Studien utgår från de etiska principerna, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets- och anonymitetskravet, nyttjandekravet och falska förespeglingar (Bryman &
Bell 2017).
Informationskravet innebär att forskningsutföraren ska informera forskningens deltagare om undersökningens syfte samt vilka moment som ingår. Detta krav uppfylldes genom att informera deltagarna om studiens syfte innan intervjuerna ägde rum. Samtyckeskravet går ut på att undersökningens deltagare har möjlighet att avbryta deras deltagande om de så önskar samt att deltagandet är frivilligt. Respondenterna i studien informerades om att deras deltagande var helt frivilligt samt att de kan avbryta deras deltagande när som helst. Konfidentialitets- och anonymitetskravet innebär att uppgifter om studiens deltagare behandlas med största möjliga konfidentialitet samt att eventuella personuppgifter förvaras oåtkomligt för obehöriga. I studien samlas inga personliga uppgifter in eftersom intervjuerna är anonyma, bortsett från vilken organisation deltagarna tillhör. Därtill förvaras de inspelade intervjuerna på en separat hårdvara frånkopplat från någon uppkoppling för att minimera risken att obehöriga får åtkomst till intervjuerna. Nyttjandekravet går ut på att de uppgifter som enskilda deltagare lämnar ifrån sig endast får användas för forskningsändamålet. De uppgifter som deltagarna i studien lämnar ifrån sig har och kommer endast att användas till forskningsändamålet. Falska förespeglingar är ett krav som innebär att forskningsutföraren inte får vilseleda forskningens deltagare om forskningsändamålet. I studien informerades deltagarna på ett klart och tydligt sätt vad forskningsändamålet för denna studie är.
1.1 Analysschema
I Figur 3 presenteras studiens analysschema. Schemat illustrerar hur studiens frågeställningar hör ihop med metodvalen och det teoretiska ramverket.
Figur 3. Översiktlig bild över arbetets metodval.
14
4 Empirisk Bakgrund
I följande kapitel presenteras den undersökta skogsägarföreningen, fenomenet skogsbruksplan samt tidigare studier som berör den operativa processen i skogsägarföreningar och arbetet med den digitala skogsbruksplanen.
Kapitlet inleds med att presentera fallstudiens undersökningsenhet och följs av en djupare beskrivning av skogsbruksplanen. Kapitlet avslutas med en litteraturgenomgång.
Litteraturgenomgången visade att det finns flera studier som berör den operativa verksamheten i skogsägarföreningar. Undersökningar som specifikt berör användandet av den digitala skogsbruksplanen har inte kunnat hittas. Däremot finns det undersökningar där målet har varit att identifiera förbättringsmöjligheter med den digitala skogsbruksplanen. I Tabell 7 presenteras en sammanfattande tabell av tidigare forskning med en tolkande text till.
4.1 Södra skogsägarnas ekonomiska förening
Södra skogsägarnas ekonomiska förening grundades 1938 och den drivande kraften bakom föreningens utveckling var Gösta Edström. Gösta var vd och styrelseordförande från 1938 till 1973 (Södra, Gösta Edström 2018). Idag består koncernen södra av tre affärsområden, Södra Skog, Södra Wood och Södra cell (Södra, Organisation & Styrning 2020).
Figur 4. Södra koncernens organisationsstruktur (Egen illustration).
Det är inom Södra Skog som skogsråvaran köps in av medlemmarna och som i sin tur levereras till industrierna. Medlemmarna kan genom Södra Skog ta del av en rad tjänster som ekonomisk rådgivning, utbildning, upprättande av skogsbruksplaner och skogsvårdstjänster från föryngring till slutavverkning. Affärsområdet är utspridd över 19 olika geografiska verksamhetsområden som i sin tur är uppdelade i 36 skogsbruksområden. I verksamhets-områdena arbetar skogsinspektorer, skogsvårdsledare, produktionsledare, områdeschefer, planläggare och skogsekonomer. Inom Södra Wood finns två olika produktsegment, byggsystem i trä samt sågade trävaror. Produkterna produceras i Södras egna industrier. Inom Södra Cell tillverkas massa för avsalumarkanden. Industrierna inom Södra Cell ägs också av koncernen och finns i Värö, Mörrum och Mönsterås (Södra, Organisation & Styrning 2020).
