Vi kommer att sammanställa slutsatserna av resultat och analys samt återkoppla till syfte och frågeställningar. Därefter kommer vi att föra ett resonemang kring våra funderingar. Avslutningsvis diskuterar vi vald metod och tillvägagångssätt, samt ger förslag till fortsatt forskning.
6. 1 Utbildning
Vad som framgått av vår analys var att ungdomarna hade relativt låg utbildningsnivå eftersom alla inte avslutat gymnasiet och att en avslutad gymnasieutbildning inte räcker hela vägen i vårt samhälle med kvalificerade yrken. En begräsning som respondenterna lyfte fram var att de hade låg utbildning vilket gör att det kan bli svårare att få arbete. Det framkommer ur SoU (2007:18) att de arbetslösa inte matchas med de arbeten som finns. Det vill säga ungdomar har inte den utbildning som krävs för att kunna ta lediga arbeten. Bourdieu (1999) tog upp att utbildningssystemet var svårföränderligt, eftersom privilegierade gruppers förmåner kunde försämras om det sker samhällsförändringar. Är det fortfarande så idag att utbildningssystemet inte utvecklas i takt med arbetsmarknadens vändningar? Vi menar att respondenterna hade behövt mer arbetsmarknadsförberedande utbildning i skolan. Majoriteten av våra respondenter hade låg kännedom om arbetsmarknadsrelaterade samhällsfunktioner. Alla individer har inte samma förutsättningar då de inte har tillgång till alla kapital eftersom
detta överförs från omgivningen. Här kan skolan gå in med den kunskapen för att kapitalen ska fördelas jämnt i vårt samhälle.
Merparten av våra respondenter var inte motiverade att studera. Forskning och litteratur talar om vikten av utbildning för att få ett arbete och för goda framtidsutsikter. SoU (2007:18) tar upp att de som endast har fullbordat gymnasiet har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och menar även att vara arbetslös som ung påverkar den framtida ekonomin och yrkeskarriären. Bourdieu (1989) menar att högt kulturellt kapital i form av utbildning ger individen bättre förutsättningar. Vi vill med vår studie belysa att det finns andra vägar till arbete förutom utbildning vilket kan vara genom att sänka lönerna som skulle skapa fler arbetsmöjligheter, att erhålla erfarenheter från ideella insatser som leder vidare till arbete och genom praktik. Även Bolinder (2006) tar upp vikten av utbildning men lyfter även fram praktik som en möjlighet till att nå arbete.
6. 2 Ekonomi
Respondenterna lyfte fram deras brist på ekonomi som en begränsning till att nå arbete. Forskning talar om att brist på ekonomi leder till stress och att inte kunna konsumera i ett individsamhälle kan leda till utanförskap. Att inte ha tillgång till något fält försämrar möjligheterna avsevärt att nå arbete. Att höja bidraget vid aktivering såsom praktik lyfte en av respondenterna fram som en lösning till den ekonomiska situationen. Respondenterna menade att det skulle leda till mer motivation och därmed ökad aktivering. Enligt Bourdieu (1989) är det ekonomiska kapitalet av betydelse och kan ge upphov till att tillskansa sig de andra kapitalen. Om respondenterna ska öka sitt kapital med höjt bidrag krävs att det tas kapital från andra grupper. Eftersom vi har genomgått konjunkturförändring har många grupper drabbats av nedsatt ekonomiskt kapital och detta gör det svårare att begära mer istället för att arbeta upp sitt kapital på egen hand.
6. 3 Diskriminering
Forskning visar att bland annat kön, ålder och invandrarbakgrund kan påverka möjligheterna till att få arbete. Om individen inte passar in minskar möjligheterna att ta sig till olika fält. Avsikten med vårt urval var att få individer med olika kön, ursprung och ålder, eftersom studien skulle spegla samhälle. Forskning visar att ungdomar och invandrare är två grupper
som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Av våra åtta respondenter hade fyra annan etnisk bakgrund, vilket stödjer det forskningen tar upp. Även könsdiskriminering tas upp då Johanna ser svårigheter till arbete, eftersom hon är ensamstående mamma. Frida har lyckats att övervinna könsdiskriminering eftersom hennes strategi var att ta sig in på mansdominerade arbetsplatser. Detta är möjligt eftersom vi i Sverige har en politisk strävan att uppnå jämställdhet. Vi kan även utläsa att våra respondenter blir missgynnade eftersom de är ungdomar. En anledning till detta är att ungdomar i allmänhet inte berört lika många fält inom arbetslivet jämfört med äldre individer.
