I Eriksson m.fl. (1997) gjordes en ansats att undersöka hur driftsinriktningen på- verkar markens egenskaper. Det var dock ganska svårt att få fram några entydiga resultat eftersom driftsinriktningen också är kopplad till marktyp, klimatförhållan- den, traditioner mm. Skillnader i markegenskaper mellan driftsinriktningar kan därför bero på att de i hög grad är knutna till vissa marktyper och geografiska om- råden. Ett sätt att komma runt detta är att så långt möjligt jämföra driftsinriktningar inom ett avgränsat område och man kan också minska skillnader genom att snäva in urvalet med tanke på exempelvis lerhalt och halt organiskt material.
En sådan strategi var utgångspunkten i den utvärdering som redovisas här. Trots att vi slog ihop data från båda provtagningsomgångarna visade det sig dock snart vara ganska svårt att komma så mycket längre än vi gjorde för 10 år sedan (Eriksson, m.fl., 1997). Under dessa 10 år har det skett en påtaglig omstrukturering av jordbruket. Mellan 1995 och 2005 minskade antalet mjölkor med 18 % och antalet övriga nötkreatur med 6 % (Jordbruksstatistisk årsbok, 2006). Antalet sug- gor och galtar (smågrisproduktion) minskade med 23 % och antalet slaktsvin med 9 %. Det har också skett en påtaglig koncentration av djurproduktionen till större gårdar. Av tabell 21 att döma har det också skett en arealmässig koncentration. Tabellen visar genomsnittligt antal djur av olika slag, omräknat till djurenheter per ha på de gårdar som miljöövervakningens provpunkter hörde till vid provtagnings- tillfället. Antalet djurenheter per ha har ökat påtagligt, speciellt i smågrisproduktio- nen där det fördubblats. Detta tillsammans med färre antal djur återspeglas i att antalet provpunk ter på gårdar med smågrisproduktion minskade från 65 till 7.
Tabell 21. Antal djurenheter per ha på djurgårdar med olika driftsinriktning i omdrev 1 och om- drev 2.
Table 21. Number of stock units per ha on animal farms with different enterprises in sampling series 1 and sampling series 2.
Driftsinriktning Omdrev 1 Omdrev 2
Antal Djurenh./ha Antal Djurenh./ha
211 Mjölkkor 843 0,51 418 0,85 212 Köttdjur 202 0,35 209 0,68 213 Nötkreatur, blandat 56 0,39 45 0,57 231 Smågrisar 65 0,97 7 1,84 232 Slaktsvin 43 0,98 20 1,17 233 Svin, blandat 68 0,83 29 1,17
Denna minskning är dock större än den teoretiskt borde vara, vilket får tillskrivas slumpfaktorn i urvalet.
En konsekvens av denna utveckling för utvärdering av hur driftsinriktningen påverkar markens egenskaper blir att det tenderar att bli för få observationer från framförallt svingårdar när urvalet snävas in för att få jämförbarhet mellan inrikt- ningar. En annan är att byte av driftsinriktning innebär att gruppering av jordar i olika kategorier blir mindre renodlad. I exempelvis gruppen med provpunkter från gårdar som numera är specialiserade på spannmålsodling kan komma att ingå ett antal punkter som under lång tid varit påverkade av djurhållning.
En annan intressant fråga i detta sammanhang är också hur koncentrationen av djurhållningen påverkat stallgödselhanteringen. Förmodligen har mängden stall- gödsel som sprids per hektar ökat med ökande djurtäthet, men troligen har man också löst problemet genom kontrakt på spridning på växtodlingsgårdar i grann- skapet. Om det sprids på granngårdarna, vilket är önskvärt ur miljösynpunkt, kommer även detta på sikt att ge en påverkan på eventuella provpunkter på gårdar som inte direkt framgår av gårdarnas klassning efter driftsform.
I tabellerna 22a-c redovisas det slutliga resultatet av bearbetningarna av materi- alet för att få fram eventuella effekter på marken av olika driftsinriktningar. För att få tillräckligt många observationer inom varje driftsinriktning slogs data från de två omdreven ihop. Jämförelserna gjorde i huvudsak på basis av de största av de 8 produktionsområden som används i jordbruksstatstiken. Data redovisas också för Skåne län eftersom det är jordbruksintensivt med många provpunkter inom ett ganska begränsat geografiskt område. För att homogenisera urvalet av provpunkter en aning togs bara jordar med mindre än 8 % organiskt material med och de olika områdena delades upp geografiskt och efter lerhalt. Resultatet visar att det finns några tendenser som är relativt genomgående i de undersökta områdena.
pH i matjorden var i nästan alla fall lägre på nötkreatursgårdar än på växtod- lingsgårdar och svingårdar. Lägre pH i nötkreaturssystem än i växtodlingssystem
Tabell 22a. Driftsinriktningens påverkan på några markegenskaper. Endast jordar med en halt organiskt material lägre än 8 % ingår.
