Syftet med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur fyra gitarrpedagoger ser på YouTubelektionernas fördelar och nackdelar, och hur deras roll som lärare ändrats efter den digitala revolutionen. Resultatet blev som jag förväntade mig, och det är att precis som allt i världen så har YouTube-videos för- och nackdelar på olika nivåer. En annan sak stämde med vad jag förväntade mig är att eftersom pedagogerna spelar gitarr på en högre nivå, då har de inte ”tålamod” att bläddra igenom lektionerna och se vad som är värdefullt och rekommendera det till eleverna.
I det här kapitlet diskuterar jag resultatet med utgångspunkter hur det påverkar peda-goger, elever och lärandet.
7.1
Resultatdiskussion
Resultat visar på att lärarna använder artefakter som YouTube eller andra digitala verktyg för att de själva ska mediera med omvärlden, genom att lära sig spela bättre och lära sig nya teknik som tapping eller perkussivgitarr, eller genom att kolla klipp med andra artister eller konserter. Men det som jag har märkt är att ingen rekommenderar någon YouTube lektion till sina elever, utan de hjälper eleverna om de kommer med en låt de ha lärt sig via YouTube. De använder sig också av andra digitala verktyg som Band in the Box eller liknande som spelar ett bakgrundkomp. Men i gitarrundervisning så väljer de inte materialet själv utan det kommer elever då och då som vill spela efter YouTube och här kommer lärarnas roll att fullfölja elevens önskemål. Detta resultat kan tolkas i relation till vad Holmberg (2010) har skrivit där menar att det blivit vanligare att elever kommer med egna önskemål om repertoarval. ”Lärarna måste försöka göra eleverna till viljes, annars finns risk att de slutar, eftersom det är en frivillig verksamhet” (Holmberg, 2010). Och eftersom verksamheten här (kulturskolan) är frivilligt och det finns risk att eleven ska sluta, så vill lärarna hålla kvar hen, och då försöker de följa elevens önskemål på låtar.
7.1.1 Positiva attityder till YouTube
I min studie har respondenterna visat fördelar med YouTube i gitarrundervisning beroende på nivån, och särskilt för absoluta nybörjare eftersom Youtube-videor kan gå igenom grunderna i gitarrspel på ett långsamt och grundligt sätt. Och att de är duktiga och valde vad som är bäst för eleven, plus att de fyller luckor som finns i inlärningsprocessen hos eleven. De visar också att YouTube funkar bra som hjälpmedel för deras egen professionsutveckling, och där lär nya tekniker som tapping eller perkussivgitarr, eller de breddar sig musikalisk genom att lyssna på inspelningar, konserter eller gitarrorkestrar från olika delar av världen. Någonting annat som respondenterna har kommit överens om är att öka elevens egna initiativ genom att de söker efter materialet själva och kan vara då självkritiska, men inte i alla nivåer och inte i gruppundervisning heller, och andra digitala verktyg kan vara bra för att öka elevens intresse när hen pysslar med dem hemma. Detta kan stämma med vad Johansson och Nohr (2014) har undersökt men den här gången är det eleverna som föredrar YouTube för att den ger dem möjligheten att styra lektionen på bästa sättet som passar dem.
Karlssons studie (2019) har visat att tre av fyra lärare som hen intervjuat föredrar att arbeta med YouTube och andra lärplattform.
Utifrån mina respondenters perspektiv ha jag kommit fram till att bara i traditionell undervisning så får eleven mer interaktion med läraren och tydligare struktur som byggs utav elevens förmåga, och inte bara med musik utan socialt också, och eleven kan skapa en relation med den läraren som är kanske den enda utbildade personen de kan prata med under många år förutom deras föräldrar. Detta stämmer inte av vad studien av Rostvall &
West (2003) har kommit fram till och det är att i traditionell undervisning blir det svårt med tiden att eleven får konkreta målbeskrivningar och disposition av läraren, och att interaktionen mellan läraren och eleven blir mindre.
7.1.2 Negativa attityder till YouTube
Negativa attityder var mera än positiva i min tolkning till vad mina respondenter tycker om gitarrlektionerna på YouTube.
Att det är fritt att ladda upp på YouTube gör att det finns hur många lektioner som helst, och då kan det variera i kvalitet, och det kan till och med vara skadliga för handen. En
annan attityd var att lektionerna där är långsamma och sega och de passar bara absolut nybörjare, men inte högre nivåer. Och nivån gäller också pedagogerna och deras skicklighet och sätt att undervisa. Respondenterna tycker att det klart är häftigt med miljön på YouTube auditivt och visuellt med bra belysning och dyra gitarrer och förstärkare, och de flesta tycker att i de flesta fall tycker att innehållet inte är lika bra som förpackningen. Att det är fler amatörer som lägger upp lektioner på YouTube är någonting som stämmer med Georgii-Hemming & Kvarnhall (2011) studie men de kom till resultat att videolektioner inte har ändrat på hur människor lär sig utan det var ett bra tillägg som öppnar nya möjligheter till från var människor lär sig. En annan nackdel på YouTube lektionerna är svårighetsgrad, det innebär att pedagogerna där lägger upp ett klipp utan att säga hur svårt det här är, och det kan göra en nybörjare elev frustrerad och därmed större chanser att sluta spela. Respondenterna tycker att det här är en ständig sak i traditionell undervisning där läraren väljer ut materialet utifrån elevens färdigheter och förmågor, men den kan YouTube tyvärr inte erbjuda. Det är bra att eleven väljer ut låten för att det kan öka elevens initiativ tycker en av mina respondenter men inte i alla fall, för att det inte funkar med gruppundervisning eller om låten är inte spelbart på gitarr som rap till exempel.
