Studien har i huvudsak haft som ambition att beskriva och förstå hur rasifierade adopterade hanterar rasism och trots att det har handlat om olika definitioner av rasism och olika sätt att se på strategier och stöd så har studien identifierat en del av de strategier och det stöd som rasifierade adopterade anser vara av vikt.
Identifierade strategier har varit anpassning av kroppen, användandet av adoptivskapet, identitet, tystnad, våld och kunskap om rasism. Identifierade källor av stöd har varit andra rasifierade, vita personer med särskilda relationer till respondenterna, adoptivföräldrarna, HBTQ-communityt, separatistiska rum för rasifierade och internet. Resultaten antyder att rasifierade adopterade har lite stöd i sin omgivning och att de huvudsakligen behöver utveckla strategier på egen hand. I resultaten beskrivs vita personer som en särskild grupp människor med sämre förmåga att ge stöd än andra.
Adopterade har på ett sätt vithetsprivilegier kopplade till socioekonomisk status på ett sätt som andra rasifierade vanligtvis inte har (Hübinette & Tigervall 2008a s.13). Flera av respondenterna har växt upp i vita miljöer som gör att de antingen, som Mika, kan identifiera sig med vitheten/svenskheten eller, som Valentin, stöta på problem med ens identitet. Rasifierade adopterades så kallade hybriditet (Loomba 2005 s.169) har visat sig vara problematiska för vissa av de rasifierade adopterade som delar med sig i studien. De växer upp i en miljö där andra inte ser dem som vita och i förlängningen även avvikande från den homogena svenska vita grupp som barnet vistas i.
Resultaten antyder även delvis att rasism på arbetsplatser begränsar rasifierade adopterades möjligheter på arbetsmarknaden. Det verkar som att det kan vara svårt (speciellt om en som Alex är ny till yrket) att synliggöra rasism eller tillsammans med sin arbetsplats motverka rasism. Kunskap kan hjälpa en rasifierad att inte bara sätta ord på upplevelser och känslor utan också att sätta ord på rasistiska uttryck och identifiera vad exakt är det som är
41
rasistiskt inom uttrycket. Genom kunskap kan en arbeta vidare mot rasism på arbetsplatser. Kunskap skulle också kunna göra att vita personer blir bättre allierade i kampen mot rasism.
Separatistiska rum verka vara särskilt stödgivande för respondenterna. Det är däremot inte alla respondenter som ens har haft tillgång till en separatistisk förening under sin utbildning. Att möjliggöra och stödja separatistiska föreningar skulle kunna vara ett bra sätt för bland annat skolväsendet att stödja rasifierade elever och studenter. Ett förslag för framtida forskning är att studera effekten som separatistiska föreningar för rasifierade inom institutioner kan ha på förekomsten av rasism och om rasifierade personer upplever skillnad i stöd om de har tillgång till separatistiska rum. Detta kan vara av särskild vikt när det gäller rasifierade adopterade då de vanligtvis växer upp i vita miljöer (Hübinette & Tigervall 2008a s.13).
Tidigare studier har haft huvudsakligt fokus på olika uttryck av rasism som rasifierade stöter på (Hübinette och Tigervall 2008a, 2008b, 2009; Hübinette och Andersson 2012; Koskinen 2014; Koskinen et al. 2015; Lindblad & Signell 2008). Motstånd har däremot varit en del av bilden som beskrivits om adopterades erfarenheter av rasism (Hübinette och Tigervall 2008a s.138; Lindblad & Signell 2008). Vad som i den här studien tolkas som strategier och stöd skulle också kunna ses som en form av motstånd. Förevarande studie kompletterar det nuvarande forskningsfältet av adoption i en raskontext genom att djupdyka i motståndet och identifiera strategier och stöd i relation till rasism. De strategier som går i linje med tidigare forskning är att inte identifiera sig med sitt förstaland, att använda våld och att använda adopteradeskapet (Hübinette och Tigervall 2008a; Lindblad & Signell 2008). Den här studien kompletterar beskrivningen av motstånd hos rasifierade adopterade genom att utöka bilden av hur strategier kan se ut. Studien har även fördjupat idén om motstånd genom att även se på det som rasifierade adopterade upplever som stöd.
