• No results found

Drivkrafter för deltagande i communities

3. Teoretiskt ramverk: Utmaningar kring styrning av innovationsarbete i communities

3.1 Drivkrafter för deltagande i communities

Shah (2006) fann olika grupper av deltagare i open source- respektive gated source- communities som drevs att delta och dela med sig till communities baserat på delvis olika drivkrafter. De två generella deltagargrupper i open source- och gated source-communityn som Shah (2006) fann genom sin undersökning var följande:

● Behovsdrivna deltagare: de som deltar på grund av att de har egna behov av att vidareutveckla mjukvaran, t.ex. på grund av att en viss funktionalitet som eftersöks i mjukvaran saknas.

● Intressedrivna deltagare: de som deltar på grund av ett intresse för programutveckling. Drivkrafter Shah (2006) fann för behovsdrivna deltagares deltagande och bidragande till communities var följande:

● Samhörighet, ömsesidighet och normer.

En känsla av samhörighet och ömsesidighet gentemot andra deltagare i communityt som behöver hjälp med att lösa t.ex. ett problem med någon funktion i mjukvaran. Det handlar även om en känsla av norm i den gemenskap man deltar i som föreskriver att det är rätt att hjälpa andra. Denna norm vill man leva upp till.

Feedback, mångsidig diskussion, problemlösning.

Bidragande av kod man utvecklat till communityt för att uppmärksamma förbättringar som behöver genomföras. Genom att bidra med kod man själv har utvecklat kan diskussioner startas kring ett problem, feedback kan ges och därmed kan bättre lösningar utvecklas. De som är behovsdrivna kan i vissa fall engagera sig mer aktivt i communityt, men oftast återgår de efter en ganska kort period till att fokusera på sina egna behov.

● Deltagare önskar att få den kod de har vidareutvecklat inkorporerad i källkoden. (Detta var inte en framträdande drivkraft för behovsdrivna deltagare i Shahs undersökning).

● Karriärmöjligheter

Det man bidrar med kan användas för att förbättra dem egna karriärmöjligheterna, det ses som en merit vilket motiverar behovsdrivna deltagare att bidra till communityt. (Detta var inte en framträdande drivkraft för behovsdrivna deltagare i Shahs undersökning).

Drivkrafter som Shah (2006) fann för intressedrivna deltagares deltagande och bidragande till communities var följande:

● Feedback

Möjligheter till feedback ifrån andra deltagare i communityt och möjlighet att få bekräftelse på att det man bidrar med är användbart för andra.

● Utmaningar

Möjligheter att hitta intressanta och utmanande programmeringsuppgifter som man kan arbeta med och på så sätt även hjälpa andra communitydeltagare.

● Status

De kan få statusen committer vilket innebär att andra ser deras bidrag till communityt som värdefullt, detta fungerar som en uppmuntran för de intressedrivna deltagarna.

● Fri kreativitet

Att inte någon part i communityt utövar för mycket kontroll över utvecklingen är viktigt, intressedrivna deltagare drivs av att få fritt utlopp för sin kreativitet genom sitt communitydeltagande.

Samhörighet, ömsesidighet

De har ett intresse av programutveckling och de hjälper gärna dem som har problem med någonting. Det finns en känsla av samhörighet med de andra community-deltagarna.

3.1.1 Styrningsmekanismer och drivkrafter

I Shahs undersökning (2006) var de flesta deltagare i gated source communities behovsdrivna deltagare. Detta relaterar till att de kände sig begränsade av styrningssättet i communityt och förklarade det som att de endast deltog för att de hade ett behov av att använda just den

programvara som communityt kretsade kring. I open source communities fanns både intressedrivna och behovsdrivna deltagare representerade. När företag använder sig av open

source communities för produktutveckling kommer det som benämns som hybrida

styrningsformer in i bilden. Företag som vill nyttja communities som en innovationsresurs och som ett sätt att få människor att vilja använda deras produkt, måste definiera äganderättigheter beträffande det som utvecklas och användningen av det. Shah (2006) identifierar en del styrningsmekanismer som kan stå i motsättning till de drivkrafter som får människor att vilja delta och bidra i communities. I artikeln (Shah 2006, s. 1012) presenteras en tabell över hur styrningsmekanismer som företag använder för att få inflytande över communities kan ha en hämmande effekt på de drivkrafter som får deltagare att vilja delta och bidra i ett community. Vi har översatt denna tabell (se Tabell 1) och gjort vissa justeringar och lagt till drivkrafter utifrån vår förståelse av artikelns övriga innehåll kring styrningsmekanismers påverkan på drivkrafter. Tabell 1 kommer att användas som ett verktyg för att analysera resultatet av vår fallstudie och besvara våra frågeställningar kring företags synsätt på communities för byggandet av kundrelationer och deras synsätt på drivkrafter för community-deltagande.

Tabell 1: Styrningsmekanismer och dess negativa inverkan på drivkrafter

Styrningsmekanismer Drivkrafter för engagemang

Beslutsfattande kring kodutveckling Kan minska känslan av samhörighet, fri kreativitet, feedbackprocesser mellan communitydeltagare och möjligheten att få status i förhållande till andra

communitydeltagare. Det blir även svårare för intressedrivna deltagare att finna intressanta utmaningar då kodutvecklingsarbetet är mer styrt.

Inflytande över interaktion Kan förhindra en mångsidig diskussion kring krav och synpunkter för kodutvecklingen

vilket även påverkar drivkraften

problemlösning (olika problem tillåts inte framkomma och diskuteras).

Feedbackprocesser mellan deltagare förhindras också då företaget styr mer över interaktionen och är de som ger feedback. Ägande av kod Om deltagare upplever att en viss part äger

koden och bestämmer hur den får användas hämmas deras fria kreativitet. Känslan av samhörighet med communityt minskar då de upplever att ägandet av koden gör att deras bidrag inte kommer communityt tillgodo. Begränsning av användning och distribution Även denna styrningsmekanism kan påverka

förmågan till problemlösning då man inte fritt får använda eller sprida det man har utvecklat. Det blir även svårt att utöva fri kreativitet när användning och distribution begränsas. Deltagare kan inte själva tjäna pengar på det de utvecklat ifall de inte får använda eller distribuera det. De kan ej heller använda det för att bättra på sina