Vad kan vi dra för lärdom av detta?

Utifrån vad projektet åstadkommit och hur det har upplevts kan vi nu sluta oss till ett par generella lärdomar. Nedan följer i punkt- form exempel på erfarenheter dragna ur Revectis som kan vara värda att notera inför fortsatt arbete i projektform överlag men framförallt i projekt riktade till långtidssjukskrivna.

Processen att rekrytera deltagare är en väldigt viktig förutsättning för möjligheten att lyckas med ett projekt. Motiverade deltagare är en framgångsfaktor och för att maximera antalet motiverade personer bör man ha en tydlig idé om vilken målgruppen är och hur man skall iden- tifiera deltagarna. Vem tillhör målgruppen, vilka diagnoser, karaktärsdrag, ersättning, vilket steg befinner sig personen i etc?

Ett gott första intryck på deltagaren är något som hjälper till för att ytterligare motivera deltagarna. Ett enkelt knep

är att något från projektet talar utifrån egna erfarenheter av långtidssjukskrivning för att skapa förståelse och förtro- ende.

Projektledarens tillgänglighet är en nyckel till framgång både för relationen med underleverantör och deltagare, förutsatt att projektledaren inte tar beslut kring deltagarens ersättning utan står som en öppen resurs och representant från ansvarig myndighet.

Deltagarna uppskattar den sociala aspekten av projektet, att träffa andra människor i samma situation och i grupp stärka varandra. Själva innehållet i det de samlas kring verkar vara av sekundär betydelse.

Att arbetslivsrehabilitera människor tar lång tid! Och det tar olika lång tid för olika personer, allt beroende på ålder, erfarenhet, sjukdomsstillstånd etc.

Övningsföretaget är ett bra mellansteg.

Fig 3.1 Schematisk bild över kapitlet Fortes

3 FORTES

I detta avsnitt redovisas utvärderingen av Fortes23

. Först ges en kort bakgrund till projektet och dess syfte. Detta kan illustrera vad som i utvärderingssammanhang brukar kallas för att återge projektets programteori, alltså hur Fortes är tänkt att fungera, vilken mål- gruppen är och hur deltagarna i projektet är tänkta att på ett fram- gångsrikt sätt ta sig från A till B. Därefter analyseras och värderas hur projektet organiserats och praktiskt genomförts. Alltså hur Fortes programteori fungerat i mötet med projektets praktiska arbete? Sist i kapitlet analyseras projektets resultat och vilka effekter man kan se av projektet.

3.1 Bakgrund

Fortes är ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt som ägs av Försäkringskassan i Skåne och delfinansieras av Svenska

23

För utförligt metodkapitel där utvärderingens tillvägagångssätt redovisas hänvisas till Bilaga 2.

24

ESF-rådet25. Projektet är ett ”arbetslivsinriktat rehabiliteringspro- jekt för sjukskrivna personer i område syd”26

. Syftet med projektet beskrivs i projektbeskrivningen som att ta fram ”former och meto- der och genom dessa skapa en modell för att ta hand om och utveckla individer med nedsatt arbetsförmåga som har”

en anställning

en lång sjukskrivningsperiod

och som av olika skäl väljer att inte hitta en ny anställning Målsättningarna för projektet är indelat i kvantitativa och kvalita- tiva mål. De två kvalitativa målen är dels att deltagarna efter insatsen skall ha ”kunskap om sin situation i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och vara rustad att göra aktiva val för sin framtid”. Målet är också att företag via utbildningsinsatser och seminarier ”ges möjlighet till insikt och attitydförändring knutet till målgruppens problematik”. De kvantitativa målen är att ”90 procent av deltagarna fullföljer utbildningen”27

. Av dessa ska sedan 70 procent gå vidare till ny anställning eller vidare i reguljär utbildning och resterande del kartlagda för fortsatta insatser från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen.

Målgruppen för Fortes beskrivs främst vara anställda, sjukskrivna, kvinnor i område syd. Detta då 90 procent av alla anställda sjukskrivna i området är just kvinnor. Men projektet riktar sig också till ”individer med anställning inom offentlig förvaltning och mindre företag”. Den medicinska rehabiliteringen för presumtiva deltagare skall vara helt eller i det närmaste avslutad och utredningen skall visa att det finns en konstaterad arbetsförmåga hos personen.

