En intern granskning av HSL-journaler har genomförts under 2015 i alla SÄBO enl LOV och i hälften av SÄBO enl LOU inkl korttidsvården. Inom LSS och
dagverksamhet för äldre har ingen gransking gjorts. En ny avvikelserapport är framtagen av MAS under 2015 gällande patientsäkerhet där dokumentation och informationsöverföring ingår. Antalet avvikelser gällande dokumentation har varit två st och gällande informationsöverföring elva st. Detta gäller då både information mellan vårdgivare och inom organisationen. Underlaget räcker inte för att under 2015 göra en analys av läget men en stor riskfaktor är när informationsöverföringen brister i
vårdkedjan.
Flera verktyg finns för att säkerställa och underlätta informationsflödet. Nationell patientöversikt (NPÖ) är en databas som samlar information från olika journalsystem.
Här kan man som vårdgivare logga in för att läsa varandras journaler. Det är dock inte fullständigt då alla vårdgivare inte är med i systemet än samt att
läkemedelsförskrivning finns inte tillgänglig i Stockholms län. Take Care är det journalsystem som flest vårdgivare inom landstinget använder i Stockholm idag.
Läkarorganisationer för SÄBO i Sollentuna använder detta samt de flesta stora sjukhusen. Att få läsbehörighet i det systemet skulle bidra till att göra vården i
kommunen säkrare. ICF är en struktur för att skriva journaler som används i hela Europa. Sverige behöver anpassa sina system efter detta. Vissa tekniska problem har funnits under året gällande anslutning till NPÖ och tillgång till läsbehörighet i Take Care.
Är verksamheten kopplad till Nationella Patientöversikt (NPÖ)
Har verksamheten läsbehörighet i Take Care?
Dokumenteras HSL-journalen enligt ICF?
LSS Rehab & hälsa dokumenterar enligt ICF men har inte tillgång till Take Care eller NPÖ. Dagverksamhet för äldre har inte tillgång till NPÖ eller Take Care och
dokumenterar inte enligt ICF.
3
13
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
2
14
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
3
13
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
Analys: Ett av de största riskområdena är informationsöverföring mellan vårdgivare.
Information som inte kommer fram eller som är felaktig. Vården står inför flera problem i vårdkedjan då det finns två huvudmän. Datainspektionen och rådande lagstiftning gör det väldigt svårt att föra över information mellan dessa huvudmän, elektronisk överföring är nästan omöjlig. NPÖ är ett försök till att lösa detta. Systemet är dock inte tillförlitligt än. Att få läsbehörighet i Take Care är möjligt men kräver avtal mellan leverantör av systemet och utförare. Det tillkommer här också en del nya ansvarsområden för exempelvis loggkontroller och kostnader för support. Flera SÄBO har under 2015 påbörjat införandet av NPÖ och Take Care men har problem med olika tekniska lösningar. MAS anser att det är bättre att ha dessa system än att inte ha något alls och förordar starkt att alla SÄBO bör ha tillgång till dessa system.
Goda exempel: LSS Rehab & Hälsa har en struktur för avvikelser gällande detta område. De har under okt-nov 2015 fått igång en rutin gällande vad som ska
rapporteras som en avvikelse. Bergkälla har också arbetat strukturerat för att föra in den nya avvikelsekategorin i verksamheten. Nytorps korttidsvård har under 2015 fått tillgång till NPÖ.
Förbättringsområden:
• ICF behöver införas i samtliga verksamheter under 2016-17
• Fortsatt arbete med införandet av NPÖ
• Fortsatt arbete med att få läsbehörighet i Take Care
• Öka antalet avvikelser som skrivs gällande dessa två områden, mörkertalet är stort
• Ökad samverkan med återkoppling av avvikelser gällande informationsöverföring med landstinget
Inkontinens
Inkontinens är ett stort omvårdnadsområde i våra verksamheter. Många individer använder olika former av inkontinensskydd. Ungefär 75 % av våra äldre i SÄBO har urininkontinens och då är inte de individer medräknade som har kateter. I våra SÄBO har ca 7 % KAD (kvarliggande urinkateter). Sammantaget betyder det att ca 82 % av våra patienter i SÄBO behöver hjälp med sina inkontinensbesvär på något sätt.
Sjuksköterska ska alltid ordinera och utvärdera inkontinensskydd individuellt och läkare ordinerar kateter. Alla katetrar ska bytas regelbundet och detta sköts av sjuksköterska. Inkontinens och kateterbruk är stora riskfaktorer för att utveckla
urinvägsinfektioner. För att ordinera och utvärdera inkontinensskydd krävs kompetens kring problematiken och hjälpmedel. Flera av patienterna är även dubbelinkontinenta, det betyder att man är både urin- och avföringsinkontinent.
Inom LSS-verksamheterna förskrivs inkontinensskydd individuellt av sjuksköterska med förskrivningsrätt/utbildning i inkontinensvård i samtliga verksamheter. Rutin finns dock inte för att kartlägga urinläckage/inkontinens. Dagverksamheterna för äldre har sammanlagt sju individer som de hjälper med toalettbesök eller byte av
inkontinensskydd. De individer som deltar i dessa verksamheter får sina skydd förskrivna av landstinget då de bor i eget hem.
Finns rutin för att klarlägga om urinläckage (inkontinens) förekommer?
Förskrivs inkontinenshjälpmedel individuellt av sjuksköterska?
Finns sjuksköterska som har utbildning i inkontinensvård/förskrivning i verksamheten?
Analys: Inkontinens är ett stort område som behöver hög kompetens. Det används många olika hjälpmedel och dessa ska vara individuellt anpassade efter patientens behov. Kostnaden för dessa hjälpmedel är relativt hög och därför är det både
kostnadseffektivt och patientsäkert att satsa på utbildning inom området. Verksamheter som satsar på kompetensutveckling och struktur i sitt arbete med dessa frågor har
12 4
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
11 5
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
9 7
Alla SÄBO inkl korttids
Ja Nej
mycket att vinna i både pengar och mänskligt lidande. Att använda sig av inkontinensombud som samverkar med sjuksköterska kan vara en väg att öka samverkan i inkontinensarbetet.
Goda exempel: Lenalundsgården och Bergkälla har rutin för att arbeta kring inkontinensfrågor, i verksamheterna finns sjuksköterskor med
utbildning/förskrivningsrätt för inkontinensskydd och alla hjälpmedel förskrivs individuellt av sjuksköterska. På Lenalundsgården har samtlig personal genomgått utbildning i inkontinensvård under 2015.
Förbättringsområden:
• Alla inkontinenshjälpmedel ska förskrivas individuellt av sjuksköterska
• Det bör på alla SÄBO finnas sjuksköterska med utbildning i inkontinensskydd/förskrivningsrätt
• Inkontinensutbildning för all personal bör vara ett löpande inslag i alla verksamheter
• Alla SÄBO ska ha en rutin för att klarlägga om inkontinens förekommer