Många av eleverna upplever att det i sjuan inte riktigt tilläts att ha bra på proven, de blev kallande ”pluggis”. Men de elever som intervjuades och blev kallad ”pluggis” brydde sig inte utan blev istället lite smickrade. Nu upplever många att det är helt okej att ha bra betyg och även att det är många som har börjat plugga för att få bra på proven. Bohlin et al (2009) menar att betygen kan vara
De elever som intervjuades upplever att deras kompisar har samma åsikt i det mesta då det gäller skolan och betygen. Detta kan tänkas att eleverna påverkar varandra och det kan förklaras med att de alla har liknande social bakgrund. Alla har ungefär samma grundvärderingar med sig hemifrån.
Föräldrars krav
Alla elever berättar att de pratar om betygen hemma men att det oftast bara är när det har haft prov, fått betyg eller inför IUP samtalen. De flesta eleverna upplever inte att föräldrarna har krav på dem då det gäller skolan eller betygen. De upplever att bara de gör som de har gjort och försöker så är det helt okej, de menar att föräldrarna förväntar sig det av dem. Det är de själva som ställer krav. Bohlin et al (2009) menar att förväntningar på eleven påverkar deras prestationer, både från omgivningen, till exempel föräldrar, kompisar, lärare och från sig själv. Förväntningar påverkar elevernas självuppfattning som i sin tur kan påverka deras prestationer. Elever med god självuppfattning har större möjlighet att prestera bra i skolan och få bra betyg, medan elever med dålig självuppfattning kanske presterar sämre och får då lägre betyg. Alla elever upplever att deras föräldrar hjälper de med läxan om de ber om det och om föräldrarna har tid. Några berättar att föräldrarna inte alltid har tid och att de har mycket att göra. Enligt Lindgren (2005) har föräldrarna mindre tid med barnen idag då de både arbetar heltid och fostrar barnen vilket han anser är omöjligt. Detta kan innebära att föräldrarna inte har tid för barnens läxor i samma utsträckning som förr.
Statusen
Barn utvecklar sina sociala anlag i familjen, de utvecklas till sociala varelser genom andras ögon. Individen imiterar andra och det är genom imitationen som de utvecklar en jag uppfattning, identitet samt en förmåga till självständigt tänkande och handlande. I jag uppfattningen finns en rad värderingar både från de själv men även från omgivningen. De flesta eleverna har liknande bakgrund och enligt Goffman har den sociala statusen en betydelse för individers bakgrund. Om elevernas föräldrar har liknande social status i samhället påverkas deras uppväxt på ungefär samma sätt. Angelöw (2000) menar att uppväxtmiljön spelar stor roll i en människas liv. Då de elever som deltog i denna undersökning har liknande social bakgrund kan det tänkas att deras åsikter kring skolan och
de i sin tur varandra och kanske även andra elever positivt. Medan elever från arbetarklassen kanske skulle ha andra åsikter om skolan och betygen. Lindgren (2005) menar att samhällets normer och värderingar har förändrats från arbetarklassen till medelklassens normer och värderingar. Detta kan göra det svårare för arbetarklassens barn att anpassa sig till samhället. I dag är det individuell framgång och konkurrens som gäller men samtidigt krävs samarbete, laganda och social kompetens, detta är motsägelsefullt och det kan vara svårt att leva upp till dessa normer och värderingar. För en del elever kan detta vara svårt att förhålla sig till. Även skolverket menar att elevernas resultat påverkas negativt med den individuella formen. För att ta reda på om det är någon skillnad skulle betydligt fler elever behöva intervjuas, då de elever som medverkade i den här undersökningen hade liknande bakgrund. Det kan även tänkas att de förväntningar och självuppfattningen som eleverna har på sig påverkar deras syn på skolan och betygen. Angelöw (2000) menar att samhällets förväntningar på oss blir våra egna. Att vi själva ställer samma krav och förväntningar som omgivningen runt omkring oss. Är förväntningarna på en elev låg ställer eleven samma förväntningar som samhället. Är förväntningarna höga så blir elevens förväntning automatiskt hög. Elevens förväntningar påverkar dennes självuppfattning och detta i sin tur påverkar prestationerna. En elev med höga förväntningar har en mer god självuppfattning, detta kan bidra till bra prestationer i skolan och bra betyg. En elev med låga förväntningar kan ha låg självuppfattning och då blir prestationerna i skolan sämre. Är det så att arbetsklassens barn har svårare att anpassa sig till de normer och värderingar som råder, får de automatiskt lägre förväntningar från omgivningen och sig själv. Eftersom eleverna inte uppgett sina betyg kan inga slutsatser dras om deras förväntningar och prestationer stämmer med betygen. Det är bara deras åsikter om skolan, betygen och viljan att prestera som undersöks.
Slutsats
Syftet var att ta reda på hur elever upplever skolan och betygen och vad som påverkar de. De flesta har en positiv syn på skolan och betygen och upplever också att deras kompisar har liknande åsikt som de själva. Alla anser att betygen är viktiga för framtiden och de flesta är nöjda med sina betyg men strävar ändå efter högre. Eleverna anser att föräldrarna litar på att de själva tar ansvar över sina studier. Många säger att föräldrarna förväntar sig att de gör som
liknande social status. Detta kan påverka elevernas upplevelse av skolan och betygen men även att de alla har ungefär samma åsikter. Samhällets normer och värderingar liknar medelklassens, detta kan medföra att de från arbetarklassen har svårare att leva upp till normer som samhället har. Samhällets förväntningar blir automatiskt lägre och eleverna får själva en lägre förväntning på sig och detta medför en lägre självuppfattning. Självuppfattningen påverkar prestationerna i skolan, som i sin tur påverkar betygen. Elevernas upplevelse av skolan och betygen anses vara positiv, frågan är då om de verkligen tycker så eller om det är så att de svarar utifrån de förväntningar som ligger på deras roll som elev. En elev förväntas studera och ha bra betyg. Är det så att de försöker vara intervjuaren till lags och svara utifrån dennes förväntning eller är det verkligen så att alla är medvetna om betygens betydelse.