Projektet pågår perioden 2005-11-01 och 2007-09-30 och den genomsnittliga inskrivningstiden i Fortes beräknas till cirka 18 veckor. Antalet platser uppskattas till 40 årsplatser. När deltagare

25

Svenska ESF-rådet är en svensk myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. ESF-rådet är förvaltande och utbetalande myndighet för Socialfonden 2007-2013 samt för Integrationsfonden (www.esf.se 2007-09-20).

26

Område Syd innefattar Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg och Ystad.

27

Fig 3.2 Modell över Fortes projektupplägg

lämnar projektet för att gå vidare i sin framtagna handlingsplan skapas utrymme för att ta in nya. Alltså kommer med största sannolikhet deltagarantalet överstiga antalet årsplatser.

Fortes är uppdelat i tre delar. En första kartläggningsprocess som varar i fem veckor och ska resultera i en handlingsplan som ska ligga till grund för fortsatt planering. Efter detta kommer en omställningsprocess vilket ska resultera i att deltagare har ”erfor- derlig kompetens för att erhålla arbete inom överenskommet yrkesområde eller gå vidare till reguljär utbildning om en nyanställning kräver det”. Steg tre innebär arbetsträning hos ny arbetsgivare.

3.2 Förutsättningar

I detta avsnitt diskuteras förutsättningarna för att praktiskt genom- föra det Försäkringskassan i projektbeskrivningen föresatt sig att göra? Här presenteras på vilket sätt Fortes organiserats och hur deltagare rekryterats till projektet. Avsnittet är dels en beskrivning men också en värdering av förutsättningarna.

3.2.1 Projektorganisation

Försäkringskassan står som ägare och medfinansiär av Fortes. Med medfinansiär menas att Försäkringskassan står för halva finansieringen av projektet i form av deltagarnas ersättning. Försäkringskassan står också för projektledning. Den andra finan- siära parten är Svenska ESF-rådet. En styrgrupp har tillsatts av representanter från de olika intresseorganisationerna. Som rehab- iliteringsaktör har Försäkringskassan anlitat Eductus AB, ett

Fig 3.3 Schematisk bild över organisationen Fortes

utbildningsföretag med lokaler i Ystad där även projektet huserat. Deltagarna till projektet rekryteras från Försäkringskassan i område syd.

3.2.2 Styrgruppen

”För att uppnå ett bra resultat krävs en nära samverkan mellan målgruppens och projektets intresseorganisationer” och av denna anledning har en styrgrupp tillsats28. I styrgruppen sitter utöver projektledaren och representanter från Försäkringskassan och ESF-rådet även företrädare från Arbetsförmedlingen. Styrgrupps- verksamheten verkar ha fungerat mer som en referensgrupp eller ett diskussionsforum än som ett styrande organ. Projektledaren har vid mötena varit föredragande och presenterat hur många deltagare som varit inne i projektet, hur många som avslutat och

28

hur det ser ut framöver med rekryteringen av deltagare. Övriga ämnen som diskuterats vid träffarna har varit det ekonomiska läget gentemot ESF-rådet och marknadsföring i förhållande till lokal press och intresseorganisationer. En av styrgruppsmedlemmarna pratar om sin funktion i styrgruppen som en referenspool. Han är med för att underlätta kontakter med Arbetsförmedlingen eller svara på frågor om exempelvis anställningsstöd men upplever inte att han har någon styrande funktion.

Styrgruppsmötena verkar ha fungerat bra och det är svårt att säga om den informativa karaktären på mötena haft någon större praktisk inverkan på Fortes.

3.2.3 Rehabiliteringsaktör

Som rehabiliteringsleverantör har Försäkringskassan anlitat Eductus AB, ett utbildningsföretag som inriktat sig på arbetsmark- nad, omställning och vuxenutbildning29

. Eductus ingår i en koncern kallad Academedia. I projektbeskrivningen förklaras Eductus roll i projektet vara ”att stå för kartläggning, arbetspröv- ning/träning, omställningsprocess och rekrytering av praktikföretag med anställningsbehov”. Fortes genomförs i Eductus lokaler i centrala Ystad.