Idag består föreningen av ca 52 000 medlemmar som alla kan ta del av de tjänster och produkter som erbjuds inom Södra Skog. Utöver medlemmarna finns det även privatpersoner som levererar virke fast utan medlemskap. Framförallt får medlemmarna tillgång till rådgivning rörande skogsvård och skogsvårdsåtgärder för att uppnå ett så lönsamt skogsbruk som möjligt.
Åtgärderna utförs framförallt av fristående entreprenörer som har avtal med föreningen, men det finns även egna entreprenörsgrupper på några verksamhetsområden. Kontakten mellan verksamheten och medlemmarna sköts i huvudsak av skogsinspektorerna. Det är blir därmed
15
framförallt inspektorerna som erbjuder medlemmarna olika former av rådgivning och försäljning av skogsvårdstjänster.
Södra är en organisation som arbetar intensivt med digital transformering. Redan 2012 lanserades föreningens första version av ”skogsägarappen”. Till en början var applikationens användningsområde begränsat till att enbart visa medlemmarnas fastighetsgränser. Sen lanseringen har applikationen utvecklats och idag kan användaren se, använda och interagera med hela sin skogsbruksplan via ”skogsägarappen”. Användarna kan även se sin digitala skogsbruksplan på webben. Alla markeringar eller ändringar som en användare gör i sin plan via webben eller applikationen uppdateras även automatiskt i fältpersonalens system. Det motsatta gäller även när fältpersonalen gör markeringar, ändringar eller till exempel skapar traktdirektiv i en skogsägares skogsbruksplan. Utvecklingen har därmed lett till att det tar bråkdelen av en sekund att byta ut information mellan skogsinspektorer och medlemmar.
Teknikutvecklingen har även lett till att kontrakt kan signeras digitalt, traktdirektiv kan ändras och skapas direkt ute i fält samt att entreprenörernas digitala system är direkt kopplade till medlemmarnas och fältpersonalens system (Södra, Den digitala skogen 2017). För tjänstemännens del så innebär detta att delar av processerna inköp, rådgivning och planering kan ske digitalt via den digitala skogsbruksplanen.
4.2 Skogsbruksplanen
En skogsbruksplan är en samanställning av en skogsfastighets skogsdata och åtgärdsbehov.
Under uppförandet av planen samlas det in information om bland annat skogens åldersfördelning, volymer, beståndsgränser, naturvärden och kulturvärden. Den insamlade informationen används sedan för att skapa åtgärdsförslag över en tidsperiod på cirka 10 år. I uppförandet av planen tas även markägarens egna mål i beaktande. Till exempel kan en markägare ha som mål att uppnå så god ekonomisk avkastning som möjligt, medan en annan vill skapa skog med höga natur och rekreationsvärden (Skogsstyrelsen 2011).
Idag finns flera digitala alternativ. Fördelen med digitala skogsbruksplaner är att det blir enklare att genomföra uppdateringar, planen kan vara tillgänglig för skogsägarnas rådgivare och planen kan innehålla interaktiva funktioner som traktplaneringar och kassaflödesanalyser (Skogskunskap 2017).
Fallstudiens organisation, Södra skogsägarna erbjuder uppförande av skogsbruksplanen i deras affärsområde Södra Skog. Skogsbruksplanen kan levereras till medlemmarna som en digital version i pappersformat eller både och. Medlemmarna får tillgång till sin digitala skogsbruksplan dels via ”skogsägarappen” och dels via webben, medan tjänstemännen i fältorganisationen får tillgång till den digitala skogsbruksplanen via en intern applikation. I både ”skogsägarappen” och den interna applikationen finns digitala system utöver den digitala skogsbruksplanen, men den centrala delen i applikationerna är skogsbruksplanen. I Figur 5 ges en schematisk illustration av applikationerna.
16
Figur 5. Schematisk illustration över Södra Skogs interna applikation ”fältappen”, medlemmarnas
”skogsägarapp” och hur de hör ihop.