Table 22. Effect of farm type on some soil characteristics. Only soils with organic matter content lower than 8% are included.
Urval Antal pH Org.m. Ler P-AL P-HCl Cd Cu Zn % ts % ts mg/100 g mg/kg ts Skåne 11 Jordbruksväxter 337 6,8 3,1 16 13,3 70 0,26 10,1 50 21 Nötkreatur 123 6,4 4,1 11 13,5 94 0,28 9,1 55 23 Svin 57 6,7 3,6 17 17,5 89 0,27 12,5 58 111 Spannmål mm, 157 6,8 3,2 18 13,1 70 0,28 11,1 55 211 Mjölkkor 81 6,4 4,1 11 13,4 97 0,28 9,0 55 212 Köttdjur 24 6,3 4,4 10 14,2 94 0,33 9,2 59 231 Smågrisar 17 6,7 3,4 13 19,8 95 0,28 11,8 57 232 Slaktsvin 16 6,4 3,8 18 15,9 93 0,24 11,3 62
Götalands södra slättbygder, Skåne
11 Jordbruksväxter 250 6,9 3,0 17 13,3 66 0,27 10,7 51 21 Nötkreatur 32 6,7 3,4 15 14,3 83 0,25 9,5 55 23 Svin 30 6,9 3,3 19 19,3 79 0,24 10,3 55 111 Spannmål mm, 121 6,8 3,2 18 13,4 69 0,28 11,5 54 211 Mjölkkor 20 6,5 3,5 14 12,6 81 0,22 8,1 49 212 Köttdjur 3 7,1 3,7 19 23,9 98 0,35 13,4 79 231 Smågrisar 10 7,0 3,0 11 23,4 94 0,30 10,2 56 232 Slaktsvin 7 6,8 3,8 23 15,5 69 0,23 11,5 62
Götalands norra slättbygder, Östergötland
11 Jordbruksväxter 113 6,8 3,6 34 10,5 71 0,27 19,1 73 21 Nötkreatur 43 6,4 4,1 38 6,9 66 0,24 17,3 72 23 Svin 12 7,1 3,5 26 11,9 70 0,27 16,9 62 111 Spannmål mm, 85 6,8 3,6 36 10,5 72 0,27 20,7 77 211 Mjölkkor 34 6,4 4,1 40 7,3 67 0,24 18,0 74 212 Köttdjur 6 6,3 4,5 38 5,7 69 0,26 17,0 75 231 Smågrisar 4 7,1 3,6 25 9,7 75 0,28 19,5 69 232 Slaktsvin 4 7,1 3,6 28 12,4 70 0,24 15,5 60
Götalands norra slättbygder, Västergötland
11 Jordbruksväxter 190 6,5 3,8 25 6,4 62 0,16 10,7 52 21 Nötkreatur 126 6,3 4,3 20 6,2 70 0,17 11,1 51 23 Svin 35 6,7 3,5 27 7,6 66 0,17 13,8 59 111 Spannmål mm, 155 6,5 3,8 27 6,3 63 0,14 10,2 53 211 Mjölkkor 99 6,3 4,3 21 6,6 69 0,17 11,3 52 212 Köttdjur 21 6,2 4,4 18 4,8 72 0,16 11,1 48
Tabell 22b. Driftsinriktningens påverkan på några markegenskaper, fortsättning.
Table 22b. Effect of farm type on some soil characteristics, continued.