Involverade anställda i Fortes är två socionomer (mentorer), en personalvetare (projektledare30/mentor), en säljare (rekryterare) och en datalärare. Det är viktigt att kunna möta personer i kris i Fortes påpekar en av mentorerna och det är en av anledningarna till att socionomer har involverats. Säljaren är anställd som rekryterare och har till uppgift att ”sälja” in projektet och dess deltagare till olika arbetsgivare så att deltagarna skall kunna arbetsträna. Angående sin bakgrund som säljare berättar rekrytera- ren att ”det passar väldigt bra för här gäller det att presentera den

29

För vidare information om Eductus hänvisas till www.eductus.se

30

Personen som är projektledare/mentor kommer att hänvisas till som mentor för att inte förvirra och blanda ihop med Försäkringskassans projektledare som är ansvarig för hela projektet.

här deltagaren på det bästa sättet, lyfta fram det bästa och se positiva saker”.

I och med att Eductus är ett relativt stort bolag och ingår i en större koncern, Academedia, finns också kompetens att tillgå eller hyra in via koncernen. Bland annat hänvisar en av mentorerna till studie- och yrkesvägledning som hyrs in vid tillfällen. Några från personalen har tidigare varit involverade i ett liknande rehabiliter- ingsprojekt kallat Vectis31

, som vände sig till målgruppen arbetslösa sjukskrivna. Personalen har alltså med sig erfarenheter från det tidigare projektet. Flera har också egna erfarenheter av sjukskrivning och arbetslöshet vilket ger dem en stor förståelse för deltagarnas problematik men också en legitimitet gentemot deltagarna, enligt mentorerna.

Utifrån Försäkringskassans uppdrag har Eductus samlat kompe- tensen ovan för att genomföra Fortes.

3.2.4 Fk:s projektledning och relation till underleverantör

Utöver en heltids projektledartjänst har Fortes haft en halvtids- tjänst ägnad ”arbete med projektets administration, styrgruppsmö- ten mm”. Personen som tillsattes för halvtidstjänsten blev dock sjukskriven i början av projektet och var det sedan till och från första halvan av projektettiden vilket medförde att projektledaren fick göra delar av det arbetet också. Detta ändrades våren 2006 då extra personal tillsattes från Försäkringskassan för att vara projektledaren behjälplig med det administrativa arbetet. Projekt- ledarrollen har också varit en kombinerad roll där arbetet som deltagarnas handläggare varit en del. Handläggarjobbet har bland annat inneburit att projektledaren träffat deltagarna inledningsvis och sedan haft uppföljningsmöten under perioden de funnits i projektet. Den kombinerade rollen beskriver projektledaren som väldigt arbetskrävande och i vissa lägen på gränsen till ohållbar:

31

Kombinera rollen som handläggare och projektledare har varit förfärligt, det har varit jättejobbigt. […] Jag har stått som hand- läggare för alla deltagare och det har inte fungerat bra, det har varit en för stor uppgift tillsammans med att vara projektledare. Det har resulterat i att jag har fått göra avkall på båda [roller- na] Det gick hyfsat när jag hade 30 deltagare men när det när- made sig 50 så börjar det ju […] Ja, det är tufft.

En av anledningarna till att det blivit för stor arbetsbörda tror projektledaren är att deltagarantalet var planerat till 40 årsplatser ”och då trodde man att man hade inne 40 personer och sedan ut, så skulle det komma in 40 nya, men så fungerar det inte”. Hon förklarar att det i en grupp på tio personer kanske bara går ut fyra stycken efter de planerade 18 veckorna, medan resten av deltagarna stannar kvar i projektet. Detta gör att antalet inskrivna deltagare hela tiden stiger, vilket också innebär att arbetet som handläggare blir större. Vad det gäller de planerade 18 veckorna säger projektledaren också att ”det har vi ju verkligen sett att det fungerar definitivt inte” och menar att de tidsmässigt överskrider detta med stor marginal. Som handläggare slutar inte heller alltid jobbet i och med att deltagaren skrivs ut ur Fortes. Det kan förekomma efterarbete vad det gäller vissa deltagare. ”Det kan vara deltidssjukskrivning, det kan vara sjukersättning som skall sökas” berättar projektledaren och det handlar om överlämnandet till annan handläggare på Försäkringskassan eller Arbetsförmed- lingen allt beroende på deltagaren. En av grunderna till att man valde att kombinera projektledarskapet med handläggarfunktionen var att man då förväntade sig få kortare beslutsvägar mellan handläggare och den försäkrade individen.