Eftersom båda applikationerna bygger på den digitala skogsbruksplanen kan information som läggs till eller ändras i den ena applikationen även att synas i den andra. Användare i båda applikationerna kan till viss del styra vad för information som man vill göra tillgänglig för andra.
4.3 Tidigare studentarbeten
Inga studentarbeten som berör användningen av den digitala skogsbruksplanen och attityden emot verktyget har kunnat hittas. Däremot finns det ett flertal studentarbeten som undersöker användningsmöjligheterna med den digitala skogsbruksplanen och vad den kan tänkas ha för användning i framtiden. I Tabell 7 presenteras en samanställning på några studentarbeten med vars syfte har varit att undersöka användningsmöjligheterna med den digitala skogsbruksplanen.
Tabell 7. Sammanställningar syfte och slutsatser från tidigare studentarbeten
Författare Syfte Slutsatser
Jacob Gabrielsson
(2017) Undersöka utvecklingsmöjligheterna för att använda skogsbruksplanen som ett köpverktyg
Skogsbruksplanen fungerar redan som ett bra köpverktyg. För att förbättra verktygets potential krävs marknadsföring, utbildning, standardisering och utveckling av digitala funktioner.
Rasmus Lindgren
(2012) Undersöka kraven och önskemålen på
skogsbruksplanen. För att skogsbruksplanen ska nå sin fulla potential krävs användning och implementering av laserdata. Det är framförallt hög datakvalité som efterfrågas Erik Sundberg & Rasmus .
Nilsson (2016)
Identifiera privata skogsägares syn på och
användningen av skogsbruksplanen. Det finns ett samband mellan en privat skogsägares skogliga kunskap, hans mål med skogsbruket samt användningen av skogsbruksplanen.
Robin Ekslätt
(2015) Undersöka möjligheterna att utveckla Södras framtida skogsbruksplan till effektivare planering, inköp och rådgivning.
Skogsbruksplanen har både starka och svaga sidor samt en utvecklingspotential.
Genom att använda data från till exempel laserdata kan kvalitén på data i skogsbruksplanen data höjas samt att utveckla fler digitala funktioner.
Fredrik Mellström
(2017) Undersöka hur södra kan effektivisera och höja kvalitén på skogsrådgivning genom att använda Lean production och Service Dominant Logic.
Skogsinspektorers främsta drivkraft är att uppnå en god relation med medlemmarna samt kundnöjdhet. Möjligen skulle ett tydligare kundperspektiv kunna ligga till grund för att utveckla verksamheten där flödeseffektivitet och besparingar främjas.
17
Flera av arbetena är genomförda på Södra skogsägarna och de flesta drar slutsatsen att skogsbruksplanen har utvecklingspotential. Skogsbruksplanen skulle till exempel kunna utvecklas genom att använda laserscannad data för att höja kvalitén eller genom att utveckla ett användarvänligt digitalt gränssnitt.
18
5 Resultat
I kapitlets första del presenteras de identifierade delprocesserna. I kapitlets andra del beskrivs befattningarna och deras användning av den digitala skogsbruksplanen. I kapitlets tredje del presenteras tjänstemännens attityd emot den digitala skogsbruksplanen.
Kapitlet inleds med att presentera en processkartläggning över den operativa verksamheten utifrån den insamlade empirin. Kapitlet följs sedan av en beskrivning av de olika befattningarnas roller utifrån det empiriska materialet. Under varje befattning presenteras deras användning eller icke användning av den digitala skogsbruksplanen. Kapitlet avslutas med att redogöra för respondenternas attityder emot den digitala skogsbruksplanen.
5.1 Processkartläggning på den operativa verksamheten
En samanställning av de intervjuade tjänstemännen visar att den operativa verksamheten kan delas in i delprocesserna, uppsökning, rådgivning, kontraktering, traktplanering, ruttplanering och koordinering av åtgärder, entreprenörsfrågor, entreprenörsutveckling, kvalitetsuppföljning och slutredovisning. De olika delprocesserna samt när den digitala skogsbruksplanen tillämpas presenteras i Figur 6 och beskrivs nedan.
