Figur 21 visar ett medelvärde från 1902 till 1998 av volymstransporten över östra Gotlandsbassängen. Positiv transport är flöde från Bornholmsbassägen till östra Gotlandsbassängen. Snittet är markerat som S1 i figur 1.
Den modifierade k-ε modellen har det högsta maximumet. Det är ungefär 2900
m3/s och ligger på 110 meters djup. Maximumet för de två övriga ligger 1000
m3/s respektive 1200 m3/s lägre och på 100 meters djup. Det totala flödet är även det störst för den modifierade k-ε modellen. Alla tre modeller simulerar ett för högt värde jämfört med observationer. Jämförelse har gjorts av resultat från Elken (1996), där användes en diagnostisk modell tillsammans med observationer. Max-imumet på cirka 100 meters djup hade ett värde av cirka 135 m2/s för observa-tionerna. Motsvarande värde för standard k-ε, modifierade k-εoch KPP modellen var 266 m2/s, 355 m2/s och 225 m2/s. Dessa enheter är oberoende av cellernas upplösning. Ventilation av haloklin och övre djupvattenskikt kan vara förklaringen till den stora skillnaden för syreprofilerna i BY15.
4 RESULTAT David Lindstedt −4 −2 0 2 4 6 8 10 12 −250 −200 −150 −100 −50 0 Standard k−ε Syrehalt [ml/l] Djup [m] Modell:1:a kvartilen Modell: median Modell: 3:e kvartilen Observation:1:a kvartilen Observation: median Observation: 3:e kvartilen
−4 −2 0 2 4 6 8 10 12 −250 −200 −150 −100 −50 0 Modifierad k−ε Syrehalt [ml/l] Djup [m] Modell:1:a kvartilen Modell: median Modell: 3:e kvartilen Observation:1:a kvartilen Observation: median Observation: 3:e kvartilen
−4 −2 0 2 4 6 8 10 12 −250 −200 −150 −100 −50 0 KPP Syrehalt [ml/l] Djup [m] Modell:1:a kvartilen Modell: median Modell: 3:e kvartilen Observation:1:a kvartilen Observation: median Observation: 3:e kvartilen
Figur 18: Syreprofiler från Gotlandsdjupet (BY15). Observerad profil är heldragen och den simulerade är streckad. Median, första och tredje kvartil för syrehalten visas för de olika körningarna. Tidsperioden är mellan december 1968 till decem-ber 1998.
4 RESULTAT David Lindstedt −2 0 2 4 6 8 10 −100 −90 −80 −70 −60 −50 −40 −30 −20 −10 0 Standard k−ε Syrehalt [ml/l] Djup [m] Modell:1:a kvartilen Modell: median Modell: 3:e kvartilen Observation:1:a kvartilen Observation: median Observation: 3:e kvartilen
−2 0 2 4 6 8 10 −100 −90 −80 −70 −60 −50 −40 −30 −20 −10 0 Modifierad k−ε Syrehalt [ml/l] Djup [m] Modell:1:a kvartilen Modell: median Modell: 3:e kvartilen Observation:1:a kvartilen Observation: median Observation: 3:e kvartilen
−2 0 2 4 6 8 10 −100 −90 −80 −70 −60 −50 −40 −30 −20 −10 0 KPP Syrehalt [ml/l] Djup [m] Modell:1:a kvartilen Modell: median Modell: 3:e kvartilen Observation:1:a kvartilen Observation: median Observation: 3:e kvartilen
Figur 19: Syreprofiler från Bornholmssdjupet (BY5). Observerad profil är heldra-gen och den simulerade är streckad. Median, första och tredje kvartil för syrehalten visas för de olika körningarna. Tidsperioden är mellan december 1968 till decem-ber 1998.