6. 4 Förändringar
Forskning visar på arbetslöshetens konsekvenser men lite forskning görs gällande arbetslösa individers egna lösningar. Vi anser att det är viktigt att börja med att fråga de som befinner sig i arbetslösheten, eftersom de får ta följderna av förändringen. Har forskarna diskvalificerat ungdomarna från att själva hitta sin lösning? Vi ställer oss frågan vad som ska förändras för att ungdomar lättare ska få arbete. Är det samhället och dess institutioner eller är det ungdomarna? Bör båda förändras för att de ska kunna mötas på bästa sätt? Eller ska vi bara acceptera att det är så här arbetsmarknaden ser ut i Sverige?
Studier visar att det inte finns tillräckligt med arbeten i Sverige i och med den lönesättning vi har. Som förslag till förändring lyfter forskningen fram att staten borde frambringa fler arbeten. Även arbetsförmedlingen kan hjälpa de arbetslösa med att tala om de möjligheter och hinder som inverkar på deras arbetsmöjligheter. Vi tror att positiv förändring skulle vara att anpassa arbetsförmedlingens agerande och material till en nivå som är passande för individerna. I vår studie tog vi upp att två av respondenterna har dyslexi. Detta framkom sent under intervjutillfället och detta är något som individerna inte lyfter fram. Vi tror därför att det är viktigt att allt material skrivs på ett lättförståligt sätt. Detta kan även underlätta för språksvaga eftersom invandrare utgör en stor grupp av de arbetslösa.
Respondenterna ansåg att möjligheterna till att få arbete låg hos dem själva. Denna syn kan bero på att vi lever i ett individsamhälle där individen får mer inflytande och med det kommer högre krav. Om begränsningarna ligger i samhället bör det då inte vara samhällets uppgift att lösa situationen? För att respondenterna ska komma ur sin arbetslöshet bör samhället ge dem resurser för att lösa det. Om respondenterna anser att deras arbetslöshet till störst del beror på samhället och dess institutioner, hur kommer det sig då att de inte ställer mer krav? Som det
ser ut nu håller samhället gruppen i ”schack” genom att de får en viss summa pengar så att de precis klarar sig. Vilket leder till att de arbetslösa inte bildar opinion och gör uppror mot de styrande grupperna. En annan anledning till att individer inte organiserar sig som grupp är att vi nu befinner oss i ett individsamhälle. Vi anser att det är viktigt att ungdomar i individsamhället tar för sig och ställer högre krav. Johanna påpekade att hon inte efter tre månader träffat sin handledare. Det är förstås fel men om det ska ske en förändring krävs det att hon och alla andra ungdomar säger ifrån så att problemen uppmärksammas.
6. 5 Kritik till vår studie
Vi valde att arbeta abduktiv eftersom vi inte ville påverka materialet med våra teoretiska glasögon. Vi ansåg att detta arbetssätt var passande eftersom vi var ute efter nytt upptäckande. När vi sedan valt teori ansåg vi att några frågor saknades för att spetsa vår studie ännu mer. Bourdieu talar en del om klass och mer frågor kring detta samt ekonomi hade varit lämplig att analysera. Dock valde vi att inte ta kontakt med respondenterna i efterhand för mer information, eftersom vi ansåg att frågor kring deras ekonomiska situation kunde upplevas som känsligt. Trots att vår teori tog fram många intressanta aspekter på ungdomsarbetslöshet måste vi vara medvetna om att resultat kunde sätt annorlunda ut om vi analysera utifrån en annan teori eller om vi använt oss av flera teorier. En annan farhåga med studien var att fastställa att det finns klassmönster. Det finns de som menar att göra sådana uppdelningar leder till att skapa och fastställa ojämlikheter.