I denna undersökning har eleverna själva fått anmäla sitt intresse, det kan vara så att de som anmäler sig har likvärdiga uppfattningar. Vilket det visade sig att de 9 elever som intervjuades hade. Detta innebär att andra grupper av elever inte intervjuades, som i sin tur kan innebära att resultatet hade blivit annorlunda. Reliabiliteten i undersökningen kan tänkas vara svag. Om någon annan gör denna undersökning kan det hända att andra elever deltar och detta i sin tur ger ett annat resultat.
Fortsatta studie
Eleverna som intervjuades hade liknande bakgrund, det hade varit intressant att göra en större undersökning där flera elever deltagit för att se om den sociala bakgrunden har betydelse. Men även intervjua elever från årskurs 7, då de inte fått samma information om olika utbildningar och praktikplatser. Något som också hade varit intressant att undersöka är hur elevernas föräldrar ser på skolan och betygen och om deras syn påverkar eleverna.
Sammanfattning
Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försämrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att när kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap på lokal nivå skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvärdig, men så är det inte idag. Det finns även kopplingar till att prestationerna och föräldrars socioekonomiska status påverkar resultaten. Men även tiden föräldrarna har med barnen har minskat, mycket på grund av att båda föräldrarna arbetar idag. Inför valet av undersökning kontaktades en högstadieskola då ungdomar, skola och betyg känns intressant. I denna skola upplevdes det att många elever nöjer sig med godkänt och syftet är att ta reda på hur elever upplever skolan och betygen och vad som påverkar de. Antoni Lindgren (2005) menar att skolan har förändrats och idag krävs ett mer personligt engagemang av eleverna själva. Samtidigt som eleverna anpassas till medelklassens normer och värderingar och Lindgren (2005) menar att detta inte passar alla. De elever som deltagit i undersökningen har alla liknande hemförhållanden. Det vill säga att deras föräldrar har liknande social status, en av dem har i regel en högskoleutbildning. Nästan alla elever har en positiv syn på skolan och betygen samtidigt som de upplever att deras kompisar också har det. Alla är medvetna om betygens betydelse och strävar efter högre betyg. Eleverna själva anser att om det finns krav på dem så är det de själva som ställer de. Men att föräldrarna förväntar sig att de klarar av skolan. Angelöw (2000) menar att samhällets förväntningar på oss blir våra egna. Att vi själva ställer samma krav och förväntningar som omgivningen runt omkring oss.
Referenser
Addo, Tobias, Svensson, G Lennart, Peterson, Abby (2003): Ungdomar i vardagens väv. Lund: Studentlitteratur.
Angelöw, Bosse, Jonsson, Thom (2000): Introduktion till socialpsykologi.(2:a rev Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Backman, Jarl (1998): Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Brante, Thomas, Heine, Andersen, Korsnes, Olav (red) (2003): Sociologiskt lexikon. Skien: Rotanor.
Bohlin, Anna, Bratsberg, Kristin (2009): Hur upplevs betyg? C-uppsats i Barn- och ungdomsvetenskap. VT 2009. Stockholms universitet: Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
Frisén, Ann, Hwang, Philip (2006): Ungdomar och identitet. Falköping: Natur och kultur. Giddens, Anthony (1999): Självet och samhället i den senmoderna epoken. Uddevalla: Mediaprint.
Giddens, Anthony (2001): Sociologi. (2:a rev Uppl.) Lund: Studentlitteratur. Giddens, Anthony. (2007) Sociologi. (4:e rev uppl.) Polen: Studentlitteratur
Johansson, Thomas (2006): ”Att skapa sin identitet: Ungdom i ett posttraditionellt samhälle” i
Ungdomar och identitet. Frisén, Ann (red.) Falköping: Natur och kultur.
Krag Jacobsen, Jan (1993): Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Levi, Lennart (2002): Stressen i mitt liv. Stockholm: Natur och kultur.
Lindgren, Antoni (2005): Människan och samhället, till kritiken av den senmoderna retoriken. Uddevalla: Mediaprint.
Internet:
Artisan.se: Genomsnittligt meritvärde för valda skolor i Piteå kommun http://salsa.artisan.se hämtat 2010-02-24
Dn: Betyg: Även om forskningen ger ledning är vägvalet politiskt. www.dn.se hämtat 2010-06-02
Dn: 2010 års första tv-debatt mellan riksdagspartierna. www.dn.se hämtat 2010-06-02
Kommut: Kommunal utvärdering av ungas livsvägar.
www.sites.google.com/site/kommutinfo/ hämtat 2010-02-16
Skolverket.se: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
www.skolverket.se/sb/d/2573/a/17272 hämtat 2010-02-16
Skolverket.se: Föräldrars utbildning påverkar elevers slutbetyg allt mer.
http://www.skolverket.se hämtat 2010-02-24
Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig