I detta avsnitt ska jag sammanfatta analysdelarna från mitt empiriska material samt lyfta in tidigare forskning i diskussionen.
Begreppet digital media uppfattas av lärarna som väldigt brett och definieras inte som något specifikt utan kopplas samman med olika former av programvaror samt de redskap som gör dessa program hanterbara. Tidigare forskning visar att begreppet media har varit relativt enkelt att förklarar då media bestod av en antal specifika delar. Genom internet och dess framgång har begreppet fått en antal nya innebörder vilket bidrar till en mer komplext karaktär (Åkerlund, D. 2011:25). Denna komplexitet ses även bland de intervjuade lärarna eftersom att de inte riktigt kan specificera sig när det handlar om hur de uppfattar begreppet utan samtalar om digital media som ett hjälpmedel och som programvara av olika slag men också som sociala medier, digitala nyheter etc. Kunskapen kring dessa medier anses vara viktig för lärarna i studien eftersom kunskap medför ökade möjligheter att inkludera eleverna i olika undervisningsformer genom att använda redskap som eleverna känner igen och kan hantera. Detta i sin tur kan ha en positiv påverkan på elevernas motivation och intresse för undervisningen. Barns användande av digitala medier påverkar vuxnas användning av digitala medier positivt. Jämfört med vuxna individer har de lättare att lära sig digitala tekniken samt att de är mer mottagliga att bli påverkade av nya syner på lärande (Elvinsson, L:2011:180).
33
Erhåller läraren en bra kompetens finns det möjlighet att öka kunskapen hos eleverna avsevärt då dessa elever är mottagliga för nytt lärande samtidigt som det krävs en hög grad av digital kompetens hos läraren. Jämterud menar att om lärarna ska stärka elevernas digitala kompetens krävs det att lärarna har en utvecklad kompetens själva (Jämterud, U. 2010:16). Lärarna i detta fall måste besitta kunskap kring digitala medier och befinna sig i en högre nivå av kunskap, vilket innebär att de är kompetenta, proficienter eller experter. Lärarna måste ha en högre grad av kompetens än vad eleverna har för att kunna höja elevernas kompetens till en högre nivå. Ett snarligt resonemang för även Diaz där hon menar att lärare måste öka sin lägstanivå kring digital kompetens för att kunna hjälpa eleverna att utveckla deras digitala kompetens men hon menar även att det förekommer förvirring bland lärare eftersom att de inte vet vad det innebär att vara digital kompetent (Diaz, P. 2012:78-79).
Uppfattningen om att lärare inte riktigt vet vad digital kompetens innebär kan förekomma i vissa uttalanden som lärarna i studien framför. Bland de medverkande lärarna i
undersökningen anser sig två av dem att deras kompetens kring digitala medier är tillräckligt bra. Denna uppfattning har att göra med att dessa lärare är IKT inspiratörer och besitter en grundlig kunskap kring IT. Hylén menar att genom en digital kompetens bör läraren ha vissa färdigheter som berör delar som handlar om att producera, söka internetbaserade tjänster, förstå komplex information och så vidare (Hylén, J. 201:71). Detta kan kopplas samman med Illeris påstående att om en individ är kompetent inom ett område ska individen kunna klara av de utmaningar som ingår i det specifika området (Illeris, K. 2013:31). Men många av de lärarna i undersökningen anser sig inte ha tillräcklig med kompetens för att kunna hantera digitala medier i undervisningen till den grad som det egentligen behövs. Dessa lärare är utifrån förvärvsmodellen novice eller advanced beginner vilket innebär att de tror sig ha minimala kunskaper eller begränsade kunskaper kring hanteringen av digitala medier i undervisningen. Dessa lärare reflekterar inte över att de faktiskt besitter en kompetens som är tillräcklig för undervisningen där de arbetar med källkritik, hanterar olika hjälpmedel,
informationssökning etc. Inom dessa områden har lärarna en viss form av kompetens eftersom att de har bakgrundskunskaper och planerar på så sätt att dessa delar ifrågasätts. I detta fall är eleverna som undervisas novicer eller advanced beginner då deras kunskaper och reflektioner kring de berörda delarna är begränsade.
Grunden till denna bristfälliga kompetens ses ligga i de intervjuade lärarnas intresse men också i vissa fall engagemang. Genom att inte ha intresse för de ovannämnda färdigheterna
34
bidrar det till att läraren kompetens upplevs som bristfällig. Detta lyfts fram även av Jämterud då han menar att det är ett antal faktorer som påverkar IT utvecklingen i skolan. Dessa faktorer är lärarens förmåga, intresse och motivation (Jämterud, U.2010:13). Är dessa faktorer negativa hos individen medför det en negativ påverkan på IT utvecklingen i skolan vilket i sin tur även påverkar digitala kompetensen negativt.
