Drivkrafter till insourcing utifrån TCE

I detta avsnitt kommer nackdelar med outsourcing och omvärldsfaktorer utifrån respondenternas uppfattning analyseras. Detta med stöd av tidigare forskning och presenterad referensram för att förstå drivkrafterna tillverkningsföretags insourcingbeslut.

5.2.1 Kostnadsminimering och samverkande faktorer

5.2.1.1 Ledtider, flexibilitet, närhet till kund och kontroll av försörjningskedjan

Kostnadsminimering var för alla respondenterna det främsta argumentet till insourcing. Ledtider, flexibilitet, närhet till kund och kontroll av försörjningskedjan kan ses som samverkande faktorer till att uppnå kostnadsminimering. Detta överensstämmer med Foerstl et al. (2016) som menar att beslut om insourcing drivs, precis som outsourcing, av kostnadsaspekter. Ledtider fungerar enligt flera av respondenterna som ett effektivt konkurrensmedel, vilket medför kostnadsfördelar. Kostnadsfördelarna erhålls till följd av möjligheten till att reagera snabbare på marknadsförändringar och kundförfrågningar i enlighet med Bengtsson (2005). Därigenom kan produktutvecklingsprocessen effektiviseras och anpassas till efterfrågan på marknaden. Respondenterna menade sålunda att korta ledtider är essentiellt för att säkerställa marknadspositionen, stärka kundrelationer och erhålla kostnadsfördelar.

En annan framträdande drivkraft till insourcing för respondenterna var erhållandet av ökad kontroll av försörjningskedjan. Enligt Kinkel (2012) medför ökad kontroll att transaktionerna kan planeras och kontrolleras på ett tillförlitligt sätt varpå transaktionskostnaderna minimeras. Respondenterna menade att detta är fördelaktigt ur ett kostnadsminimeringsperspektiv då aktiviteten hanteras av färre leverantörer och färdas genom färre länder. Detta styrks av Foerstl et al. (2016) som påvisar att försörjningskedjans komplexitet beror på antal leverantörer och länder inblandade i transaktionsutbytet. Förkortas försörjningskedjan, kan eventuell friktion mellan stegen hanteras och således minimeras de totala kostnaderna. Insourcing medför sålunda att aktiviteten hanteras av färre leverantörer, varpå kostnader som uppstår vid missförstånd, förseningar och övriga fel i stegen i försörjningskedjan kan reduceras.

5.2.1.2 Kompetensutveckling

En drivkraft till insourcing som flera av respondenterna framhävde var den interna kompetensutvecklingen. Många av respondenterna upplevde att kompetens lagts över till externa leverantörer när aktiviteter outsourcats. Detta föranledde till att produktutveckling blev en tids- och resurskrävande process för flera av respondenterna, vilket är i enlighet med

28

Hartman et al. (2017). En av respondenterna belyste detta genom påståendet ”produktion och produkt hänger ihop, har man inte det i närhet av varandra, […], så är det svårt [att utveckla produkten]. Citatet styrks av Lankford et al. (1999) som menar att produktfrämjande kunskap bör hållas internt. Detta exemplifierades av att ett flertal respondenter utbildar personal kontinuerligt för att kompetensen ska bibehållas internt. Everaert et al. (2010) menar dock att kompetensutveckling förutsätter att den interna kunskapen är tillräcklig för att legitimera insourcing, vilket är i enlighet med flera av respondenterna.

Vikten av att förvalta och utveckla specialistkompetens när aktiviteter insourcas betonades av flera respondenter som ett argument till insourcing. Detta för att produktionsprocessen och produktutvecklingen ska vara fortsatt gångbar internt. Enligt Langfield-Smith et al. (2003) och Yang et al. (2012) är specialistkompetens en värdefull tillgång i företag, eftersom kompetens kan vara svår att tillämpa på alternativa användningsområden. Sålunda menade flera respondenter att det finns flera fördelar med att ta hem aktiviteter då kompetensen utvecklas internt och därigenom säkerställer företagets framtida överlevnad.

5.2.2 Omvärldsfaktorer

Alla respondenter betonade att omvärldsfaktorer i någon form inverkat på deras insourcingbeslut. Omvärldsfaktorer är enligt Hartman et al. (2017) externa förhållanden som påvisas i form av bland annat lagändringar och teknologins utveckling. Exempelvis menade flera av respondenterna att affärsklimatet och de sociala förhållandena i låglöneländerna har förändrats på senare år i främst Asien. Sålunda har incitamenten till insourcing ökat då de tidigare fördelarna med outsourcing inte längre erhålls i lika stor omfattning, vilket är i enlighet med Hartman et al. (2017).

5.2.2.1 Löneökning i låglöneländer

Flera av respondenterna påvisade att osäkerhet gällande löneutvecklingen i de asiatiska låglöneländerna råder, varvid företagen sett fördelar med att hämta hem produktion. Respondenterna betonade att den svenska löneutvecklingen, till skillnad från den asiatiska, har varit oerhört stabil under de senaste decennierna. Vidare menade respondenterna att stabiliteten i den svenska löneutvecklingen ger trygghet och kontroll över direkta och indirekta kostnader, varpå intern produktion ses som attraktivare jämfört med tidigare decennier. Ovan resonemang överensstämmer med Hartman et al. (2017) som menar att företag överväger insourcing när osäkerheten om sourcingländernas framtida utveckling ökar.