Urval Antal pH Org.m. Ler P-AL P-HCl Cd Cu Zn % ts % ts mg/100 g mg/kg ts
Götalands norra slättbygder, < 15 % ler
11 Jordbruksväxter 74 6,4 3,4 8 9,0 67 0,15 9,3 35 21 Nötkreatur 63 6,2 4,0 8 7,3 73 0,16 9,7 36 23 Svin 10 6,6 3,4 8 9,8 61 0,16 10,2 32 111 Spannmål mm. 48 6,4 3,3 8 8,1 68 0,14 8,6 34 211 Mjölkkor 47 6,2 4,0 9 7,7 70 0,16 9,8 37 212 Köttdjur 12 6,2 4,2 8 5,8 83 0,17 10,4 39 231 Smågrisar 3 6,5 3,2 7 7,8 63 0,13 8,3 27 232 Slaktsvin 5 6,6 3,8 7 8,3 56 0,16 11,3 31
Götalands norra slättbygder, ≥ 15 % ler
11 Jordbruksväxter 228 6,7 3,9 35 7,4 65 0,21 15,3 67 21 Nötkreatur 106 6,4 4,4 35 5,8 66 0,21 14,5 68 23 Svin 37 6,8 3,5 32 8,4 69 0,21 15,8 68 111 Spannmål mm. 191 6,7 3,9 36 7,5 65 0,20 15,2 69 211 Mjölkkor 86 6,5 4,4 35 6,2 68 0,21 14,7 70 212 Köttdjur 15 6,2 4,6 34 4,3 62 0,19 14,1 66 231 Smågrisar 9 6,9 3,4 31 9,4 77 0,20 16,2 70 232 Slaktsvin 13 6,8 3,8 35 8,5 71 0,24 18,9 75
Götalands skogsbygder, östra halvan
11 Jordbruksväxter 31 6,1 3,9 18 7,8 63 0,15 11,7 49 21 Nötkreatur 220 6,1 4,8 11 11,6 90 0,16 9,7 51 23 Svin 6 6,1 5,4 18 14,8 88 0,17 14,9 49 111 Spannmål mm. 16 6,1 3,9 25 8,6 64 0,17 14,8 50 211 Mjölkkor 147 6,1 4,7 11 11,4 87 0,16 9,8 51 212 Köttdjur 67 6,1 5,2 10 12,3 96 0,17 9,6 49 231 Smågrisar 2 6,3 5,4 9 4,5 76 0,16 10,4 47 232 Slaktsvin 2 5,8 6,0 5 12,6 106 0,13 9,1 46
Götalands skogsbygder, västra halvan
11 Jordbruksväxter 49 6,0 4,1 18 7,0 78 0,16 10,0 52 21 Nötkreatur 261 6,0 4,8 12 9,3 86 0,19 10,0 47 23 Svin 13 6,2 3,9 11 12,5 111 0,18 10,0 50 111 Spannmål mm. 23 6,1 4,1 21 6,7 71 0,17 10,2 52 211 Mjölkkor 165 6,1 4,7 12 9,5 86 0,18 9,8 47 212 Köttdjur 81 6,0 4,8 12 8,9 88 0,20 10,0 49 231 Smågrisar 4 5,8 5,1 16 11,6 87 0,18 9,6 47 232 Slaktsvin 6 6,1 3,3 10 13,2 133 0,21 11,2 53
Tabell 22c. Driftsinriktningens påverkan på några markegenskaper, fortsättning.
Table 22c. Effect of farm type on some soil characteristics , continued.
Urval Antal pH Org.m. Ler P-AL P-HCl Cd Cu Zn % ts % ts mg/100 g mg/kg ts
Svealands slättbygder, <15 % ler
11 Jordbruksväxter 53 6,1 3,2 9 7,4 61 0,16 11,0 46 21 Nötkreatur 32 6,3 3,9 10 9,0 71 0,18 11,0 45 23 Svin 3 6,4 3,1 8 5,8 51 0,13 6,1 30 111 Spannmål mm. 36 6,1 3,2 10 7,4 63 0,16 11,1 45 211 Mjölkkor 26 6,2 3,8 9 9,6 72 0,18 11,2 43 212 Köttdjur 4 6,6 4,1 11 4,8 72 0,19 10,8 48 231 Smågrisar 0 - - - - - 232 Slaktsvin 2 6,3 3,5 7 6,5 52 0,12 5,5 28
Svealands slättbygder, ≥ 15 % ler
11 Jordbruksväxter 398 6,4 4,0 41 8,8 76 0,25 24,2 91 21 Nötkreatur 190 6,3 4,3 36 7,7 73 0,23 21,4 83 23 Svin 32 6,4 3,9 41 9,6 79 0,25 23,2 96 111 Spannmål mm. 338 6,4 4,0 42 8,9 76 0,25 24,9 94 211 Mjölkkor 148 6,3 4,2 36 7,6 74 0,23 21,2 83 212 Köttdjur 25 6,3 4,8 36 7,4 68 0,23 20,6 81 231 Smågrisar 10 6,7 3,3 44 12,0 83 0,28 27,7 105 232 Slaktsvin 7 6,4 3,4 36 6,1 68 0,20 20,4 78
har också konstateras i de svenska bördighetsförsöken (Mattsson, 1996). Ofta hade svingårdarna de högsta halterna. Skillnaden är tydligast när den genomsnittliga nivån ligger vid eller strax under pH 7, men jämnas ut i områden där nivån ligger kring pH 6. Halten organiskt material var genomgående högst på gårdar med nöt- kreatur. Även detta har konstaterats i bördighetsförsöken (Carlgren & Mattsson, 2001) och är förmodligen i första hand en effekt av vallodlingen. I Eriksson m.fl. (1997) kunde vi påvisa att halten organiskt material i provpunkterna ökade med ökande