Implementeringen av de digitala medierna i undervisningen ses som en viktig del i dagens skolor. Lärarna i studien implementerar de digitala medierna som är tillgängliga för eleverna i skolan. I vissa fall ser man problematiken med att implementera dessa i undervisningen då eleverna använder det till att spela spel. Genom att tillämpa ett arbetssätt som går ifrån ett målstyrt lärande har läraren möjlighet att hantera denna problematik på ett bättre sätt. Säljö och Lantz-Andersson menar att implementering av digitala medier i undervisningen kan vara att använda de digitala medierna på ett sätt som man tidigare gjort med papper och penna. Här ska de pedagogiska grunderna ändras på så sätt så att det bidrar till nya strategier som
påverkar relationen mellan lärare elev men även Innehållet i undervisningen. (Lantz- Andersson, A & Säljö, R:2014:22,23).
En av de intervjuade lärarna som ser problematik med implementeringen av digitala medier i undervisningen har förändrat redskapen att arbeta med, men jag får en uppfattning att de pedagogiska grunderna inte är ändrade eftersom att eleverna under lektionstid ägnar sig åt andra aktiviteter. Detta visar att tidigare pedagogiska grunder fungerar mindre bra med nya sätt att arbeta på. Jag fick en uppfattning av att läraren inte reflekterade över var
problematiken kunde ligga utan såg det som en del i implementeringen av dessa medier. Genom att ha en bra struktur i undervisningen samt att kunna tillämpa de ämnesdidaktiska grunderna och utgå ifrån dess principer medför en bättre relation mellan lärare och elev men även mellan elev och undervisningssituation. Forskningen visar att teknologin möjliggör för lärande när det sker en interaktion mellan elev och lärare. Läraren i detta fall har rollen som skapare av olika lärsituationer av de digitala verktygen som ska vara kopplade till
ämnesinnehåll, hur eleven ska bidra etc. och eleven ska använda det på ett aktivt sätt. Läraren ska även ha en position som ger eleverna möjlighet att lära sig (Lantz-Andersson, A & Säljö, R:2014:27, 46). Positionen kräver att läraren har kunskap kring de specifika delarna vilket innebär att läraren måste ha en helhetsförståelse, bakgrundskunskap, kunskap om vilka delar som är relevanta för just en specifik elev etc. Läraren i detta fall måste vara profecient eller
35
expert inom sitt område för att kunna ta en position som ger eleverna möjlighet att kunna lära sig.
Två av lärarna i undersökningen arbetar med de digitala läromedel som de själva skapat. Dessa lärare intar en position som skapare av lärsituationer som kan anpassas efter individen. Genom att göra egna undervisningsmaterial genom digitala medier har läraren möjlighet att koppla det samman med alla de ämnesdidaktiska principerna. De utgår då från principen om konkretion och relevant ämnesinnehåll. Konkretion genom att tillämpa ett upplägg där eleven kan koppla tankar med verkliga ting. Relevant ämnesinnehåll kan planeras på så sätt att det framtagna undervisningsmaterialet anpassas så att eleverna ser relevans i det de läser. Detta kan läraren göra genom att anpassa undervisningen så att det passar eleven och att inte uppfattas som något svårt. Det krävs en viss färdighet kring digitala medier för att kunna skapa dessa olika former av digitala läromedel. Tidigare forskning visar att svenska lärares kunskaper kring digital media är god i internationella jämförelser men attityden är av negativ kraktär (Hylen, J.2012:69). Detta påstående kan förklara till varför lärarna i undersökningen anser sig inte ha tillräckligt med digital kompetens men kan hantera digitala medier på ett sätt som jag uppfattar som tillräcklig.
Lektionsplanering utifrån de ämnesdidaktiska principerna förekommer bland alla de intervjuade lärarna. De principer som lärarna berör är intresseskapande, interaktion, konkretion, meningsskapande utifrån tidigare erfarenheter samt målstyrning. De berör däremot inte relevant ämnesinnehåll. Intresseskapandet är en viktig del då en av de
intervjuade lärarna menade att man kan göra många saker i undervisningen om eleverna är intresserade. Läraren här är medveten om att intresset hos de specifika eleverna är det hon ska bygga undervisningen ifrån. Konkretionen som förekom genom att lärarna använde sig av bilder i undervisningen. Dessa bilder kunde kopplas ihop med samtal samt andra
undervisningsmoment. Arbetssättet menar lärarna bidrar inte enbart till att de ”svaga” eleverna lär sig utan alla elever som deltar i denna undervisningsmetod får en ökad kunskap. Tidigare forskning visar att digitala lärresurser bidrar positivt till elevernas lärande vilket i sin tur bidrar till förbättrat resultat (Jämterud, U. 2010:20). Denna forskning förstärker de intervjuade lärarnas diskussion om att digitala medier som i detta fall handlar om bilder som jag kopplat till konkretion bidrar till positiva resultat för alla elever, inte enbart de svaga.
36
Planering utifrån relevant ämnesinnehåll är av avgörande del i om elevens intresse förstärks eller minskas. Ses ämnesinnehållet som relevant för eleven kan det medföra en minskning av andra aktiviteter som kan ske genom de digitala medierna och som inte ses relevant för det specifika ämnet. För att förstärka en bra lärsituation och för att eleven inte ska tappa intresset ses målstyrning som en viktig del. Lärarna framför vilka mål som ska nås under de specifika lektionerna , vilka mål som ska nås under en längre period samt hur dessa mål ska nås.