Det som YouTube inte kan erbjuda också är samspel mellan läraren och eleven, och här tycker mina respondenter att det är roligt, mer musicerande, höjer elevens nivå, och reflektion om tonbildning med mera. De tycker också att nära relationen under de långa åren på kulturskolan (från årskurstvå till gymnasiet) skapar mer än en lärar-elevrelation, och det kan göra läraren kanske den enda utbildad vuxen som lyssnar på eleverna förutom deras föräldrar, och skapar stark relation med dem.
Feedback är det någonting som saknas på YouTube lektionerna där gitarrpedagogerna lägger upp ett klipp utan att ta hänsyn till mottagarens förmågor och färdigheter, och det blir ingen kontakt mellan dem sen. Detta tyckte mina respondenter är viktigt av olika anledningar. Några tyckte att eleven kan få feedback själv genom att backa klippet, eller får det från andra digitala plattformar som tv-spelet Guitar Hero. Men det finns ju några saker som kan tas upp bara på en fysisk lektion som tonbildning. Sådana saker påverkar läroprocessen enligt Lundahl (2014), han ser att undervisningen ska ses som en interaktiv process mellan läraren och eleven som måste involveras i läroprocessen för att den ska
lyckas med en formativ bedömning. Och en sådan interaktion sker inte i videolektioner utan bara i vanliga lektioner. I tidigare forskningen av Jens Ideland (2011) så visar han att det är möjligt med digitala spel som Guitar Hero att få en omedelbar feedback, och det stämmer inte med min studie i videolektioner området, utan det blir bara att läraren
”slänger ut” all information på en lektion utan att utgå från elevens färdigheter och förmågor.
7.2
Metoddiskussion
Syftet med undersökningen var att genom intervjuer låta fyra gitarrpedagoger beskriva hur de ser på gitarrlektionerna på YouTube i dagens digitaliserade värld och försöka se vad den har för fördelar och nackdelar, och deras användande av kulturella verktyg i gitarrundervisning.
I den sista intervjun så sade Benny: ”Om jag skulle starta en kanal så ska vara på en hög kvalité” och då tänkte jag att jag borde ha intervjuat minst två lärare som jobbar aktivt på båda, någon musikskola och har en undervisningskanal på YouTube, då skulle en sådan komplettering hade varit till stor hjälp och det skulle eventuellt ha belyst synen på YouTube som hjälpmedel på ett tydligare sätt, samt så kunde jag se hur de ”konservativa”
pedagogerna skiljer sig från de som har en kanal på YouTube. Så jag skulle ha ändrat på frågeställningar och detta därmed skulle ha påverkat resultatet.
Jag har intervjuat två män och två kvinnor, och om jag hade utgått från en genusteori så skulle syftet ha ändrats, och då skulle jag ha undersökt skillnader på hur manliga och kvinnliga gitarrlärare ser på YouTube-användandet i gitarrundervisningen.
Om jag hade observerat mina respondenter så kommer jag inte att få något resultat utav observation för att mina respondenter inte använder YouTube i gitarrundervisning så mycket, och den är inte en ständig grej i deras sätt i undervisningen.
Så generellt är jag nöjd med min metod förutom val av respondenterna där jag borde ha intervjuat verksamma gitarrpedagoger på YouTube.
7.3
Vidare forskning
Under de månader jag skrivit denna uppsats har olika funderingar väckt mitt intresse kring YouTube ämnet och hur lärarna använder den. De jag intervjuat var verksamma gitarrpedagoger på kulturskolan eller gymnasiet men inte på YouTube. Det skulle vara intressant hur aktiva gitarrpedagoger på YouTube ser på gitarrundervisning på webbsidan. Vad de ser för fördelar och nackdelar i deras lektioner och vilka svårigheter de möter när de vill leverera information om spelandet och teknik vidare till tittaren, och hur det går att svara på deras kommentarer som feedback till dem.
Det skulle även vara intressant är att undersöka (kanske med en kvantitativ metod) hur ser instrumentlärarna på YouTube från ett genusperspektiv, för jag har märkt att de kvinnliga lärarna i min studie var mer öppna och friare med YouTube än de manliga lärarna som vara mera ”konservativa”. En fortsatt studie med en enkät skulle funka bäst tror jag, men om forskaren vill se varför är det så, skulle hen undersöka det med en kvalitativ metod.