Förfrågningar till ungdomar om att delta i studien var något som tog tid och som vi efteråt känner att vi hade kunnat effektivisera genom att ta kontakt med fler arbetsförmedlingar. Vi var rädda för att det skulle bli för många respondenter och att vi skulle bli tvungna att tacka nej till deras medverkan. Vi upptäckte att intresset var svalt från ungdomarna och letandet blev tidskrävande, tid som vi hellre velat lägga på att analysera vårt material. Vår avsikt var att intervjua ungdomar från flera kommuner i södra Sverige, men det slutade med respondenter från en större kommun och en mindre. Det hade varit intressant om vi intervjuat ungdomar från fler kommuner eftersom ungdomars syn kan skilja sig åt beroende var någonstans de bor. Vi intervjuade sammanlagt åtta personer som kan vara ett lämpligt antal. Dock anser vi att resultat hade blivit ännu bättre om vi intervjuat fler respondenter, eftersom respondenterna inte var enhetliga i sina svar.
6. 6 Funderingar kring fortsatta studier
Under studiens gång kom vi i kontakt med arbetsförmedlare som hade tankar kring lösningar på arbetslösheten. De ansåg att de själva hade svårt att påverka eftersom besluten kring vart resurser ska gå tas på högre nivåer. Det hade varit intressant att kombinera ungdomarnas och arbetsförmedlarnas synsätt för att förstå arbetslösheten från ett annat perspektiv. Det hade även varit intressant att intervjua ungdomar från olika fält. Möjligen hade studier kunnat genomföras kring ungdomar som har arbete och jämföras med ungdomar som är arbetslösa. Detta för att se om de har olika strategier till att nå arbete, hur deras sociala situation påverkar dem och inverkan av den samhällskontext de befinner sig i.
Källförteckning
Andersson, G (2004). Samhällskunskap. D. 3. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Andersson, P. & Elsässer, B. (1997). Svensk samhällsekonomi. 2., omarb. uppl. Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle).
Angelin, A. (2009). Den dubbla vanmaktens logik. -En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. Arbetsförmedlingen (2010a). Jobbgarantin för ungdomar UGA.
http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Hitta-din-
arbetsformedling/Kontorssidor/Region-Jamtland-Vasternorrland-/Vasternorrland/Solleftea/Aktiviteter/11-8-2010--.html?occurence=1291798800000. [2010-12-11].
Arbetsförmedlingen (2010b). Ersättning när du söker jobb.
http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Ersattning-vid-arbetsloshet.html. [2010-12-11].
Arbetsförmedlingen (2010c). Vad betyder alla ord?. http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Ny-pa-Arbetsformedlingen/Vad-betyder-alla-ord.html. [2010-12-11].
van Berkel, R. och Horneman Møller, I. (2002). Active social policies in the EU. Inclusion through participation? Bristol: Policy Press
Bolinder, M. (2006). Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelser,
handlingsstrategier och jobbchanser [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-655
Bourdieu, P. (1989) Social Space and Symbolic Power I (red.) Handbook of theory and research for the sociology of education av Richardson, J, G. (1986). Westport, Conn: Greenwood Press
Bourdieu, P. (1992a). Kultur och kritik: anföranden. Göteborg: Daidalos 37
Bourdieu, P. (1992b). Texter om de intellektuella: en antologi. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion
Borelius, U. (1998). Tillit och habitus. Uppsala: ILU, Uppsala universitet
Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos Broady, D. (1989). Kapital, habitus, fält: några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi.
Stockholm: UHÄ
Eliasson, R. (1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur.
Enokson, Uffe (2005). Tid, pengar och sociala nätverk: en studie av arbetsvillkor och vardagsliv i Sävsjö. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.
