• No results found

2. Resultat från doktorandenkäten

2.8. Doktorandernas helhetsomdöme

Generellt ger de doktorander som besvarat doktorandenkäten en relativt pos-itiv bild av sin utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet. Mer än fyra femtedelar ger sin utbildning betyget ”bra” eller ”mycket bra” (tabell 73). Enbart 3 procent – eller 20 individer – anser att deras utbildning på forskarnivå är ”mycket dålig”. Doktoranderna vid Humanistiska fakulteten och Naturvetenskapliga fakulteten tycks generellt vara mer nöjda än doktor-anderna vid Juridiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten.

Skillnaderna i detta avseende är dock små och knappast att betrakta som signifikanta. Det bör framhållas att doktorander som genomfört en stor del av sin utbildning på forskarnivå är marginellt mer negativa i sina omdömen än nyantagna doktorander. Det är särskilt värt att framhålla att endast en handfull doktorander ger sin utbildning på forskarnivå betyget ”mycket då-ligt”. Självfallet hade det samtidigt varit önskvärt om betyget ”mycket bra”

hade dominerat istället för betyget ”bra”. Allt som allt får det sammanfat-tande betyget som de flesta doktorander sätter likväl ses som gott.

I likhet med resultaten från tidigare internationella och nationella doktor-andundersökningar är kvinnliga doktorander vid Stockholms universitet något mindre nöjda än manliga doktorander. Skillnaden mellan könen som framträder i doktorandenkäten är dock mycket liten och i de flesta avseenden inte statistiskt signifikant. Den könsskillnad som framträder kan dessutom till stor del förklaras av könsfördelningen vid de olika fakulteterna. Doktor-anderna vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, som är förhållandevis kvinno-dominerad, är över lag mindre nöjda än vid Naturvetenskapliga fakulteten, med högre andel manliga doktorander. Det kan vidare framhållas att doktor-ander med hemmavarande barn under 18 år är lika nöjda med sin utbildning på forskarnivå som doktorander utan barn. Den enda skillnaden som går att observera härvidlag är att andelen doktorander som inte har barn i något högre utsträckning ger sin utbildning på forskarnivå det sammanfattande betyget ”mycket bra”, medan doktorander med barn oftare ger betyget ”bra”.

Doktorander över 50 år verkar generellt vara något mindre nöjda med sin utbildning på forskarnivå men eftersom den gruppen är relativt liten är skill-naden inte statistiskt signifikant.

Vad som är särskilt intressant att observera är att doktorander som varit sjukskrivna under mer än två veckor i sträck i nästan lika hög utsträckning som andra doktorander uppger att de skulle ha gjort om valet att påbörja utbildning på forskarnivå. Doktorander som varit långtidssjukskrivna uppger även i lika hög grad som andra doktorander att de igen skulle välja

Stock-holms universitet. Dessutom ger intressant nog de långtidssjukskrivna dokt-oranderna sin utbildning på forskarnivå bara ett något sämre betyg än andra doktorander. Sålunda ger även de långtidssjukskrivna doktoranderna ett sammanfattande övervägande gott omdöme av sin utbildning på forskarnivå.

En anledning till de över lag positiva svaren kan delvis vara att de doktor-ander som är allra mest missnöjda har avbrutit sin utbildning på forskarnivå och därför inte mottagit doktorandenkäten. Doktorandenkäten beaktade överhuvudtaget inte förekomsten av avhopp från utbildningen på forskar-nivå. I Spegel eller eko? (2005) framkom det dock att en inte obetydlig andel av doktoranderna – vid några institutioner så mycket som 25 procent – till-fälligt eller mer permanent avbrutit sin utbildning på forskarnivå. Det visade sig dock vara svårt att få ett grepp om anledningarna till avbrotten.183 Medan samarbetssvårigheter eller konflikter mellan doktorand och handledare inte var en vanlig orsak, uppgav flera av institutionerna framförallt ”oförmåga hos doktoranden” och att ”doktoranden ångrade sig”. Vad som även fram-kom i Spegel eller eko? var att institutionerna sällan hade rutiner för att följa upp avbrott, fastän ofta enskilda handledare gjorde det. I doktorandunder-sökningen vid Uppsala universitet uppgav 4 procent av doktoranderna att de var mycket missnöjda, 21 missnöjda, 48 procent nöjda och 26 mycket nöjda med sin utbildning på forskarnivå. Skillnaderna mellan olika institutioner är dock stor och andelen nöjda och mycket nöjda varierade mellan institution-erna från 45 procent till 100 procent.184