De identifierade strategier och stöd som respondenterna i studien beskriver bidrar med kunskap som kan vara viktiga för socialsekreterare att ta hänsyn till i sitt arbete med adoptionsprocessen. Framtida forskning skulle kunna titta på förekomsten av ”rasfrågan” i adoptionsutredningar och om det har något samband med hur rasifierade adopterade hanterar rasism. Kunskap om rasifieringsprocesser skulle i framtiden kunna vara en faktor för att få medgivande av socialnämnden för att få adoptera transrasialt. Jag hävdar att det är av vikt att adoptivföräldrar vet hur en stödjer sitt barn i rasifieringsprocesser. Om barnet upplever rasism behöver barnets vårdnadshavare ha kompetens nog för att tala med barnet om rasism.
42
Vad gäller studiens tillförlitlighet så har trovärdigheten kopplats till respondentvalideringen i metodavsnittet. Trovärdigheten hade kunnat vara högre då respondenterna endast fått möjlighet att validera transkriberingarna och kodningen men inte haft möjligheten att validera de tolkningar som gjorts i senare stadier. Däremot antyder samstämmigheten med forskningsfältet tillförlitlighet. Det ingår inte i studiens syfte eller möjligheter att utveckla metoder för att öka stödet till rasifierade adopterade. Framtida forskning skulle kunna jämföra skillnader och effekter av olika strategier och stöd för att lättare kunna förbereda rasifierade adopterade inför ett liv som rasifierad i ett vithetsnormativt samhälle.
I förlängningen kan denna studies bidrag till forskningen vara en del av att utveckla bättre stöd till rasifierade adopterade och möjligtvis bidra till att förbättra rasifierade adopterades livsvillkor.
Referenser
Akademikerförbundet SSR. (2015). Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbeterare. Akademikerförbundet.
Anderson, K. N., Rueter, M. A., & Lee, R. M. (2015). Discussions About Racial and Ethnic Differences in Internationally Adoptive Families: Links With Family Engagement, Warmth & Control. Journal of Family Communication, 15(4), 289-308.
Andersson, M. (2008). Tillhörighetens gränser. Internationell adoption och ursprungets betydelse i svensk utredningsretorik. Sociologisk forskning, (3), 57-76.
Andersson, M. (2010). Blodets och rötternas logik. Internationell adoption i välfärdens diskursiva praktik. Uppsala: Department of Sociology Tillgänglig på Internet: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:354987/FULLTEXT01.pdf
Andersson, M. (2014). Mellan inkludering och underordning: konstruktioner av adoptivfamiljen som kategori i svensk socialpolitik. I K. Sandell, M. Sager, & N. Räthzel (Red.), Kritiska gemenskaper: att skriva feministisk och postkolonial vetenskap. (s.115-123). Lund: Genusvetenskapliga institutionen.
43
Arbouz, D. (2017). Multirasial identitet på tvärs med den svenska vithetens rasiala inramning. I T. Hübinette (Red.), Ras och vithet. Svenska rasrelationer i går och i dag. (199-214). Lund: Studentlitteratur.
von Borczyskowski, A., Hjern, A., Lindblad, F., & Vinnerljung, B. (2006) Sucidial behaviour in national and international adult adoptees: A Swedish cohort study. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology. 41(2), 95-102.
Braun, V., Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology 3(2), 77-101.
Briggs, L. (2003). Mother, Child, Race, Nation: The Visual Iconography of Rescue and the Politics of Transnational and Transracial Adoption. Gender & History 15(2), 179-200.
Bryman, A, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Cannavo, J., & Groza, V. (2017) The Relationship Between Bicultural Socialization Activities And Strategies To Deal With Racism In International Adoptees From India To The United States. Today’s Children are Tomorrow’s Parents. (44), 58-69.
Cederblad, M. (2003). Sammanställning av forskning avseende adoptivbarn och deras liv efter adoptionen. Stockholm: Socialdepartementet.
Crolley-Simic, J., & Vonk, E. E. (2010). White international transracial adoptive mothers’ reflections on race. Child & Family Social Work. 16(2), 169-178.