Arbetsro och deltagarkontakt

Projektledaren sitter inte dagligen i lokalerna i Ystad utan sköter delar av sitt arbete på annan plats. Anledningen uppger projektle- daren vara dels att inget utrymme finns och dels att det inte finns någon arbetsro i lokalerna:

Det kommer deltagare hela tiden och det behöver inte vara nå- got speciellt utan bagateller, men just det här att prata och pra- ta, så det skulle inte fungera att sitta här 40 timmar i veckan.

En av mentorerna berättar att det funnits önskemål från deltagarna att projektledaren/handläggaren skulle vara i lokalerna en dag i veckan. Det har dock inte fungerat, vilket enligt mentorn inneburit att deltagare:

ringer ner [projektledarens] telefon eller fyller hennes mailbox. Så hinner hon inte svara alla och ser inte alla mail så blir det ett missnöje, för att man inte får tag i sin handläggare.

En av deltagarna berättar också att denne inte träffade projektleda- ren/handläggaren speciellt mycket under sin tid på Fortes. Men projektledaren menar samtidigt att deltagarna i Fortes har en förmån i och med att de genom ett projekt som Fortes får mycket djupare kontakt med sin handläggare och Försäkringskassan än vad man i normala fall får som inskriven på Försäkringskassan. En av mentorerna håller med om detta, men menar samtidigt att det kunde vara en fördel att ha en speciell dag inplanerad då projektle- daren alltid fanns tillgänglig. ”Då hade hon nog sluppit ha 20 samtal väntande när hon haft sin mobil avstängd” berättar mentorn som även menar att det ställer till en del problem även för mentorerna som måste bemöta kritiken från deltagarna. Både mentorn och projektledaren tror vidare att deltagare i Fortes har en lägre toleransnivå vad det gäller kontakten med handläggaren än vad man har som vanligt inskriven på Försäkringskassan. Detta anser man komma av att handläggaren är en del av Fortes och då förväntas vara till hands. En av handläggarna på Försäkringskas- san menar att möjligheten till ett mer personanpassat upplägg för den försäkrade är större i projekt som Fortes än vid reguljär handläggning. Handläggaren fortsätter och berättar att de som handläggare arbetar med 90-100 försäkrade och att det med en sådan mängd är svårt att personanpassa. Det handläggaren menar med personlighetsanpassad i fallet Fortes har inte bara med

kontakten till din handläggare att göra, utan även att deltagarna tilldelas en personlig mentor och har tillgång till en rekryterares hjälp.

I och med den tudelade rollen och en bitvis sjuskriven administ- ratör hade projektledaren inledningsvis arbetsuppgifter som verkat överbelastande för en person. Den dubbla rollen har också varit påfrestande för projektledaren och inneburit att hon fått göra avkall från såväl projektledarskapet som handläggningen. Detta vittnar också om en styrgrupp som haft en mer informativ karaktär än en styrande funktion, i den meningen som styrgrupper exempel- vis fungerar i näringslivet. Problematiken bör rimligtvis ha påverkat projektet.

Projektets personal

Relationen mellan underleverantören och projektledaren handlar till stor del om kommunikation kring deltagarna. Projektledaren berättar att de träffas en till två gånger i månaden och:

så går vi genom deltagarna, var står de, hur går de vidare, var är de på väg - problem, positivt, hela kittet, vad jobbar vi med i projektet. Man kommer med tankar och idéer när vi sitter här och pratar.

Projektledaren är också involverad i diskussioner med personalen kring själva innehållet i projektets aktiviteter och förläsningar. Både mentorerna och rekryteraren vittnar om ett nära samarbe- te med projektledaren. Rekryteraren berättar att de är i ständig kontakt ”för att kunna arbeta för deltagarnas bästa” och att projektledaren följer med ut då rekryteraren besöker företag och deltagare för uppföljningsmöten. Det poängteras emellertid att projektledaren följer med ut ”i mån om tid”.