Resultaten från doktorandenkäten kan med fördel också sättas i relation med till exempel resultaten från Forskarutbildningen vid Lunds universitet (2013). Där framkom det att 67 procent av doktoranderna vid Lunds univer-sitet var nöjda med sin utbildning på forskarnivå medan bara 9 procent upp-gav sig vara missnöjda. Bland doktorandalumnerna uppupp-gav 24 procent att de var mycket nöjda och 44 procent att de var nöjda. I allmänhet var manliga doktorander något nöjdare än kvinnliga doktorander men det gäller inte vid alla fakulteter och skillnaderna härvidlag är små. Utländska doktorander var vidare nöjda i lika hög grad som svenska doktorander.185

Könsskillnaden vid Lunds universitet hade minskat, och doktoranderna var överlag mer nöjda, än de varit i utvärderingen från 2007. De kvinnliga doktoranderna upplever framförallt den psykosociala arbetsmiljön som sämre. De söker följaktligen både hjälp för den oftare och blir även sjuk-skrivna i högre utsträckning än manliga doktorander. Vid Lunds universitet är det i synnerhet kvinnliga doktorander vid Samhällsvetenskapliga

183 Se tabell 9 i Spegel eller eko?, s. 19.

184 Forskarutbildningen ur doktorandperspektiv 2010, s. 19.

185 Forskarutbildningen vid Lunds universitet (2013), s. 62–65.

ten som upplever sin situation som psykosocialt problematisk. Vid Sam-hällsvetenskapliga fakulteten har var fjärde kvinnlig doktorand haft läkar-kontakt på grund av arbetsrelaterad psykosocial ohälsa och så mycket som var femte kvinnlig doktorand har varit sjukskriven av samma anledning.186 Även vid Stockholms universitet utmärker sig, som vi redan sett, Samhälls-vetenskapliga fakulteten i detta avseende, om än inte lika starkt.

Den överväldigande majoriteten av doktoranderna – både män och kvinn-or – vid samtliga fakulteter vid Stockholms universitet uppger i doktkvinn-orand- doktorand-enkäten att de skulle göra om valet att påbörja utbildning på forskarnivå (tabell 74). Mest säkra på detta är doktoranderna vid Humanistiska fakult-eten och Juridiska fakultfakult-eten. Doktoranderna vid Samhällsvfakult-etenskapliga fakulteten, den fakultet där även flest har negativa erfarenheter, är minst säkra. Det är i detta sammanhang viktigt att framhålla att en förändrad in-ställning till att börja doktorera inte nödvändigtvis behöver innebära ett missnöje med utbildningen på forskarnivå. Faktorer såsom ändrade livsmål och framtidsplaner kan också ha betydelse. Vad som likväl är slående är att mindre än en tjugondel av doktoranderna uttrycker att de ”definitivt inte”

igen skulle välja att påbörja utbildning på forskarnivå.

Något färre doktorander, än vad som uppger att de skulle göra valet att påbörja utbildning på forskarnivå, skulle igen välja Stockholms universitet (tabell 75). Detta behöver i sig inte vara ett uttryck för en kritik mot, eller missnöje med, utbildningen på forskarnivå på deras institution vid Stock-holms universitet. Motiven till att hellre välja ett annat lärosäte kan även ha sin grund i faktorer såsom förändrad familjesituation, en partner som fått arbete på annan ort eller att doktoranden upptäckt att bättre handledarresur-ser och/eller akademisk miljö för deras avhandlingsämne finns att tillgå vid ett annat lärosäte.