5.2.2.2 Teknisk utveckling

Företagen som respondenterna representerar har sett möjligheten till att producera fler aktiviteter internt till följd av att teknologins utveckling under det senaste decenniet, gått snabbt i Sverige. I flera av respondenternas fall återspeglas teknologins förändringstakt i ökat antal automatiserade processer i tillverkningen. Detta har medfört att respondenterna kunnat dra ner på arbetskraften i produktionen och istället fokusera på att utveckla andra delar. I enlighet med Foerstl et al. (2016) leder automatiserade interna processer till att transaktionskostnader minimeras eftersom den mänskliga faktorn reduceras. Enligt flera av respondenterna måste dock automatiseringen av maskiner och processer kombineras med god organisationskultur och företagsanda. Free (2008) menar nämligen att förtroende inom företaget ökar effektiviseringen, varpå billigare produktionskostnader erhålls vilket även är i överensstämmelse med TCE och

29

Hartman et al. (2017). Den ökade automatiseringen i Sverige har således varit en drivkraft till insourcing då den bidragit till att produktions-, transaktions- och lönekostnader minimerats. 5.2.2.3 Transport- och logistikkostnader

Osäkerheten i transport- och logistikkostnadernas fluktuation, var för flera av respondenterna en drivkraft till insourcing. Respondenterna betonade att transport- och logistikkostnaderna ökat kraftigt de senaste åren, vilket även ökat osäkerheten i att ha produktion utomlands. Osäkerheten kan enligt flera respondenter hanteras med insourcing till följd av att komplexiteten och antal steg i försörjningskedjan minskas. Förkortas försörjningskedjan, minskar även antal transaktioner och risken för att friktion mellan transaktionsstegen i kedjan uppstår (Everaert et al., 2010; Ellram et al., 2008). Respondenterna menade sålunda att om transport- och logistikhantering reduceras i försörjningskedjan, kan kostnader relaterade till hanteringen minskas. Bland annat en av respondenterna betonade detta genom att ”man inte kan bygga in för mycket transporter i värdekedjan”, eftersom det ökar komplexiteten i försörjningskedjan. Yang et al. (2012) menar vidare att transaktionernas oförutsägbara variation figurerar i alla företags försörjningskedjor, varpå sourcingstrategier bör optimeras för att hantera transport- och logistikkostnadernas fluktuation.

5.2.2.4 Osäkerhet i relationen mellan företag och leverantör

Som rubriken påvisar, påverkar osäkerheten i affärsrelationen mellan företag och leverantörer insourcingbeslutet (Meira et al., 2010; Kamminga et al., 2007) Föreligger stor risk att någon av parterna agerar opportunistiskt, ökar fördelarna med insourcing. Flera av respondenterna, vissa mer än andra, påtalade att de upplevt opportunism. Bland annat en av respondenterna menade att ”ju mer beroende vi är av dem [leverantörerna] och de känner det, desto kaxigare kan de bli i prissättningen”, varpå respondenten såg opportunism som en drivkraft till att plocka hem produktion. Detta är i enlighet med Meira et al. (2010) och Kamminga et al. (2007) som menar att opportunistiskt beteende minskar när produktionen sker internt och kontrolleras av företaget. Övriga respondenter har upplevt opportunism i svag grad, i form av skalnackdelar och att leverantören inte ville investera i ny teknik, men det är snarare andra faktorer som tagit större plats i deras sourcingbeslut. Opportunism och dess negativa följdeffekter diskuteras sålunda mer i TCE (Williamson, 1981; Das et al. 2001b; Everaert et al., 2010) än hos respondenterna. Anledningen till detta kan bero på att lästa artiklar utgår från en annan kontext, varvid andra normer och värderingar kan föreligga (Ellram et al., 2008). Utifrån den svenska kontexten framkom det att majoriteten av respondenterna inte upplevt stor osäkerhet i leverantörsutbytet eller att det skulle varit ett starkt argument till insourcing.

5.2.2.5 Valutakurs- och lagändringar

Trots att valutakurs- och lagändringar är omvärldsfaktorer som är svåra att förutse och beräkna, är det enbart en minoritet av respondenterna som sett det som en drivkraft till insourcing. Exempelvis menade bland annat en av respondenterna att sourcinglandets valuta stigit markant på ett fåtal år, varpå företaget såg det som fördelaktigt att plocka hem verksamhet. Majoriteten av respondenterna uppmärksammade dock inte denna omvärldsfaktor utan belyste andra, enligt dem, starkare omvärldsfaktorer. Vilket ifrågasätter Foerstl et al.:s (2016) argument om att politisk instabilitet, lagändringar och ändrade skattestrukturer är starka argument till att producera internt. Rent spekulativt går det således inte att urskilja att valutakurs- och lagändringar är en drivkraft till insourcing då respondenternas svar var tvetydiga.

30