4 RESULTAT David Lindstedt 0 2 4 6 8 10 −50 −45 −40 −35 −30 −25 −20 −15 −10 −5 0 Standard k−ε Syrehalt [ml/l] Djup [m] Modell:1:a kvartilen Modell: median Modell: 3:e kvartilen Observation:1:a kvartilen Observation: median Observation: 3:e kvartilen
0 2 4 6 8 10 −50 −45 −40 −35 −30 −25 −20 −15 −10 −5 0 Modifierad k−ε Syrehalt [ml/l] Djup [m] Modell:1:a kvartilen Modell: median Modell: 3:e kvartilen Observation:1:a kvartilen Observation: median Observation: 3:e kvartilen
0 2 4 6 8 10 −50 −45 −40 −35 −30 −25 −20 −15 −10 −5 0 KPP Syrehalt [ml/l] Djup [m] Modell:1:a kvartilen Modell: median Modell: 3:e kvartilen Observation:1:a kvartilen Observation: median Observation: 3:e kvartilen
Figur 20: Syreprofiler från Arkonadjupet (BY2). Observerad profil är heldragen och den simulerade är streckad. Median, första och tredje kvartil för syrehalten visas för de olika körningarna. Tidsperioden är mellan december 1968 till decem-ber 1998.
4 RESULTAT David Lindstedt −500 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 −250 −200 −150 −100 −50 0 [m3/s] Djup [m] Standard k−ε −500 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 −250 −200 −150 −100 −50 0 [m3/s] Djup [m] Modifierad k−ε −500 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 −250 −200 −150 −100 −50 0 [m3/s] Djup [m] KPP
Figur 21: Modellerade medelvärden för den horisontella volymstransporten. Snittet är taget över Gotlandsdjupet, från Gotland till Lettland. Tidsperiden är 1969 till 1998.
5 DISKUSSION David Lindstedt
5 Diskussion
Tre olika blandningsscheman implementerade i en 3D modell har jämförts. Den första är den så kallade standard k-ε modellen, se 2.1. Sedan studerades sam-ma tvåekvationsmodell men med stabilitetsfunktioner enligt Axell och Liungsam-man (2001). Den tredje är en empirisk modell av typen KPP, se Large et al. (1994). Hur stark blandningen är i det väl omblandade ytskiktet för de olika modellerna kan man tydligt se på en medelårscykel av temperatur. En högre yttemperatur på sommaren är förknippad med en grundare termoklin och således en lägre bland-ning. Resultat är att KPP har den minsta blandningen och standard k-ε blandar mest.
I Anholt östra kunde vi se att den modifierade k-εmodellen låg närmast observa-tionerna vad gäller salthalt. Dessa jämförelser gäller för standardinställningar för
k-εmodellen. Genom att ändra en parameter som bottenfriktionen kan profilerna förskjutas horisontellt olika mycket för KPP och k-εmodellen. I skiktet mellan 10 och 15 meter skiljer det som mest i salthalt där KPP har den högsta salthalten. I det väl omblandade ytskiktet visar alla tre modeller en lägre salthalt än vad observa-tionerna visar vilket tyder på att blandningen är för låg.
Haloklinens läge påverkas av den horisontella advektionen av djupvatten samt av den vertikala diffusionen. Alla tre simuleringar verkar ha nått en balans men re-sultaten är olika. I BY15 kan man se att haloklinen förskjutits mot mindre djup jämfört med observationer. Detta kan bero på att den horisontella advektionen mellan BY5 och BY15 är stor jämfört med observationer. Den horisontella djup-vattenadvektionen från Bornholmsbassängen till östra Gotlandsbassängen drivs av densitetsvariationer som till stor del är saltskillnaderna mellan bassängerna. Jäm-förs salthalten på 100 meters djup i BY5 och BY15 visar figurerna att den modi-fierade k-εmodellen hade störst saltgradient vilket kan förklara att den horisontella advektionen var störst i det fallet. Det skulle också kunna bero på att omblandnin-gen i djupvattnet är större för modifierade k-εmodellen. Det skulle innebära att en större volym vatten tränger in i BY15 på 100 meters djup. Det inströmmande tunga vattnet är utspätt med ytvatten och ökar i volym för ett tjugoårigt medelvärde med en faktor fyra från Kattegatt till Landsortsdjupet (Kõuts och Omstedt, 1993). För den modifierade k-εmodellen kommer det in för lite saltrikt vatten i bassänger-na medan det är för mycket i KPP modellen. Att mängden salt är liten i modifier-ade k-εmodellen jämfört med de andra men samtidigt har den största horisontella transporten in till östra Gotlandsdjupet kan förklaras av djupvattenomblandningen som beskrevs ovan och “selective withdrawal”. Strömningar kring ett utlopp i en reservoar med skiktat vätska kan ge upphov till ett utflöde med ett väldefinierat lager kring utloppet, “selective withdrawal” (Imberger, 1980; Meier et al., 2004). I Östersjön kan fenomenet orsaka att vatten från en djupare nivå med högre salthalt än vatten vid nivån av tröskelns djup rinner över till nästa bassäng.