Avslutningsvis kan det framhållas att något som många doktorander vitt-nat om i olika sammanhang, och även i de öppna svaren i doktorandenkäten, är avsaknaden av uttryck för uppskattning och beröm från handledare och kollegor. Positiv feedback tenderar lätt att försummas. Det kan leda till sämre självkänsla och även till en större osäkerhet om kvaliteten på de egna prestationerna. Negativ kritik tenderar istället att i många sammanhang vara alltför dominerande. Inom akademin kan det ofta också verka som om man inte uppskattas som person, utan utifrån förmågan att exempelvis publicera sig i tidskrifter med hög prestige. I en miljö som måste vara elitistisk i någon mening och präglad av hård konkurrens gäller det att vara produktiv. Ut-rymmet för misslyckanden är ofta litet; doktorander och andra juniora

186 Forskarutbildningen vid Lunds universitet (2013), s. 76.

are har knappast heller råd med längre svackor i den vetenskapliga produk-tiviteten.

Tabell 73: Vilket sammanfattande betyg doktoranderna ger sin utbildning på forsk-arnivå uppdelat efter kön respektive fakultetstillhörighet.

Totalt Män Kvinnor

Mycket bra 19 % (131) 21 % (64) 16 % (64)

Bra 65 % (458) 66 % (200) 65 % (257)

Dåligt 14 % (98) 12 % (35) 15 % (60)

Mycket dåligt 3 % (20) 2 % (6) 3 % (13)

HumFak JurFak NatFak SamFak

Mycket bra 20 % (34) 21 % (5) 20 % (59) 15 % (32)

Bra 64 % (107) 54 % (13) 66 % (197) 65 % (140)

Dåligt 13 % (22) 25 % (6) 11 % (34) 17 % (36)

Mycket dåligt 2 % (4) 3 % (10) 3 % (6)

Tabell 74: Andelen doktorander som instämmer i påståendet att om valet att påbörja utbildning på forskarnivå skulle ske nu skulle de välja att göra det, uppdelat efter kön respektive fakultetstillhörighet.

Totalt Män Kvinnor

Definitivt 51 % (356) 53 % (162) 48 % (188)

Förmodligen 37 % (257) 36 % (109) 37 % (148)

Förmodligen inte 12 % (83) 11 % (33) 12 % (48)

Definitivt inte 2 % (13) 1 % (2) 3 % (11)

HumFak JurFak NatFak SamFak

Definitivt 34 % (57) 42 % (10) 28 % (85) 27 % (58)

Förmodligen 48 % (80) 46 % (11) 51 % (152) 54 % (117)

Förmodligen inte 16 % (27) 13 % (3) 15 % (46) 14 % (31)

Definitivt inte 2 % (3) 6 % (17) 4 % (9)

Tabell 75: Andelen doktorander som instämmer i påståendet att om valet att påbörja utbildning på forskarnivå inom samma ämne skulle ske nu skulle de välja Stock-holms universitet, uppdelat efter kön respektive fakultetstillhörighet.

Totalt Män Kvinnor

Definitivt 30 % (211) 33 % (102) 28 % (111)

Förmodligen 51 % (361) 48 % (149) 54 % (214)

Förmodligen inte 15 % (107) 16 % (50) 15 % (59)

Definitivt inte 4 % (29) 4 % (12) 4 % (16)

HumFak JurFak NatFak SamFak

Definitivt 62 % (104) 63 % (15) 48 % (143) 43 % (93)

Förmodligen 26 % (44) 33 % (8) 39 % (117) 41 % (88)

Förmodligen inte 10 % (17) 4 % (1) 12 % (35) 14 % (29)

Definitivt inte 2 % (3) 2 % (5) 2 % (5)

3. Sammanfattning, slutsatser och