vallandel på de gårdar de hörde till. Vallodling tenderar att öka halten or- ganiskt material eftersom den innebär mindre jordbearbetning och därmed mindre exponering hos markens humusförråd för nedbrytning. Även stallgödseltillförseln bidrar till ackumulationen, men detta borde i ännu högre grad kunna gälla svinpro- duktionen i alla fall om det verkligen är så att djurintensiteten per hektar där är större. Någon entydig trend att halten organiskt material skulle vara högre på svin- gårdar än på växtodlingsgårdar finns dock inte.
En intressant observation när det gäller halten organiskt material, som dock inte redovisas i tabellerna, är att den i jordar på vilka det ofta odlas potatis i de aktuella områden ofta är 0,5 -1 procentenheter lägre än de är på jordar på vilka det huvud- sakligen odlas spannmål. Detta gällde dock inte i Skåne. Lägre humushalt i potatis-
humusämnen på partikelytorna och bygga in det i aggregat och på så vis göra det mindre åtkomligt för nedbrytning.
Lerhalten i matjorden (kolumn 4 i tabellerna 21a-c) påverkas inte av driftsin- riktningen utan det är i så fall snarare så att driftsinriktning styrs av jordarten. Det kan också bli ett skenbart samband mellan jordart och driftsinriktning på grund av att en viss driftsinriktning kan vara mer frekvent i ett visst område på grund av t.ex. klimatiska förutsättningar och att en viss typ av jordart dominerar i detta område. I det redovisade materialet är den tydligaste tendensen att gårdar med nötkreaturs- drift verkar ligga på jordar med något lägre lerhalter än de med andra driftsinrikt- ningar. Kanske ligger de mer i randområdena till lerslätterna. Östergötlands slätt- bygder avviker dock i detta avseende.
Fosfortalen tenderar att vara högre på svingårdar än på gårdar specialiserade på jordbruksväxter. Speciellt tydligt är detta för P-AL. Undantaget är jordar med >15 % ler i Svealands slättbygder, men det kan bero på slumpen eftersom det bara finns data från tre svinproducerande gårdar. Nötkreatursgårdar har i många fall lägre genomsnittligt P-AL-tal än både växtodlings- och svingårdar samtidigt som P-HCl-talen i några fall är högre. Detta kan kanske bero på att pH ofta är lite lägre på nötkreatursgårdar än på de andra gårdstyperna. Lösligheten hos fosfor, som indikeras av P-AL, minskar med sjunkande pH. P-HCl-talen är oftast, men inte alltid högre på djurgårdarna än växtodlingsgårdarna, vilket troligen är kopplat till hög djurintensitet och nettotillskott av fosfor från inköpt foder via stallgödseln. Kadmiumhalterna skiljer sig ofta ganska lite mellan olika produktionsinriktningar och i de fall där det är skillnader är det svårt att se några generella mönster. Det- samma gäller koppar och zink även om variationen i medelvärdena kanske är större än för Cd. I Eriksson m.fl. (1997) tyckte vi oss se en tendens till högre halter av Cu och Zn i matjordsprov från svingårdar som skulle kunna bero på tillförsel via mine- raltillskott i fodret, men så var det inte konsekvent i det här redovisade materialet. Detta utesluter som sagt inte att en sådan effekt finns utan kan bero på att det fanns systematiska skillnader från början mellan marker på gårdar med olika produk- tionsinriktning och att omstruktureringen av jordbruket gör att en del gårdar som vid provtagningen klassades som växtodlingsgårdar tidigare kan ha haft djurhåll- ning under lång tid.