Mentorerna uttrycker sig i goda ordalag om hela personalstyr- kan inklusive samarbetet med projektledaren. Projektledaren berättar att relationen med personalen hela tiden varit bra men att den blivit bättre under den senare delen av projektet. Hon menar att de i början av våren 2007 blev ett riktigt tight team vilket enligt

henne delvis berodde på att två nya mentorer anställdes vid årsskif- tet 2006-2007 samt att en ny rekryterare värvades till projektet under januari 2007. Anledningen till ”bytet” av mentorer och rekryterare förklaras vara projektanställningar som löpt ut och inte förlängts. Den ”nya” rekryteraren har, enligt projektledaren, också underlättat arbetet då denne:

tagit en betydligt större roll dels genom att ta allt detta som mö- ten och planering och har en helt annan struktur i sitt arbete än vad förra hade […] Så det var en stor del som jag kunde lägga över på [rekryteraren] som låg på mig innan.

I projektledarens beskrivning av relationen till personalen låter det som att personkemin och arbetssättet fungerade bättre under den senare delen av projektet med den ”nya” personalen. Som jag förstått projektledarens roll så har hon varit involverad i flertalet aktiviteter i projektet. Kanske till och med för mycket involverad i vissa skeenden där hon egentligen hade kunnat låta underleveran- tören sköta jobbet. Detta verkar hon också i större utsträckning ha gjort under den senare delen av projektet.

Kontakten med försäkringskassans handläggare

Vad gäller projektledarens kontakt med Försäkringskassans hand- läggare handlar den till största del om att informera handläggarna om projektet samt försöka uppmuntra dem att finna potentiella deltagare. En av handläggarena berättar att hon kan få information om deltagarna som hon skickat till Fortes om hon vill, men samtidigt ”är det ju också så att man släpper dem, för Fortes tar ju helt över, både utbetalning och alltihopa och då måste jag ägna mig åt nya jag har”. En viss korspondens pågår dock via e-post ibland där handläggarna kan skicka en förfrågan om en individ och huruvida projektledaren tror att personen i fråga kan vara aktuell för Fortes. Det är alltså projektledaren som tar beslutet över vem som får vara med och inte i projektet.

I och med att en deltagare skrivs in i Fortes förflyttas också handläggarskapet till projektet och projektledaren. Detta torde

vara en morot för rekrytering av deltagare från handläggarnas sida men som vi skall se nedan har rekryteringen inte varit smärtfritt genom hela projektet.

3.2.5 Rekrytering av deltagare

Deltagarna rekryteras till Fortes av handläggare på Försäkrings- kassan i område Syd32

som fått information vid informationsträffar om projektet via Försäkringskassans projektledare. Informationen de fått har kort bestått av beskrivning av projektet, dess syfte och målgrupp. Projektledaren berättar att hon också skickat ut medde- lande till handläggarna om när nya grupper startar i Fortes och att hon det första året även bifogade projektbeskrivningen i de breven. Handläggarna identifierar sedan presumtiva deltagare som de presenterar projektet för eller anvisar dem datum då de kan komma till Forteslokalen i Ystad för att få information om projek- tet. Projektledaren upplever dock att det tagit tid att få Fortesidén att riktigt landa hos handläggarna och att vissa handläggare helt enkelt inte haft tid då man prioriterat annat.

För att bli aktuell för Fortes skall du som försäkrad vara i steg sex i Försäkringskassans sjusstegsbedömning33

berättar projektle- daren. Steg sex innebär kortfattat att du som försäkrad är medicinskt färdigutredd och att det finns en trolig arbetsförmåga hos dig efter en rehabiliteringsinsats. En av handläggarna jag pratar med menar dock att de visserligen kan gå efter stegmodellen vid sin bedömning, men att inga sådana direktiv funnits att följa. Handläggaren berättar i stället att denne kallar en försäkrad till sig för en så kallad SASSAM-kartläggning34

vilket användas vid bedömning av sjukpenningrätt och rehabiliteringsbehov.

32

Område Syd innefattar Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg och Ystad

33

Steg ett i Försäkringskassans stegmodell innebär att du efter sjukdom återgår direkt till arbete, dessa fall kräver mer eller mindre ingen uppmärksamhet från Försäkringskassans sida. Steg två inne- bär att viss anpassning av din arbetsplats måste till för att du skall kunna återgå. Steg tre kräver en