7 TACK TILL David Lindstedt
Temperaturen simulerades relativt väl av alla modellerna. Det väl omblandade yt-skiktets djup var dock underskattat. För KPP så var det tunnast. Första kvartilen betyder att 25% av värdena ligger under den. Tredje kvartilen betyder således att 75% av värdena ligger under den gränsen. KPP schemat simulerar i medeltal ett alltför högt värde på den tredje kvartilen vid ytan vilket betyder för höga temper-aturer där på sommaren. I BY15 hade den inte heller fångat skillnaden mellan vår och höst där det väl omblandade ytskiktet är djupare på hösten. Detta är ett resultat av att turbulensen orsakad av vinddrivningen är underskattad. Temperaturen verkar inte vara beroende av den totala horisontella transporten av djupvatten i någon hög grad.
Syremängden visar tydligt beroende av den horisontella transporten av djupvattnet. Ventilationen av haloklinen ger högre syrehalt vilket är tydligast i fallet med den modifierade k-εmodellen.
Det skulle vara intressant att djupare undersöka varför det skiljer sig så pass mycket i saltinflödet mellan de olika modellerna. Genom att ta ut fler profiler före och efter trösklar skulle man kunna se trösklarnas påverkan. Det skulle även vara intressant att undersöka hur det kommer sig att den horisontella djupvattenadvektionen är för hög och att det skiljer sig så mycket mellan modellerna. Skulle man förstå dessa två punkter och kunna åtgärda det tror jag att de andra variablerna skulle bli mer lik observationerna.
6 Slutsats
Huvudslutsatserna är:
• KPP har lägsta blandningen vilket ger ett för grunt omblandat ytskikt. • Modifierade k-εmodellen får in den minsta mängden saltrikt vatten i de olika
bassängerna och KPP får in mest salt med standardinställningar av parame-trar.
• Den horisontella advektionen av djupvatten in till östra Gotlandsbassängen är högst i den modifierade k-εmodellen vilket har störst påverkan för syre.
7 Tack till
Tack till Markus Meier, Lars Axell och Anders Höglund på SMHI för stöd och väg-ledning under arbetets gång. Tack även till SMHI som har tillhandahållit resurser och lokal.
REFERENSER David Lindstedt
Referenser
[1] Axell, L. B., 2001. Turbulent mixing in the ocean with application to Baltic Sea modeling, Avhandling i oceanografi, A66/2001, ISSN 1400-3813. [2] Axell, L. B. och Liungman, O., 2001. A one-equation turbulence model for
geophysical applications: Comparison with data and the k-εmodel, Env. Fluid
Mech., 1, s 71-106.
[3] Beckmann, A., Döscher, R., 1997. A method for improved representation of dense water spreading over topography in geopotential-coordinate models, J.
Phys. Oceanogr., 27, s 581-591.
[4] Blanke, B., och Delecluse, P., 1993. Variability of the Tropical Atlantic Ocean simulated by a general circulation model with two different mixed layer physics, J. Phys. Oceangr., 23, s 1363-1388.
[5] Burchard, H., Baumert, H., 1995. On the performance of a mixed-layer model based on the kεturbulence closure. J. Geophys. Res., 100(C5), s 8523-8540. [6] Burchard, H., Petersen, O., Rippeth, T. P., 1998. Comparing the performance
of the Mellor-Yamada and the k −εtwo-equation turbulence models, J. Phys.
Res., 103, s 10543-10554.
[7] Burchard, H., Petersen, O., 1999. Models of turbulence in the marine environ-ment. A comparative study of two-equation turbulence models, J. Mar. Sys., 21, s 29-53.
[8] Burchard, H. et al., 2007. Observational and numerical modeling methods for quantifying coastal ocean turbulence and mixing, Progress in Oceanography, 76(4), s 399-442.