Eriksson, M. (2003). Socialt kapital [Elektronisk resurs]: Teori, begrepp och mätning - en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa /. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-24681
Erixon, L. (1994). Rehn-Meidnermodellen: en tredje väg i den ekonomiska politiken. Stockholm: Arbetslivscentrum
Gillberg, G. (2010). Individualiseringens villkor - Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande. Skrifter från institutioner för Arbetsvetenskap Nr 7. Göteborgs universitet.
Grönmo, S. (2006). Metoder i samhällsvetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber
Gunnarson, G. (1976). Marxistisk estetik: realism, klassamhälle och falskt medvetande. Stockholm: Tiden
Hammarström, A. (1996). Arbetslöshetens konsekvenser bland ungdomar – en översikt. Socialvetenskaplig tidskrift. Årgång 3, nr 1-2. 96.
Hedblom, A. (2004). Aktiveringspolitikens Janusansikte: en studie av differentiering, inklusion och marginalisering. Diss. Lund: Univ., 2004. Tillgänglig på Internet: http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_477/soc_477_transit.html
Höglund, S. (1999) En kunskapsöversikt. Svensk forskning om diskriminering av invandrare i arbetslivet 1990 – 1996, I Abrahamsson K. Björvall, K. & Furth, T (red) Olika som bär.
Om etnisk diskriminering och mångfald i arbetslivet. Stockholm: Rådet för Arbetslivsforskning. Institutet för framtidsstudier.
Jacobsen, D. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund:
StudentlitteraturJordan, B. (2004). Sex, pengar och makt: om det kollektiva livets omvandlingar. Göteborg: Daidalos.
Johansson, T. och Lalander, P. (2010). Vardagslivets socialpsykologi. 1. uppl. Malmö: Liber. Jonung, C. (1993). Yrkessegregeringen på arbetsmarknaden. I Kvinnors Arbetsmarknad.
1990-talet – återtågets årtionde? Arbetsmarknadsdepartementet Ds 1993:8. Stockholm: Allmänna förlaget.
Jordan, B. (2005). Sex, pengar och makt: om det kollektiva livets omvandlingar. Göteborg: Daidalos
Julkunen, I. (2002). Social and Material Deprivation among Unemployed Youth in Northern Europe. Social policy and administration ISSN 0144-5596. Vol. 36 No. 3 June 2002, pp 235-253.
Kvale, S och Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund.
Milton, P. (2006). Arbete i stället för bidrag?: om aktiveringskraven i socialtjänsten och effekten för de arbetslösa bidragstagarna. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2006
Patel, R och Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Den offentliga arbetsförmedlingen. [Elektronisk resurs]. (2006). Stockholm: Riksrevisionen Tillgänglig på Internet:
http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/OpenDocument____556.aspx?documentid= 6741
Rekrytera utan att diskriminera: handbok från JämO, DO, HomO och
Handikappombudsmannen. (1999). Stockholm: Jämställdhetsombudsmannen (JämO) Sfs 1949:381. Föräldrabalken 7 kapitlet 1§ andra stycket.
Statiska centralbyrån, (2009a). Tema – ungdomsarbetslöshet
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/aku_ungdomsarbetsloshet.pdf. [2010-09-14].
Statistiska centralbyrån, (2009b). Arbetslösheten steg framförallt bland ungdomar. http://www.scb.se/Pages/PressRelease____273382.aspx [2010-10-16]
Statistiska centralbyrån, (2006). Nationalräkenskaper, kvartal och preliminära
årsberäkningar. (NR). http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____219311.aspx [2010-10-22].
Ulmestig, R. (2007). På gränsen till fattigvård: en studie om arbetsmarknadspolitik och socialbidrag. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007
Ungdomsstyrelsen. (2010). Ungdom och ungdomspolitik – Ett svenskt perspektiv.
http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/Ungdomochungdomspolitikettsv ensktperspektiv.pdf [2010-10-18].
Utredningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning (2007:18). Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar: delbetänkande. Stockholm: Fritze. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/76/84/8084180a.pdf. Wennemo, I. (1997). De äldre och arbetslösheten. I Tretton inlägg om arbetslösheten.
Aer-Rapport 2. Stockholm: Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd.