5 Dold samäganderätt
5.3 Dold samäganderätt i lös och fast egendom
Förvärv av lös egendom regleras genom köplagen (1990:931) och ett sådant förvärv saknar formkrav. Således kan ett köp av lös egendom ske genom exempelvis ett muntligt avtal el- ler ett avtal som saknar köpare och säljares underskrift.137 Dold samäganderätt till lös egen- dom kan likställas med ett kommissionsköp. Kommissionslagen (2009:865) reglerar sådana köp och är endast tillämplig på förvärv av lös egendom.138 Ett kommissionsköp innebär att en person har ingått avtal gällande köp eller försäljning av lös egendom i eget namn med en tredje part, men för en annan persons räkning.139 Den person för vars räkning ett köp görs blir ägare till egendomen från och med köpets genomförande.140 Likadant förblir denna person ägare till en lös egendom fram till dess att äganderätten övergår till tredje man i och med försäljning.141
Kommissionslagen (2009:865) är som nämnt enbart tillämplig på lös egendom och detta medför att kommissionsköp av fast egendom inte är reglerat i lag.142 För förvärv av fast egendom uppställs vissa formkrav, avtalet måste undertecknas av både köpare och säljare, en överlåtelseförklaring och uppgifter om köpeskillingen måste framgå av avtalet.143 Resul- tatet av de nämnda formkraven leder till att en dold samägares äganderätt i fast egendom inte kan övergå vid tidpunkten för förvärvet utan istället uppstår ett obligationsrättsligt an- språk gentemot den öppna ägaren.144
Begreppet dold samäganderätt anses i vissa fall utgöra ett missvisande begrepp då ingen faktiskt äganderätt uppstår utan istället uppstår ett obligationsrättsligt anspråk gentemot den öppna ägaren.145 Eftersom det obligationsrättsliga anspråket endast medför ett rättsligt
137 KöpL 1 §.
138 Brattström, Dold samäganderätt – en sammanfattning av rättsläget, 2011-2012, s. 319. 139 Kommissionslag (2009:865) (KomL) 1 §. 140 KomL 23 §. 141 KomL 23 §. 142 KomL 1 § é contrario. 143 JB 4 kap. 1 §. 144 NJA 1982 s. 589, s. 610.
145 Tottie, Teleman, Äktenskapsbalken – en kommentar, 2010, s. 34 och Kleineman, Dold äganderätt till fas-
skydd för en dold samägare att bli ägare, är den öppna ägaren förpliktigad att överföra den andel som tillhör den dolda samägaren på dennas begäran.146
5.4
Varför hävda dold samäganderätt?
Tillfällen då anspråk om dold samäganderätt kan aktualiseras är vid avslutande av sambo- förhållanden och vid skilsmässor. Den dolda samäganderätten kan hävdas i dessa situation- er för att få rätt till fler tillgångar vid bodelningen. Det kan vara till fördel för en sambo el- ler make att hävda dold samäganderätt i en tillgång oavsett om den ingår i bodelningen eller inte om exempelvis ägarsambon eller ägarmaken har stora skulder.147
Skulder som kan hänföras till samboegendom får avräknas vid avslutandet av ett sambo- förhållande, likaså får skulder avräknas från giftorättsgods vid en skilsmässa.148 För de fall där en öppen ägare har stora skulder kan det vara fördelaktigt för en dold ägare att åberopa samäganderätt i en öppen ägares egendom. Genom att omvandla den dolda samäganderät- ten till en öppen äganderätt erhåller den dolda ägaren en andel i egendomen som inte kan utmätas av den öppna ägarens borgenärer utan istället tillfaller den före detta dolda ägaren. Ytterligare fördel med att hävda dold samäganderätt är om båda samborna eller makarna vill ha en specifik egendom, till vilken endast en av dem står som ägare. I dessa fall har äga- ren till egendomen förtursrätt till denna egendom och kan välja att den andra sambon eller maken ska erhålla annan egendom, vilken inte är lika attraktiv, eller pengar istället för den specifika egendomen.149
När en sambo eller make har värdefulla tillgångar vilka inte ingår i bodelningen är det van- ligt att den andra sambon eller maken hävdar dold samäganderätt i denna egendom. Förut- satt att lagakraftvunnen dom eller avtal om samäganderätt föreligger tas egendom som ska hållas utanför bodelningen ändå med i bodelningsförfarandet.150 I ett äktenskap kan dold samäganderätt uppkomma även i egendom som enligt äktenskapsförord utgör enskild egendom, likaså kan dold samäganderätt uppkomma i egendom i ett samboförhållande där
146 Brattström, Dold samäganderätt – en sammanfattning av rättsläget, 2011-2012, s. 320.
147 Lundén, Molin, Samboboken juridik ekonomi beskattning, 2010, s. 38-39 och Lundén, Molin, Makar - Ju-
ridiken kring äktenskap, 2012, s. 48-49.
148 SamboL 13 § och prop. 2002/03:80 s 51 samt ÄktB 11 kap. 2 §.
149 Lundén, Molin, Samboboken juridik ekonomi beskattning, 2010, s. 38-39 och Lundén, Molin, Makar - Ju-
ridiken kring äktenskap, 2012, s. 48-49.
150 Lundén, Molin, Samboboken juridik ekonomi beskattning, 2010, s. 38-39 och Lundén, Molin, Makar - Ju-
egendomen enligt samboavtal utgöt enskild egendom.151 Genom samboavtal eller äkten- skapsförord kan inte äganderätter överföras men genom dold samäganderätt kan en dold ägare få rätt till den andra sambons eller makens enskilda egendom. Det bör dock förtydli- gas att den del av egendomen som utgör första sambons eller makens andel fortfarande är dennas enskilda egendom och hålls utanför bodelningen.152
Under vissa förutsättningar har en sambo eller make rätt att överta den gemensamma bo- staden, detta även fast andra sambon eller maken står som ensam ägare till bostaden och denna inte ska ingå i bodelningen genom ett samboavtal eller äktenskapsförord. Övertagar- rätten innebär att den som bäst behöver bostaden får överta denna, om det är den icke ägande sambon eller maken som har rätt att överta bostaden måste denna lösa ut ägande sambon eller maken. Fördelen med att i detta fall hävda dold samäganderätt är att en dold ägare kan ses som ägare till bostaden och i så fall bara behöva lösa ut den andra sambons eller makens andel i bostaden.153
5.5
Exempel gällande dold samäganderätt i samboförhållande
Agnes kan hävda dold samäganderätt i sommarstugan även om det är Vincent som har äganderätten. Genom att hävda dold samäganderätt kan Agnes ses som ägare till en andel av stugan och på så sätt ha rätt till dess värde. För att få sin del kan hon antingen prata med Vincent och de kan tillsammans upprätta ett formenligt överlåtelseavtal. Vill han inte gå med på detta kan Agnes ta anspråket till domstol och därigenom yrka dold samägande- rätt till stugan. Skulle hennes yrkande bifallas får hon en lagakraftvunnen dom och ses där- med som ägare till en andel i stugan.
Det Agnes behöver bevisa, för att erhålla dold samäganderätt, är att sommarstugan var för- värvad för hennes och Vincents gemensamma bruk samt att hon bidrog ekonomiskt vid förvärvet. Vidare måste Agnes visa att hennes avsikt med bidraget var att bli delägare i stu- gan och att Vincent insett det.
Paret har tillsammans spenderat mycket tid vid stugan och de förvärvade den under tiden de var sambor. Eftersom de länge pratat om att förvärva en sommarstuga samt att de båda
151 NJA 1981 s. 693, Lundén, Molin, Makar - Juridiken kring äktenskap, 2012, s. 49 och Lundén, Molin, Sam-
boboken juridik ekonomi beskattning, 2010, s. 38.
152 Lundén, Molin, Samboboken juridik ekonomi beskattning, 2010, s. 38 och Lundén, Molin, Makar - Juridi-
ken kring äktenskap, 2012, s. 49.
bidrog ekonomiskt till förvärvet, gör att de får anses ha förvärvat stugan i syfte för deras gemensamma användning. Omständigheterna får anses tala för att första kriteriet för dold samäganderätt är uppfyllt. Vid förvärvet av stugan bidrog både Agnes och Vincent ekono- miskt, de har även gemensamt utfört och betalat renoveringar i stugan. Andra kriteriet får därmed anses uppfyllt. Ovanstående omständigheter såsom att Agnes bidragit vid förvärvet och vid renoveringar talar även för att Agnes hade för avsikt att ses som delägare till som- marstugan. Inga omständigheter talar för att hon eller Vincent skulle ha varit av annan upp- fattning. Således bör Agnes ha dold samägandetätt i sommarstugan.
Agnes och Vincents ägarförhållande i samboförhållandet, förutsatt att den dolda samägan- derätten i sommarstugan har omvandlats till öppen äganderätt, ser ut enligt följande.
Agnes
Vincent
Gemensam
äganderätt
Bil 50’ Dragspel 15’ Villa 3000’
Fjällstuga 2500’ Bohag 400’
Skuld -50’ Sommarstuga 1000’
Se följande sida för uppställning och resultat av bodelningen förutsatt att Agnes har ägan- derätt i stugan genom att hennes dold samäganderätt omvandlats till öppen äganderätt.
Agnes
Vincent
Lagrum
Samboegendom Villa 1500’ Villa 1500’ 12 § SamboL
Bohag 200’ Bohag 200’
Skuld -50’ Skuld 0 13 § SamboL
Enskild egendom Stuga 2500’ 12 § SamboL
é contrario
Övrig egendom Bil 50’ Dragspel 15’ 12 § SamboL
é contrario Stuga 500’ Stuga 500’ Dold samäganderätt
1650’ 1700’ Hälftendelning 3350’ 14 § SamboL 1675’ 1675’ Avdragen skuld +50’ 0 Resultatet av bo- delningen 1725’ 1675’ Lottläggning 1700’ 1700’ 16 § SamboL Bodelningslikvid +25’ -25’ 17 § SamboL
Jämför med det fiktiva exemplet under kapitel 4.2 där äganderätten till sommarstugan end- ast är Vincents. Eftersom samboegendom endast består av gemensam bostad och bohag utgör sommarstugan övrig egendom och ingår därmed inte i bodelningen.
Resultatet av bodelningen blir även i detta fall att Agnes erhåller 1 725 000 kronor och Vin- cent erhåller 1 675 000 kronor. Eftersom de vardera gick in med 1 700 000 kronor innebär detta att Vincent ska ge Agnes 25 000 kronor i antingen pengar eller egendom för att resul- tatet av bodelningen ska uppnås. Utöver detta har Agnes och Vincent fortfarande kvar sin enskilda egendom samt den övriga egendomen. Skillnaden blir att Agnes erhåller 500 000 kronor mer i övrig egendom jämfört med det fiktiva exemplet under kapitel 4.2.