[9] Elken, J., 1996. Deep water overflow, circulation and vertical exchange in the Baltic Proper, Report series, No 6, Estonian Marine Institute.
[10] Gargett, A. E., 1984. Vertical eddy diffusivity in the ocean interior, J. Mar.
Res., 42, s 359-393.
[11] Imberger, J., 1980. Selective withdrawal: a review [in:] Second international symposium on stratified flows, s 381-400.
[12] Killworth, P., Stainforth, D., Webb, D., Paterson, S., 1991. The development of a free-surface Bryan-Cox-Semtner ocean model, J. Phys. Oceanogr., 21, s 1333-1348.
[13] Kundu, P. K., 1990. Fluid mechanics. Academic Press, Inc., s 519-521. [14] Kõuts, T., Omstedt, A., 1993. Deep water exchange in the Baltic Proper.
REFERENSER David Lindstedt
[15] Large, W. G., McWilliams, J. C., Doney, S. C., 1994. Oceanic vertical mixing: A review and a model with a nonlocal boundary layer parameterization, Rev.
Geophys., 32(4), 363–403.
[16] Launder, B. E., 1975. On the effects of a gravitational field on the turbulent transport of heat and momentum, J. Phys. Res., 67 s 569-581.
[17] Marmefelt, E., Arheimer, B., Langner, J., 1999. An integrated biogeochemi-cal model system for the Baltic Sea. Hydrobiologia, 393, s 45-56
[18] Meier, H. E. M., Döscher, R., Coward, A. C., Nycander, J., Döös, K., 1999. RCO - Rossby Centre regional Ocean climate model: model description (ver-sion 1.0) and first results from the hindcast period 1992/93. Teknisk rapport, No 26, Sveriges Meterorologiska och Hydrologiska Institut, SE-60176 Nor-rköping, Sverige.
[19] Meier, H. E. M., 2000. The use of the k-εturbulence model within the Ross-by Centre regional ocean climate model: parameterization development and results. Teknisk rapport, No 28, Sveriges Meterorologiska och Hydrologiska Institut, SE-60176 Norrköping, Sverige.
[20] Meier, H. E., 2001. On the parameterization of mixing in threee-dimensional Baltic Sea models. J. Geophys. Res., 106(C12), s 30997-31016
[21] Meier, H. E., Kauker, F., 2002. Simulating Baltic Sea climate for the period 1902-1998 with the Rossby Centre coupled ice-ocean model. Teknisk rap-port, No 30, Sveriges Meterorologiska och Hydrologiska Institut, SE-60176 Norrköping, Sverige.
[22] Meier, H. E., Kauker, F., 2003. Modeling decadal variability of the Baltic Sea: 2. Role of freshwater inflow and large-scale atmospheric circulation for salinity. J. Geophys. Res., 108(C11), s 3368
[23] Meier, H. E., Döscher, R., Faxén, T., 2003. A multiprocessor coupled ice-ocean model for the Baltic Sea: Application to salt inflow J. Geophys. Res., 108(C8)
[24] Meier, H. E. M., Döscher, R., Broman, B., Piechura, J., 2004. The major Baltic inflow in January 2003 and preconditioning by smaller inflows in sum-mer/autumn 2002: a model study, Oceanologia, 46(4), s 557-579
[25] Meier, H. E. M., 2007. Modeling the pathways and ages of inflowing salt-and freshwater in the Baltic Sea, Estuarine, Coastal salt-and Shelf Science, 74(4), s 610-627.
[26] Rodi, W., 1980. Turbulence models and their application in hydraulics - a state of the art review, Int. Assoc. for Hydraul. Res..
[27] Stigebrandt, A., 1987. A model of the vertical circulation of the Baltic deep water, J. Phys. Oceanogr., 17, s 1772-1785.
REFERENSER David Lindstedt
[28] Tjärnström, M., 2006. Atmosfärens gränsskikt, Kurs ME1170 vid Stock-holms Universitet, Fö 3 2006-12-14.
[29] Umlauf, L. Burchard, H. Bolding, K., 2007. GOTM Sourcecode and Test Case Documentation, Version 4.0.