19
Figur 6. Arbetsflödet i den operativa verksamheten på Södra skogsägarna. Det blåmarkerade fältet redogör för när den digitala skogsbruksplanen tillämpas i arbetet.
20 5.1.1 Uppsökning
Alla respondenter som arbetade som skogsinspektor uppgav att deras arbete börjar med att söka upp åtgärdsbehov. Uppsökning kan ske på flera sätt, inspektorerna kan känna till områden som är i behov av åtgärd, de kan bli uppringda av medlemmar som vill få åtgärder utförda eller så kan de undersöka medlemmars skogsbruksplaner. Efter att uppsökningen har gjorts kontaktas medlemmen vars skog har åtgärdsbehov och vanligtvis bokas ett möte för ytterligare rådgivning. I denna delprocess uppger flera skogsinspektorer att den digitala skogsbruksplanen används flitigt, dels för att söka upp åtgärdsbehov dels att använda som kommunikationsverktyg när man ringer upp medlemmar och upplyser dem om de åtgärdsbehov som finns.
5.1.2 Rådgivning
Efter uppsökning träffas skogsinspektorn och medlemmen för ytterligare rådgivning om vilka åtgärder som bör utföras. Rådgivningen sker för det mesta hemma hos medlemmen, antingen inomhus, i skogen eller både och. Rådgivningen kan även ske över telefon. De flesta inspektorer uppger att de presenterar de förslagna åtgärderna för medlemmen under mötet med hjälp av den digitala skogsbruksplanen. Målet med rådgivningen tycks generellt vara att få medlemmarna att sköta sin skog för att de ska uppnå en god avkastning från skog, sälja skogsvårdstjänster och anskaffa virke. Även i denna delprocess uppger flera inspektorer att den digitala skogsbruksplanen används flitigt och i huvudsak som beslutsunderlag. Verktyget används för att visa vilka bestånd och åtgärder som föreslås men även för att göra visa analyser, tex var det finns störst risk för barkborreangrepp i medlemmens skog.
5.1.3 Kontraktera åtgärder
De flesta inspektorer uppger att rådgivningen avslutas med att kontraktera de åtgärder som medlemmen vill utföra. Under rådgivningen har inspektorn samlat ihop alla bestånd med åtgärder via den digitala skogsbruksplanen. Sammanställningen av åtgärder förs sedan över till ett digitalt kontrakt. Det digitala kontraktet kan sedan signeras på plats vi bank-id. Det framkommer att kontrakten fortfarande kan skrivas ut och signeras för hand, men att samanställningen av åtgärdsförslagen endast kan föras över till ett kontrakt via den digitala skogsbruksplanen.
5.1.4 Traktplanering
När kontraktet har skrivits på kan planering för åtgärderna göras. Skogsinspektorerna uppger att planeringen för åtgärderna sker genom traktplanering, vilket innebär att inspektorn planerar för åtgärden ute i skogen. I delprocessen används den digitala skogsbruksplanen dels för att hitta bestånden där åtgärder ska planeras, dels för att skapa traktdirektiv. Traktdirektiv är det dokument där åtgärden finns beskriven med beståndsgränser, fastighetsgränser, diken och övriga hinder, bärighet, markslag med mera. Traktdirektivet är det dokument som senare skickas till entreprenörerna som ska utföra åtgärderna. Mycket av informationen som finns i traktdirektivet hämtas direkt från den digitala skogsbruksplanen.
5.1.5 Rådgivning kring skogsvård
Ibland kan frågetecken dyka upp under planeringen av åtgärderna. Dessa frågetecken kan besvaras av skogsvårdsledaren. I detta arbete uppger en skogsvårdsledare att den digitala skogsbruksplanen är ett effektivt kommunikationsverktyg. Verktyget fungerar som ett kommunikationsverktyg genom att inspektorn kan uppge var frågetecknet har uppstått och skogsvårdsledaren kan därefter uppsöka information i den digitala planen för den platsen.
21
5.1.6 Ruttplanering och koordinering av skogsvårdstjänster
Efter att skogsinspektorerna är klara med traktplaneringen går ärendet vidare till skogsvårdseldaren eller produktionsplaneraren.