Dahlstedt, M., & Lozic, V. (2017). Färgblind rasism: problemföräldrar, utanförskapsområden och fostran till svenskhet. I T. Hübinette (Red.), Ras och vithet. Svenska rasrelationer i går och i dag. (215-236). Lund: Studentlitteratur.
Dorow, S. (2006) Racialized Choices: Chinese Adoption and the ’White Noise’ of Blackness. Critical Sociology. 32(2-3), 357-369.
Gemzöe, L. (2014). Feminism. Falun: Bilda Förlag.
Hague Conference on Private International Law. (1993). Convention of 29 May 1993 on Protection of Children and Co-operation in Respect of Intercountry Adoption. https://assets.hcch.net/docs/77e12f23-d3dc-4851-8f0b-050f71a16947.pdf
hooks, b. (2013). Writing Beyond Race. Living Theory and Practice. New York: Routledge.
Hübinette, T. (2007a). En adoptivkoreansk diaspora? : Framväxten av en transnationell gemenskap. I E. Olsson, C. Lundqvist, A. Rabo, L. Sawyer, Ö. Wahlbeck, & L.
44
Åkesson (Red.), Transnationella rum. Diaspora, migration och gränsöverskridande relationer (195-216). Umeå: Boréa.
Hübinette, T. (2007b). Sverige unikt som adoptionsland. Välfärd: SCBs tidsskrift om arbetsliv, demografi och välfärd. 7(2), 3-5.
Hübinette, T. (2017a). Den färgblinda antirasismen slår tillbaka. I T. Hübinette (Red.), Ras och vithet. Svenska rasrelationer i går och i dag. (237-252). Lund: Studentlitteratur.
Hübinette, T. (2017b). Förord. I T. Hübinette (Red.), Ras och vithet. Svenska rasrelationer i går och i dag. (9-22). Lund: Studentlitteratur.
Hübinette, T. & Andersson, M. (2012). Between colourblindness and ethnicisation. Transnational adoptees and race in a Swedish context. Adoption & Fostering. 36(3-4), 97-103.
Hübinette, T. & Tigervall, C. (2008a). Adoption med förhinder. Samtal med adopterade och adoptivföräldrar om vardagsrasism och etnisk identitet. Tumba: Mångkulturellt centrum.
Hübinette, T. & Tigervall, C. (2008b). Erfarenheter av rasifiering hos adopterade och adoptivföräldrar. Om betydelsen av ett icke-vitt utseende i den svenska vardagen. Socialvetenskaplig tidsskrift. 15(3-4), 220-237.
Hübinette, T. & Tigervall, C. (2009). To be Non-white in a Colour-Blind Society: Conversations with Adoptees and Adoptive Parents in Sweden on Everyday Racism. Journal of Intercultural Studies. 30(4), 335-353.
Irhammar, M. (1997). Att utforska sitt ursprung: identitetsformande under adolescensen hos utlandsfödda adopterade: betydelsen av biologiskt och etniskt ursprung, Departement of Psychology, Lund University.
Koskinen, M. G. (2014). Racialization, Othering, and Coping Among Adult International Adoptees in Finland. Adoption Quarterly. 18(3), 169-195.
Koskinen, M. G., Elovainio, M., Raaska, H., Sinkkonen, J., Matomäki, J., & Lapinleimu, H. (2015) Perceived racial/ethnic discrimination and psychological outcomes amond adult international adoptees in Finland: Moderating effects of social support and sense of coherence. American Journal of Orthopsychiatry. 85(6), 550-564.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
45
Lee, J., Vonk E. M., & Crolley-Simic, J. (2015). Religion and cultural and racial socialization among international transracial adoptive parents. Journal of Social Distress and the Homeless. 24(1), 40-57.
Lejnaweaver, J. B. (2014). The Quiet Migration Redux: International Adoption, Race, and Difference. Human Organization. 73(1), 62-71.
Lindblad, F., & Signell, S. (2008). Degrading attitudes related to foreign appearance: Interviews with Swedish female adoptees from Asia. Adoption & Fostering. 32(3), 46-59.