SMHIs publiceringar
SMHI ger ut sex rapportserier. Tre av dessa, R-serierna är avsedda för internationell publik och skrivs därför oftast på engelska. I de övriga serierna används det svenska språket.
Seriernas namn Publiceras sedan
RMK (Rapport Meteorologi och Klimatologi) 1974
RH (Rapport Hydrologi) 1990
RO (Rapport Oceanografi) 1986
METEOROLOGI 1985
HYDROLOGI 1985
OCEANOGRAFI 1985
I serien OCEANOGRAFI har tidigare utgivits:
1 Lennart Funkquist (1985)
En hydrodynamisk modell för spridnings- och cirkulationsberäkningar i Östersjön Slutrapport.
2 Barry Broman och Carsten Pettersson. (1985)
Spridningsundersökningar i yttre fjärden Piteå.
3 Cecilia Ambjörn (1986).
Utbyggnad vid Malmö hamn; effekter för Lommabuktens vattenutbyte.
4 Jan Andersson och Robert Hillgren (1986). SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen perioden 84/85.
5 Bo Juhlin (1986)
Oceanografiska observationer utmed sven-ska kusten med kustbevakningens fartyg 1985.
6 Barry Broman (1986)
Uppföljning av sjövärmepump i Lilla Vär-tan.
7 Bo Juhlin (1986)
15 års mätningar längs svenska kusten med kustbevakningen (1970 - 1985).
8 Jonny Svensson (1986)
Vågdata från svenska kustvatten 1985. 9 Barry Broman (1986)
Oceanografiska stationsnät - Svenskt Vat-tenarkiv.
11 Cecilia Ambjörn (1987)
Spridning av kylvatten från Öresundsverket 12 Bo Juhlin (1987)
Oceanografiska observationer utmed sven-ska kusten med kustbevakningens fartyg 1986.
13 Jan Andersson och Robert Hillgren (1987) SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen 1986.
14 Jan-Erik Lundqvist (1987)
Impact of ice on Swedish offshore ligh-thouses. Ice drift conditions in the area at Sydostbrotten - ice season 1986/87. 15 SMHI/SNV (1987)
Fasta förbindelser över Öresund - utredning av effekter på vattenmiljön i Östersjön. 16 Cecilia Ambjörn och Kjell Wickström
(1987)
Undersökning av vattenmiljön vid utfyllna-den av Kockums varvsbassäng.
Slutrapport för perioden 18 juni - 21 augusti 1987. 17 Erland Bergstrand (1987)
Östergötlands skärgård - Vattenmiljön. 18 Stig H. Fonselius (1987)
Kattegatt - havet i väster. 19 Erland Bergstrand (1987)
Recipientkontroll vid Breviksnäs fiskodling 1986.
20 Kjell Wickström (1987)
Bedömning av kylvattenrecipienten för ett kolkraftverk vid Oskarshamnsverket. 21 Cecilia Ambjörn (1987)
Förstudie av ett nordiskt modellsystem för kemikaliespridning i vatten.
22 Kjell Wickström (1988)
Vågdata från svenska kustvatten 1986. 23 Jonny Svensson, SMHI/National Swedish
Environmental Protection Board (SNV) (1988)
A permanent traffic link across the Öresund channel - A study of the hydro-en-vironmental effects in the Baltic Sea. 24 Jan Andersson och Robert Hillgren (1988)
SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1987.
25 Carsten Peterson och Per-Olof Skoglund (1988)
Kylvattnet från Ringhals 1974-86. 26 Bo Juhlin (1988)
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1987. 27 Bo Juhlin och Stefan Tobiasson (1988)
Recipientkontroll vid Breviksnäs fiskodling 1987.
28 Cecilia Ambjörn (1989)
Spridning och sedimentation av tippat ler-material utanför Helsingborgs hamnområde. 29 Robert Hillgren (1989)
SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1988.
30 Bo Juhlin (1989)
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1988. 31 Erland Bergstrand och Stefan Tobiasson
(1989)
Samordnade kustvattenkontrollen i Öster-götland 1988.
32 Cecilia Ambjörn (1989)
Oceanografiska förhållanden i Brofjorden i samband med kylvattenutsläpp i Tromme-kilen.