Slutavverkningar och gallringar går vidare till produktionsledaren för ruttplanering.
Produktionsledarna uppger i intervjuerna att ruttplaneringen består av att skicka entreprenörerna till trakter och uppge vad för sortiment som ska avverkas. Ruttplaneringen beror mycket på väder och efterfrågan. Är det en årstid då det är olämpligt att avverka på svaga marker så styr produktionsplaneraren mot att avverka på marker med god bärförmåga.
Industrins efterfrågan blir ledande i andra delen av ruttplaneringen, att styra sortimentsfördelningen. I denna delprocess används inte den digitala skogsbruksplanen enligt produktionsledarna som intervjuats.
Övriga skogsvårdstjänster som plantering, röjning och markberedningen går vidare till skogsvårdsledaren. Skogsvårdsledarna uppger i intervjuerna att det är deras uppgift att koordinera skogsvården och att koordineringen av skogsvården beror mycket på årstiden. I detta arbete ska skogsvårdsledaren även se till att informationen från skogsinspektorerna går vidare till entreprenörerna samt att rätt åtgärd utförs på rätt plats. I denna delprocess uppger ingen skogsvårdsledare att den digitala skogsbruksplanen används.
5.1.7 Utförande, entreprenörsutveckling, entreprenörsfrågor och kvalitetsuppföljning Efter ruttplaneringen för avverkningar och gallringar samt koordinering av övriga skogsvårdstjänster utförs åtgärderna av entreprenörer. Under utförandet kan frågor dyka upp, efter och under utförandet kan entreprenörsutveckling ske och efter att en åtgärd är utförd kommer skogsvårdsledaren att göra en kvalitetsuppföljning.
Produktionsledarna uppger i intervjuerna att frågor kan dyka upp medan eller innan en avverkning ska utföras. Dessa frågor kan produktionsledarna besvara genom att bland annat fråga skogsinspektorn som gjorde traktplaneringen. I denna delprocess finns ingen användning av den digitala skogsbruksplanen enligt respondenterna.
Det är framförallt en av de intervjuade skogsvårdsledare som lägger vikt vid entreprenörs-utvecklingen under sin intervju. Entreprenörsutveckling handlar om att ge entreprenörerna konstruktiv kritik och säkerställa att arbetet utvecklas till det bättre. Detta sker genom att skogsvårdsledaren till exempel möter entreprenörerna ute i fält. Den digitala skogsbruksplanen används inte i denna delprocess.
Efter att en åtgärd är utförd gör skogsvårdsledaren en kvalitetsuppföljning. Kvalitetsuppföljning innebär att göra mätningar och undersökningar ute i fält för att säkerställa att åtgärden uppfyller interna standarder, certifieringar och medlemmars förväntningar. Skulle en åtgärd inte uppnå den förväntade kvalitén kan entreprenörerna behöva göra kompletteringar. En skogsvårdsledare uppger att den digitala skogsbruksplanen används ofta under kvalitetsuppföljning.
5.1.8 Slutredovisning
Efter att åtgärderna är utföra faktureras medlemmarna och ärendet blir därmed avslutat. Efter slutredovisning börjar skogsinspektorn om från början med att söka upp nya trakter med åtgärdsbehov.
22 5.1.9 Avvikelser i intervjuerna
Det finns avvikelser där en del tjänstemän uppger att de använder den digitala skogsbruksplanen i en delprocess medan andra inte gör det. Den främsta avvikelsen är mellan de två skogsvårdsledare som intervjuats, där den ena lägger vikt vid att verktyget är ett effektivt kommunikationsverktyg och kan tillämpas på flera olika sätt, medan den andra respondenten uppger att den digitala skogsbruksplanen inte tillämpas i arbetet.
5.2 Den operativa verksamheten
5.2.1 Sammanställning av den operativa verksamheten
I Tabell 8 visas en samanställning utifrån det empiriska materialet över befattningarnas arbetsuppgifter och hur eller om de tillämpar den digitala skogsbruksplanen. Tabellen följs av en detaljerad beskrivning av befattningarna i delkapitlen 5.2.2–4.