Lindgren, C. (2006). En riktig familj: Adoption, föräldraskap och barnets bästa 1917-1975. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Lindgren, C. (2011). Barnets väl – samhällets ansvar: Utredning av blivande adoptivföräldrar 1955-2008. I H. Bergman, M. Eriksson, & R. Klinth (Red.), Föräldraskapets politik. Från 1900- till 2000-tal. (s.27-53). Stockholm: Dialogos förlag.
Loomba, A. (2005). Kolonialism/Postkolonialism. En introduktion till ett forskningsfält. Hägersten: Tankekraft förlag.
Lundström, C. (2007). Svenska latinas: ras, klass och kön i svenskhetens geografi. Uppsala: Uppsala universitet.
Mccracken, A. (2017). Tumblr Youth Subcultures and Media Engagement. Cinema Journal. 57(1), 151-161.
Nationalencyklopedin. (2017). Exotifiering. Hämtad 18-01-03, från http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/exotifiering
Pinderhughes, E. E., Zhang, X., & Agerbak, S. (2015). ”American” or ”Multiethnic”? Family Ethnic Identity Among Transracial Adoptive Families, Ethnic-Racial Socialization, and Children’s Self-Perception. New Directions for Child and Adolescent Development. 2015(150), 5-18.
Quiroz, P. A. (2008). Transnational adoption: reflections of the ”diaper diaspora” : On reconfiguring race in the USA. International journal of sociology and social policy. 28(11-12), 440-457.
Raleigh, E. (2012). Are Same-Sex and Single Adoptive Parents More Likely to Adopt Transracially? A National Analysis of Race, Family Structure, and the Adoption Marketplace. Sociological Perspectives. 55(3), 449-471.
46
Rosettenstein, D. S. (1995). Trans-racial Adoption in the United States and the Impact of Considerations Relating to Minority Population Groups on International Adoptions in the United States. International Journal of Law, Policy and the Family. 9(2), 131-154.
Sernhede, O. (2010). Etnicitet. I C. Edling, & F. Liljeros (Red.), Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning (s.74-98). Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen. (2014). Adoption. Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner. Stockholm: Socialstyrelsen.
Telzer, E. H., Flannery, J., Shapiro, M., Humphreys, K. L., Goff, B., Gabard-Durman, L., & Tottenham, N. (2013). Early experience shapes amygdala sensitivity to race: an international adoption design. The Journal Of Neuroscience: The Official Journal Of The Society For Neuroscience, 33(33), 13484-13488.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Wikström, H. (2009). Etnicitet. Malmö: Liber.
Wikström, H. (2013). Ett postkolonialt perspektiv på sociala problem. I A. Meeuwisse, & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (s.320-335). Stockholm: Natur & Kultur.
Willing, I., & Fronek, P. (2014). Constructing Identities and Issues of Race in Transnational Adoption: The Experiences of Adoptive Parents. The British Journal of Social Work. 44(5), 1129-1146.
Åkerström, M. (2007). Den ifrågasatta gåvan: bistånd i adoptionssammanhang. Tvärsnitt. (1).
47
Bilaga 1
Medforskare sökes
Hej!
Mitt namn är Alexander Rosén och jag läser på Socionomprogrammet vid Socialhögskolan i Stockholm. Jag skriver nu min kandidatuppsats i socialt arbete och jag har valt att forska om rasifierade adopterade.
Jag har fått tips av [kontaktad adoptionsaktivist] om att tillfråga dig att vara medforskare i min studie.
Med medforskare menar jag att jag gärna vill intervjua dig i ca 30-45 minuter och jag kommer även att erbjuda dig att ta del av den transkriberade intervjun och analysen för ytterligare kommentarer eller klargöranden.
Din medverkan kommer att vara helt anonymiserad och om du tackar ja har du rätt att ta tillbaka ditt samtycke när som helst. Om du vill kan du få en kopia på intervjuguiden innan intervjun.
Hör gärna av dig! Vänliga hälsningar Alexander Rosén
48
Bilaga 2
Intervjuguide
Första erfarenheterna av rasifiering / rasism / ifrågasättande av svenskhet Innan? - Var du förberedd? - På vilket sätt? - Stöd? efter? vem? Hantera rasism - hur - med vem? - I vilka situationer? Vilka relationer har varit viktiga?
Vilket typ av stöd?
- I vilka situationer?
- vad tror du att du hade behövt? - vem?
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se