33a Cecilia Ambjörn (1990)
Oceanografiska förhållanden utanför Ven-delsöfjorden i samband med kylvatten-ut-släpp.
33b Eleonor Marmefelt och Jonny Svensson (1990)
Numerical circulation models for the Skagerrak - Kattegat. Preparatory study. 34 Kjell Wickström (1990)
Oskarshamnsverket - kylvattenutsläpp i havet - slutrapport.
35 Bo Juhlin (1990)
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1989. 36 Bertil Håkansson och Mats Moberg (1990)
Glommaälvens spridningsområde i nord-östra Skagerrak
37 Robert Hillgren (1990)
SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1989.
38 Stig Fonselius (1990)
Skagerrak - the gateway to the North Sea. 39 Stig Fonselius (1990)
Skagerrak - porten mot Nordsjön. 40 Cecilia Ambjörn och Kjell Wickström
(1990)
Spridningsundersökningar i norra Kalmar-sund för Mönsterås bruk.
41 Cecilia Ambjörn (1990)
Strömningsteknisk utredning avseende ut-byggnad av gipsdeponi i Landskrona. 42 Cecilia Ambjörn, Torbjörn Grafström och
Jan Andersson (1990)
Spridningsberäkningar - Klints Bank. 43 Kjell Wickström och Robert Hillgren
(1990)
Spridningsberäkningar för EKA-NOBELs fabrik i Stockviksverken.
44 Jan Andersson (1990)
Brofjordens kraftstation - Kylvattensprid-ning i Hanneviken.
45 Gustaf Westring och Kjell Wickström (1990)
Spridningsberäkningar för Höganäs kom-mun.
46 Robert Hillgren och Jan Andersson (1991) SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1990.
47 Gustaf Westring (1991)
Brofjordens kraftstation - Kompletterande simulering och analys av kylvattenspridning i Trommekilen.
48 Gustaf Westring (1991)
Vågmätningar utanför Kristianopel - Slutrapport.
49 Bo Juhlin (1991)
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1990. 50A Robert Hillgren och Jan Andersson
(1992)
SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1991.
50B Thomas Thompson, Lars Ulander, Bertil Håkansson, Bertil Brusmark, Anders Carlström, Anders Gustavsson, Eva Cronström och Olov Fäst (1992).
BEERS -92. Final edition. 51 Bo Juhlin (1992)
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1991. 52 Jonny Svensson och Sture Lindahl (1992)
Numerical circulation model for the Skagerrak - Kattegat.
53 Cecilia Ambjörn (1992)
Isproppsförebyggande muddring och dess inverkan på strömmarna i Torneälven. 54 Bo Juhlin (1992)
20 års mätningar längs svenska kusten med kustbevakningens fartyg (1970 - 1990). 55 Jan Andersson, Robert Hillgren och
Gustaf Westring (1992)
Förstudie av strömmar, tidvatten och vattenstånd mellan Cebu och Leyte, Filippinerna.
56 Gustaf Westring, Jan Andersson,
Henrik Lindh och Robert Axelsson (1993) Forsmark - en temperaturstudie.
Slutrapport.
57 Robert Hillgren och Jan Andersson (1993) SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1992.
58 Bo Juhlin (1993)
Oceanografiska observationer runt svenska
59 Gustaf Westring (1993)
Isförhållandena i svenska farvatten under normalperioden 1961-90.
60 Torbjörn Lindkvist (1994) Havsområdesregister 1993.
61 Jan Andersson och Robert Hillgren (1994) SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1993.
62 Bo Juhlin (1994)
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1993. 63 Gustaf Westring (1995)
Isförhållanden utmed Sveriges kust - issta-tistik från svenska farleder och farvatten under normalperioderna 1931-60 och 1961-90.
64 Jan Andersson och Robert Hillgren (1995) SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1994.
65 Bo Juhlin (1995)
Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1994. 66 Jan Andersson och Robert Hillgren (1996) SMHIs undersökningar utanför Forsmark 1995.
67 Lennart Funkquist och Patrik Ljungemyr (1997)
Validation of HIROMB during 1995-96. 68 Maja Brandt, Lars Edler och
Lars Andersson (1998)
Översvämningar längs Oder och Wisla sommaren 1997 samt effekterna i Östersjön.