Tabell 8. En samanställning över de olika befattningarna och deras generella arbetsuppgifter samt hur de tillämpar den digitala skogsbruksplanen
Befattning Arbetsuppgifter Tillämpning av den digitala skogsbruksplanen
Skogsinspektor - Rådgivning till föreningen medlemmar
- Verktyget tillämpas framförallt vid rådgivning men även vid uppsökning och Kontraktering och traktplanering
- Används till stor del som ett kommunikationsverktyg Skogsvårdsledare - Koordinering av
skogsvårdstjänster - Kvalitetsuppföljning - Entreprenörsutveckling - Specialist och drivande inom skogsvårdsfrågor - Ansvarig för avtal, budget
och prisbild vid skogsvårdstjänster
- Matcha inköpsarbetet och det som köps in av inspektorerna och se till att det förmedlas till entreprenörerna - Används delvis som
kommunikationsverktyg
- Används vid kvalitetsuppföljning.
Produktionsledare - Ruttplanera avverknings och gallringsgrupperna
- Har ej någon särskild tillämpning av den digitala skogsbruksplanen, förutom i få enskilda fall
5.2.2 Skogsinspektorn
Det empiriska materialet hämtas från två olika verksamhetsområden och skiljer sig därför åt något. Generellt är skogsinspektorns roll i verksamheten att vara en rådgivare till föreningens medlemmar. Utöver arbetet med rådgivning ska skogsinspektorn även säkerställa råvaruförsörjningen till industrin. Skogsinspektorn har även ett helhetsansvar för kommunikationen med medlemmar samt de åtgärder som utförs.
23
Alla skogsinspektorer som intervjuades menade på att rådgivning är deras huvudsakliga uppgift med fokus på att få skogsägare att sköta sin skog. En del respondent upplever att budskapet att sköta skogen nås fram till medlemmarna i varierande grad, men trycker på att den digitala skogsbruksplanen många gånger är ett bra beslutsunderlag som leder till att medlemmar vill göra åtgärder. Den huvudsakliga uppgiften tycks vara rådgivning till medlemmarna men flera respondenter lägger även vikt på råvaruförsörjningen till industrierna. I respondenternas arbete används den digitala skogsbruksplanen mycket både innan, under och efter rådgivning med medlemmarna.
5.2.3 Skogsvårdsledaren
Skogsvårdseldarens uppgifter tycks kunna variera enligt intervjuobjekten. De generella uppgifterna för befattningen är att koordinera skogsvårdstjänster, följa upp åtgärder, entreprenörsutveckling, samt att agera som specialist och kunna rådgöra vid skogsvård.
Respondent D lyfter fram att skogsvårdsledaren kan ha flera uppgifter att hålla koll på, men att de huvudsakliga uppgifterna är att koordinera skogsvårdstjänsterna, följa upp skogsvården genom bland annat fältinventering och entreprenörsutveckling samt att vara specialist och drivavande när det gäller skogsvårdsfrågor. Skogsvårdsledaren ska även koordinera skogsbruksplanerna som görs samt ruttplanera för flis. Respondenten uppger att den digitala skogsbruksplanen används flitigt vid matchning av skogsvårdstjänsterna som inspektorerna köper in med informationen som förmedlas till entreprenörerna, och informationen som ska förmedlas är framförallt vad för åtgärd som ska utföras och var. Det digitala verktyget fungerar
Respondent D lyfter fram att skogsvårdsledaren kan ha flera uppgifter att hålla koll på, men att de huvudsakliga uppgifterna är att koordinera skogsvårdstjänsterna, följa upp skogsvården genom bland annat fältinventering och entreprenörsutveckling samt att vara specialist och drivavande när det gäller skogsvårdsfrågor. Skogsvårdsledaren ska även koordinera skogsbruksplanerna som görs samt ruttplanera för flis. Respondenten uppger att den digitala skogsbruksplanen används flitigt vid matchning av skogsvårdstjänsterna som inspektorerna köper in med informationen som förmedlas till entreprenörerna, och informationen som ska förmedlas är framförallt vad för åtgärd som ska utföras och var. Det digitala verktyget fungerar