69 Jörgen Sahlberg SMHI och Håkan Olsson, Länsstyrelsen, Östergötland (2000). Kustzonsmodell för norra Östergötlands skärgård.
70 Barry Broman (2001)
En vågatlas för svenska farvatten. 71 Vakant – kommer ej att utnyttjas!
72 Fourth Workshop on Baltic Sea Ice Climate Norrköping, Sweden 22-24 May, 2002 Conference Proceedings
Editors: Anders Omstedt and Lars Axell 73 Torbjörn Lindkvist, Daniel Björkert, Jenny
74 Håkan Olsson, SMHI (2003)
Erik Årnefelt, Länsstyrelsen Östergötland Kustzonssystemet i regional miljöanalys 75 Jonny Svensson och Eleonor Marmefelt
(2003)
Utvärdering av kustzonsmodellen för norra Östergötlands och norra Bohusläns skärgårdar
76 Eleonor Marmefelt, Håkan Olsson, Helma Lindow och Jonny Svensson, Thalassos Computations (2004)
Integrerat kustzonssystem för Bohusläns skärgård
77 Philip Axe, Martin Hansson och Bertil Håkansson (2004)
The national monitoring programme in the Kattegat and Skagerrak
78 Lars Andersson, Nils Kajrup och Björn Sjöberg (2004)
Dimensionering av det nationella marina pelagialprogrammet
79 Jörgen Sahlberg (2005)
Randdata från öppet hav till kustzons-modellerna (Exemplet södra Östergötland) 80 Eleonor Marmefelt, Håkan Olsson (2005)
Integrerat Kustzonssystem för Hallandskusten
81 Tobias Strömgren (2005)
Implementation of a Flux Corrected Transport scheme in the Rossby Centre Ocean model
82 Martin Hansson (2006)
Cyanobakterieblomningar i Östersjön, resultat från satellitövervakning 1997-2005 83 Kari Eilola, Jörgen Sahlberg (2006)
Model assessment of the predicted environmental consequences for OSPAR problem areas following nutrient reductions
84 Torbjörn Lindkvist, Helma Lindow (2006) Fyrskeppsdata. Resultat och bearbetnings-metoder med exempel från Svenska Björn 1883 – 1892
85 Pia Andersson (2007)
Ballast Water Exchange areas – Prospect of designating BWE areas in the Baltic Proper
86 Elin Almroth, Kari Eilola, M. Skogen, H. Søiland and Ian Sehested Hansen (2007)
The year 2005. An environmental status report of the Skagerrak, Kattegat and North Sea
87 Eleonor Marmefelt, Jörgen Sahlberg och Marie Bergstrand (2007)
HOME Vatten i södra Östersjöns
vattendistrikt. Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar
88 Pia Andersson (2007)
Ballast Water Exchange areas – Prospect of designating BWE areas in the Skagerrak and the Norwegian Trench 89 Anna Edman, Jörgen Sahlberg, Niclas
Hjerdt, Eleonor Marmefelt och Karen Lundholm (2007)
HOME Vatten i Bottenvikens vatten-distrikt. Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar
90 Niclas Hjerdt, Jörgen Sahlberg, Eleonor Marmefelt och Karen Lundholm (2007) HOME Vatten i Bottenhavets vattendistrikt. Integrerat modellsystem för vattenkvalitets-beräkningar
91 Elin Almroth, Morten Skogen, Ian Sehsted Hansen, Tapani Stipa, Susa Niiranen (2008) The year 2006
An Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea
A demonstration Project
92 Pia Andersson, editor and co-authors Bertil Håkansson*, Johan Håkansson*, Elisabeth Sahlsten*, Jonathan
Havenhand**, Mike Thorndyke**, Sam Dupont** * Swedish Meteorological and Hydrological Institute ** Sven Lovén, Centre of Marine Sciences (2008) Marine Acidification – On effects and monitoring of marine acidification in the seas surrounding Sweden
93 Jörgen Sahlberg, Eleonor Marmefelt, Maja Brandt, Niclas Hjerdt och Karen Lundholm (2008)
HOME Vatten i norra Östersjöns vatten-distrikt. Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar.